Anette Jahnke: Likvärdighet eller inte likvärdighet, det är frågan

Skolan slits mellan delvis oförenliga mål, att vara en resurs för mitt barn och dess möjligheter att lyckas och får förtur i livet, och att förbereda alla barn för ett gott liv och ett demokratiskt samhälle. Vågskålen har de senaste decennierna tippat över mot egenintresset och nu måste utvecklingen vändas menar Anette Jahnke (red.). 

Mitt hem. Ditt hem. Mitt barn. Ditt barn. Min elev. Din elev. Min skola. Din skola. Min huvudman. Din huvudman. Likheter och skillnader. Debatten om skolans bristande likvärdighet tog åter fart i slutet av 2020 då remisstiden löpte ut för betänkandet En mer likvärdig skola (SOU 2020:28). I betänkandet knyts det vaga begreppet likvärdighet stadigt fast i skollagens olika paragrafer, och sammanfattas: 1) alla ska ha lika tillgång till utbildning; 2) alla ska ha tillgång till lika god kvalitet; 3) skolan ska kompensera för skillnader i elevers förutsättningar.

Skolan är däremot inte lika fast knuten till skollagen. Betydelsen av elevernas hemresurser ökar. Svenskfödda elever med minst en svenskfödd förälder presterar i genomsnitt högre i TIMSS 2019 än både svenskfödda elever med utlandsfödda föräldrar och utlandsfödda elever (vilket utgör 24 % av eleverna i åk 4 och 25 % i åk 8) enligt Skolverkets rapport.

För att öka likvärdigheten föreslår utredning en rad åtgärder. Till exempel förslås, genom en lagändring, att alla drygt elva hundra skolhuvudmän ska sträva efter en allsidig social sammansättning av elever i sina skolenheter. I utredningen kan man läsa att förslaget inte är ”en främmande fågel i det svenska skolväsendet utan knyter an till en längre tradition”, och man hänvisar till läroplaner från 70- och 80-talet.

Måhända är förslaget inte en främmande fågel. Men kanske är det land som fågel flyger till främmande? Sverige har förändrats och förändras allt snabbare. ”Sverige har på några få år genomgått en dramatisk ideologisk förändring. Den började med att Sverigedemokraterna kom in i riksdagen 2010” skriver idéhistorikern Sven-Eric Liedman (DN, 9/12, 2020). ”Mångkulturalism som politiskt projekt måste vara död” anser Ebba Busch (DN, 6/7, 2019). Social dumpning, då fattigare kommuner tar emot personer som utsätts för påverkan att flytta av den rikare hemkommunen, har upplevts av 120 kommuner enligt en undersökning av Statskontoret. Skolbiblioteken i Sölvesborg behöver inte köpa in böcker på alla elevers modersmål enligt den nya biblioteksplanen (SVT, 31/10, 2019). Hälften av alla mellan 25 och 65 år med synnedsättning är arbetslösa enligt Synskadades riksförbund. Rekommendationerna från Folkhälsovårdsmyndigheten att inte åka kollektivt, arbeta hemma och undvika att besöka sina äldre anhöriga andas svensk medelklass. Statistiken visar också att hårdast drabbade av Covid-19 är äldre, låginkomsttagare och personer med utländsk bakgrund enligt Socialstyrelsens statistik fram till 30/11 (SVT, 12/12).

Samhället ÄR inte likvärdigt. Strävan för oss som arbetar med, för och i skolan – så länge vi har befintlig skollag­ – är att så långt det går driva en likvärdig skola i ett allt mer etablerat icke likvärdigt samhälle. Vi hänger på fler och fler fendrar för att hålla undan och skydda skolan mot andra båtar och mot kajen där skolan ligger förtöjd. Vi funderar över varför vi inte lägger till i en bättre hamn? Svaret på den frågan är kanske att inte tillräckligt många vill segla skolan till en säkrare hamn.  I framtiden kanske vi till och med får reviderad skollag som mildrar eller tar bort de paragrafer som idag anger att elever har rätt till en likvärdig utbildning. Vi kanske får i uppdrag av våra demokratiskt valda ledare att utbilda våra barn så de är medskapare till ett icke likvärdigt samhälle.

Vid pressträffen i april 2020, då betänkandet överlämnades till utbildningsministern, frågade en journalist utredaren: ”Tycker du det är orimligt för föräldrar att sätta sina barn i kö och engagera sig, och välja skola för sina barn?” Utredaren svarade: ”Att vara engagerad för sina barn kan ju aldrig vara orimligt. Däremot måste samhället tänka på ALLA barn.”

Men VILL samhället tänka på ALLA barn? Och, VEM är samhället? Underskattar vi ett outtalat motstånd mot och en dold rädslan för en likvärdig skola? Vill till exempel dagens föräldrar att deras barn går i en skola med allsidig social sammansättning? Överskattar vi olika skolaktörers förmåga att skapa ökad likvärdighet genom lagar och policybeslut? Utredningen om en mer likvärdig skola tillsattes efter 2015-års skolkommission vars betänkande har den talande titel ”Samling för skolan”. Nu fem år och tusentals sidors SOU-texter senare behövs en samling som inkluderar det samhället består av – vi alla som bor och lever i Sverige. Det är inte orimligt att engagera sig för sitt barns skolgång. Men det är inte heller orimligt, utan i högsta grad angeläget, att vi som medborgare i högre utsträckning engagerar oss för VÅRA barn och VÅRA skolor i Sverige. Det som står på spel är betydelsen av kunskap och utbildning i vårt samhälle. Kunskapsresonemang riskerar att bli kraftlösa, polarisering mellan människor och åsikter öka och demokratin dräneras. Är det verkligen i den hamn vi vill förtöja vår skola?

Anette Jahnke är lektor i pedagogik vid Göteborgs universitet och projektledare vid forskningsinstitutet Ifous.

Bildkälla: Mathew Schwartz, Unsplash.

Referenser

Bendjelloul, J. (2019, 6 juli). Ebba Busch Thor (KD): Mångkulturalism som politiskt projekt måste vara död. Dagens Nyheter.

Liedman, S-E. (2020, 9 december). En balansakt mellan kungen och penningpåsen. Dagens Nyheter.

Regeringskansliets pressträff. (2020, 27 april). Anna Ekström tar emot utredningen om en mer likvärdig skola. https://www.youtube.com/watch?v=GhKMRyJEWu0

Skolverket. (2020). TIMSS 2019.  Svenska grundskoleelevers kunskaper i matematik och naturvetenskap i ett internationellt perspektiv. Stockholm: Skolverket.

SOU 2020:28. En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Statskontoret. (2020).  Aktiv medverkan till bosättning i annan kommun. En kartläggning. 2020:19. Stockholm: Statskontoret.

SVT Nyheter (2019, 31 oktober). Författarförbundet kritiskt till Sölvesborgs nya biblioteksplan. Hämtad 2020-12-27 från https://www.svt.se/kultur/forfattarforbundet-kritiska-till-solvesborgs-nya-biblioteksplan

SVT Nyheter (2020, 12 december). Äldre svenskar med utländsk bakgrund hårdast drabbade av covid-19 https://www.svt.se/nyheter/inrikes/svt-nyheter-granskar-svenskar-med-utlandsk-bakgrund-hardast-drabbade-av-covid-19

Synskadades riksförbund. (2020). Arbete. Hämtad 2020-12-27 från https://www.srf.nu/det-har-vill-vi/aktuella-fragor/fragor-vi-driver/arbete/

Lämna ett svar

Obs! Kommentarer begränsas till 500 tecken (inklusive blanksteg).

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Din e-postadress behövs för godkänd kommentar. S.O.S. sparar e-postadresser, men vidareförmedlar dem ej. På begäran kan din e-postadress tas bort ur vårt register, varvid kommentar/kommentarer raderas.

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Magnus Erlandsson
Sara Hjelm
Magnus Hultén
Malin Ideland
Hanna Sjögren
Malin Tväråna

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

ISSN 2001-6727

KONTAKTA OSS

    Translate »