Anna Pilebro Bryngelsson och Linnea Lindquist: Till Sveriges riksdagsledamöter

Vi behöver att just du som riksdagsledamot gör något åt situationen i skolan. Vi är förbi fina ord för längesen. Nu är det bara handling som gäller. Om du inte tror att det vi beskriver är den faktiska verkligheten föreslår vi att du lyssnar väldigt noga på rektorerna i din hemkommun och deras situation. Nu måste ni som sitter i Sveriges riksdag se över principerna för finansieringen av skolan.

Vi är skolledare och initiativtagare till skolledarupproret. Vår oro gäller skolan i Sverige. Rektorer bär ansvar för lärande och arbetsmiljö samtidigt som det ekonomiska ansvaret vilar i ett system som är i djup obalans vilket får konsekvenser i klassrummen. Att vi får ihop vår organisation påverkar många eftersom skolan påverkar hela samhället. Just nu i pandemin är skolans uppdrag viktigare och mer utmanande än någonsin. Skolan påverkar hela familjer och samhället i stort, visst förstår du det?

Du har kollegor som tror att skolan kan göra mer med mindre resurser. Vi som leder skolverksamhet vet att nu kan vi inte bli färre utan att det blir sämre skola. Vi hoppas att du vågar förstå det du också. Det är sant att det ibland finns mer effektiva arbetssätt. Därför har många skolor de senaste åren lyckats parera det glapp mellan krav och resurser som uppkommit när skolpengen ökat mindre än övriga kostnader, vilket i praktiken är en nedskärning av verksamhetens resurser. Nu kan vi inte parera länge.

I diskussioner möts vi av budskap som betyder ”vi förstår vad ni säger” medan ekonomiska beslut säger något annat. I kommun efter kommun klubbas ingen eller försvinnande liten ökning av skolpengen. Skolchefer och tjänstemän förstår att det blir svårt, medan beslutande politiker uttrycker stolthet över budget. Förståelse i ord gör ingen skillnad i kronor och ören för oss rektorer. Glappet mellan krav och resurser ökar 2021 jämfört med 2020. Elever runt om i Sverige drabbas av detta glapp. Rektorer bär ansvar för elever och medarbetare och glappet som ökar blir sten på börda. Era ord lyfter inte den tyngden från våra axlar.

Rektorer i Sverige ska med färre medarbetare lyfta elever till högre kunskapsresultat. Det gör att det blir vi som får bära medarbetarens tilltagande stress, frustration och ohälsotal. Vi bär elevens frustration när skolans krav blir för höga i förhållande till det stöd vi kan erbjuda, särskilt nu när medarbetarna blir färre. Vi bär föräldrarnas frustration när särskilt stöd inte möter förväntad nivå. Det är alltid de elever som behöver mest som far illa först när en skola tvingas skära ned på särskilt stöd och trygghetsskapande personal. Vi rektorer bär tungt och glappet mellan det vi har att bära och de resurser vi förfogar över ökar. Du behöver förstå det här på ett sätt som manar dig att göra något tillsammans med dina kollegor. Ni behöver göra något nu. Skolan behöver ett stabilt och förutsägbart system som säkrar att vi rektorer gör tillräckligt bra och bär vårt ansvar. Rektors ansvar är att leda likvärdig och god skola för alla – elever och medarbetare – för alla, alla – inte alla utom! Även de elever som behöver lite mer stöd har rätt till utbildning som bär in i ett gott vuxenliv.

Vi behöver att just du gör något. Vi är förbi fina ord. Det är handling som gäller – handling som ger skolor inkomstökning kopplad till kostnadsökning. Om du inte tror att det vi beskriver är den faktiska verkligheten föreslår vi att du lyssnar väldigt noga på rektorerna i din hemkommun. Runda partivänner och övergripande kommunal administration och kontakta en rektor. Be att få vara med på ekonomimöten och på APT i en skola. Besök gärna både en så kallad frånvalsskola och en skola full med elever. Ekonomin utmanar oss alla nu, när vi försöker skapa god skola för alla, och då menar vi just alla och inte vissa. Rektorer bär ansvar för kvalitet i skolan. För att kunna ansvara för varje elev och varje medarbetare behöver vi balans mellan krav och resurser.

Du behöver förstå hur skolpengssystemet påverkar våra förutsättningar. Det råder en princip om lika skolpeng mellan kommunala och enskilda huvudmän. Därför drabbas elever i kommunala skolor dubbelt när rektor inte får ihop den budget som hos många i stort sett saknar uppräkning för löne- och prisökningar. Med underskott i skolans budget måste kommunen ersätta även enskilda huvudmän då skolpengen per elev i den kommunala skolan har ökat. Konsekvensen blir ytterligare krav på nedskärningar i kommunens skolor. Enskilda huvudmän får ökade resurser de inte är i behov av.

Du måste förstå hur dagens system med skolpeng försämrar våra möjligheter att erbjuda utbildning av hög kvalitet och god arbetsmiljö för våra medarbetare. Då systemet är ”skolpeng per elev ” betyder det att varje elev som slutar omedelbart innebär minskade resurser. Du måste förstå att vi som rektorer inte kan anpassa vår organisation om det är en elev per klass som slutar. Vi tappar då resurser för en lärartjänst men eftersom det sitter kvar elever i klassrummen som även fortsatt behöver sina lärare kan vi inte minska antalet lärare. När vi inte kan minska med en lärartjänst måste vi minska på något annat och det blir ofta i elevhälsan eller trygghetsskapande personal. Det är de elever som behöver oss allra mest som bär tyngden av rådande skolpengssystem.

Vi hoppas att du har läst utredningen om en mer likvärdig skola. I utredningen finns viktiga förslag som kommer att öka likvärdigheten i skolan. Förslagen kommer stabilisera vår budget och skapa bättre förutsättningar för oss rektorer att ge eleverna den utbildning de har rätt till. För det är faktiskt så att den kommunala skolan har ansvar för att varje elev har en skolplacering, men det utgår ingen ersättning för det uppdraget till de kommunala huvudmännen. Det drabbar oss, våra elever och våra medarbetare. Utredningen om en mer likvärdig skola vill reformera skolvalet för att öka valfriheten för alla elever och föräldrar. Med utredningens förslag kommer skolvalet ske utifrån samma principer och vid samma tidpunkt. Det är viktiga förslag som skapar likvärdiga förutsättningar mellan huvudmännen. Vi hoppas att ni förstår att utredningen förslag är viktiga för oss rektorer och för svensk skola.

Vi vädjar till dig att ta oss på allvar. Vi vet vad vi pratar om. Vi vill att du tar ansvar och gör ditt yttersta för en stabil finansiering och en mer likvärdig skola. Skolan är samtid och framtid, därför får vardagen i skolan inte skava. Därför måste förslagen i utredningen om en mer likvärdig skola genomföras. Det är bråttom nu, under 2021 växer glappet mellan krav och resurser ytterligare och det är vi rektorer, våra medarbetare och våra elever som bär konsekvenserna.

 

Anna Pilebro Bryngelsson, Rektor i Sollentuna
Linnea Lindquist, Rektor i Göteborg

Anna Pilebro Bryngelsson arbetar till vardags som rektor i Silverdalsskolan i Sollentuna. Anna engagerar sig särskilt i frågor som rör varje elevs rätt till lärande, utveckling och hopp om hållbar framtid. 2019 var Anna i final om utmärkelsen Årets Värlfärdsförbättrare för sitt systematiska arbete kring pedagogers ledarskap i vid mening. Det arbetet beskrivs i tidigare artiklar här i Skola och Samhälle.

Linnea Lindquist arbetar till vardags som rektor på Hammarkullsskolan i Göteborg. Linnea är engagerad i skoldebatten och särskilt marknadsstyrningens konsekvenser för skolväsendet. I oktober förra året kom hon ut med boken “En tickande bomb, en bok om skolsegregation”. Frågan om likvärdig skola har engagerat Linnea de senaste 15 åren.

 

Foto: Melker Dahlstrand/Sveriges riksdag.

 

3 Comments on “Anna Pilebro Bryngelsson och Linnea Lindquist: Till Sveriges riksdagsledamöter

  1. Jag instämmer helt med författarna. Svenska skolsystemet måste ses om i sin helhet. Förändringar baserat på snabba lösningar man ‘tror’ skall bli accepterade eller leder till att alla skolor blir framgångsrika är bissart.
    Jag lider med dagens studenter, lärare och rektorer.

  2. Jag håller fullständigt med författarna av artikeln. Jag jobbar också som rektor i en av Sveriges kommuner. Just nu känns det som att arbeta med handfängsel.

Lämna ett svar

Obs! Kommentarer begränsas till 500 tecken (inklusive blanksteg).

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Din e-postadress behövs för godkänd kommentar. S.O.S. sparar e-postadresser, men vidareförmedlar dem ej. På begäran kan din e-postadress tas bort ur vårt register, varvid kommentar/kommentarer raderas.

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Magnus Erlandsson
Sara Hjelm
Magnus Hultén
Malin Ideland
Hanna Sjögren
Malin Tväråna

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

ISSN 2001-6727

KONTAKTA OSS

    Translate »