Arne Engström: Lågpresterande elever i matematik – Skolans blinda fläck?

Skolmatematiken är ett skolämne som har fått såväl hög status som uppmärksamhet och utvecklingsmedel i form av exempelvis Matematiklyftet. Samtidigt finns det brist på kunskap om varför de elever som presterar allra sämst i ämnet misslyckas. Arne Engström hävdar att man inte bara borde satsa på att utveckla matematikundervisningen i allmänhet, utan även i synnerhet för de elever som har svårast att klara ämnet. (red.)   

Aldrig tidigare har det satsats så mycket pengar på skolmatematiken som de senaste 10 åren. Samtidigt har elever med låga prestationer i matematik paradoxalt få allt mindre uppmärksamhet. Det tycks som om elevgruppen är en blind fläck i politikers och skolmyndigheters ögon.

Matematiklyftet var ett nationellt skolutvecklingsprojekt under åren 2013–2016 där en stor del av Sveriges matematiklärare kompetensutvecklades. Ett antal så kallade moduler arbetades fram av forskare och lärarutbildare på uppdrag av Skolverket. Innehållet handlade om algebra, geometri, förskolans matematik, bedömning med mera. Men ingen modul tematiserade elever som har svårt att klara grundskolans kunskapskrav.

Matematiklyftet har enligt Skolverkets utvärderingar bidragit till att utveckla undervisningen i matematik och lärarna är nöjda. Några belägg för att eleverna blivit bättre i matematik finns inte. Och framför allt tycks de positiva effekterna för lågpresterande elever vara närmast obefintliga.

Ett annat intressant och mycket ambitiöst skolutvecklings- och forskningsprojekt i matematik är Räkna med Västerås. Det var en utvecklingssatsning som genomfördes åren 2012–2017 till en kostnad av drygt 20 miljoner. Västerås deltog dessutom i Matematiklyftet och SKL:s satsning PISA 2015.

Räkna med Västerås har genomförts tillsammans med forskare från Mälardalens högskola. Fokus har framför allt legat på att utveckla undervisningen och etablera ett kollegialt lärande. Däremot fanns ingen strävan att öka elevernas kunskaper eller att de lågpresterande eleverna skulle klara skolmatematiken, vilket kan synas lite märkligt.

Inom ramen för projektet har det bland annat producerats en avhandling av Jannika Lindvall, en bok Skola på vetenskapliga grund av Andreas Ryve, Kirsti Hemmi och Per Kornhall samt en slutrapport för Västerås stad skriven av Per Kornhall. Alla författarna har varit involverade i projektet.

Det bedöms som uppenbart, skriver Kornhall i sin rapport, att projektet har påverkat lärares attityder, undervisning och elevernas resultat positivt. Det sistnämnda kan dock ifrågasättas. Om så hade varit fallet, så borde det kunna avläsas i utfallet av det nationella ämnesprovet i matematik. Det gör det inte.

Om man tittar på resultatet för åk 9 åren 2013 till 2017 så är det mest påfallande att variationen är stor. 2013 fick 14,9 procent av eleverna F i provbetyg (underkänt). Sedan har det gått upp och ned. 2015 var det 27,6 procent av eleverna som blev underkända och 2017 29,3 procent. Noteras kan, att mellan 10 och 15 procent av eleverna i Västerås vanligtvis inte deltar i ämnesprovet, trots att det är obligatoriskt.

Även slutbetygen i matematik uppvisar stora variationer. 2013 var det 8,9 procent som fick F eller – (streck) i slutbetyg i matematik. 2017 var motsvarande andel 19,2 procent. Nästan var femte elev! Det är också stora variationer mellan skolor i kommunen. 2017 fanns det skolor där drygt 10 procent av eleverna inte fick ett godkänt betyg i matematik, samtidigt som det fanns skolor där närmare 50 procent av eleverna inte fick ett godkänt betyg.

Det är svårt att finna belägg för att elevernas resultat i Västerås har utvecklats positivt. I stället verkar utvecklingen gå åt fel håll. Kommunen tycks ha tappat greppet om skolmatematiken.

Vi vet att elever med låga prestationer i matematik också i stor utsträckning har en svag teoretisk begåvning. Det konstaterades redan av Olof Magne i sin omfattande studie av räknesvaghetens natur 1958. Det som framför allt utmärker dessa elever är att de lär långsamt. De hinner inte tillägna sig det stoff som är tänkt att de ska enligt kursplanen. De hamnar ohjälpligt efter sina kamrater. Skillnaden växer för varje år i grundskolan. När de ska avsluta grundskolan har de för länge sedan slagits ut från skolans matematikundervisning.

Den lärare som söker information om svag teoretisk begåvning på Skolverkets eller Skolinspektionens hemsida hittar inget. Inte heller Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, ger någon hjälp. Närmaste träffen handlar om särbegåvning. På Nationellt Centrum för matematikutbildning, NCM, finns en träff. Det är en länk till en två år gammal artikel på SVT Värmlands hemsida där jag intervjuas. Det verkar som om elever med svag teoretisk begåvning inte existerar, åtminstone inte för landets skolmyndigheter.

Matematiklyftet och Räkna med Västerås visar att storskaliga, generella satsningar på skolmatematiken har liten effekt på elevernas resultat och framför allt inte för elever med låga prestationer i matematik. Uppenbart räcker det inte med höga ambitioner och mycket pengar. Inte heller räcker det med forskare och goda teorier. I båda dessa satsningar saknas fokus på elever som har svårt att klara kunskapskraven i skolan. Lågpresterande elever tycks vara skolans blinda fläck i de senaste årens matematiksatsningar.

Men det finns saker att lära från de stora satsningarna. Kommuner som vill göra effektiva insatser för att öka måluppfyllelsen i matematik bör:

  • Rikta insatserna mot elever som har svårigheter att klara skolmatematiken.
  • Ange mätbara mål för satsningen.
  • Inventera elevresultat och undervisning innan projektet startar.
  • Se till att insatserna är evidensbaserade eller att de dokumenterat fungerar.
  • Ta fram manualer och utbildning för dem som ska arbeta med insatsen.
  • Mäta elevernas kunskaper med standardiserade tester.
  • Utvärdera projektet med utomstående forskare. De ska själva inte vara involverade i projektet.

 

Arne Engström är docent i matematikdidaktik vid Karlstads universitet

 

Källor och vidareläsning:

Projektet Räkna med Västerås finns presenterat i följande skrifter:

Engström, A. (2015).Specialpedagogiska frågeställningar i matematik. KUS 2015:40. Karlstad: KUP.

Engström, A. (2016). Från dyskalkyli till låga prestationer i matematik. Arvet efter Olof Magne. KUS 2016:51. Karlstad: KUP.

Engström, A. (2017). Elever med mycket låga prestationer i matematik. En pilotstudie av ämnesprovet i årskurs 3. KUS 2017:22. Karlstad: KUP.

Kornhall, P. (2017). Vad göra? Framåtblickande slutrapport från projektet Räkna med Västerås. Tjänsteutlåtande 2 017-12-21.Diarienr GSN 2015/02495-646. Västerås stad.

Lindvall, J. (2015). Two Large-Scale Professional Development Programs for Mathematics Teachers and Their Impact on Student Achievement.International Journal of Science and Mathematics Education, 15, 1281–1301.

Ryve, A., Hemmi, K. & Kornhall, P. (2016). Skola på vetenskaplig grund. Stockholm: Natur & Kultur.

 

 

4 Comments on “Arne Engström: Lågpresterande elever i matematik – Skolans blinda fläck?

  1. Ett efterlängtat inlägg från en matematiker. Det är en myt att alla elever behöver kunna så mycket mer matte i framtiden. Det är också en myt att man blir intelligentare av matematiken. Vore det så skulle även mattelärarnas skolsvaga elever klara sig bra i ämnet. Därför vore det bra om Engström riktat mer uppmärksamhet mot kunskapskraven och de yrken som väntar eleverna efter skolan. Se artikeln http://perackeorstadius.se/pdfArtiklar/skolansMatematikForstor.pdf

  2. Frågan om varför inte mer – om det nu stämmer – har satsats på lågpresterande elever i matematik, ska väl närmast ställas till Skolverket. Dock: i artikeln står det att “Några belägg för att eleverna blivit bättre i matematik finns inte.” Det stämmer inte. PISA 2015 visade en klar uppgång i resultaten för denna elevgrupp.

  3. Artikeln sätter fokus på lågpresterande elever, som enligt didaktikdocenten är Skolans blinda fläck i de senaste årens matematiksatsningar. Som kunskapsanalytiker, hävdar jag, att hela kunskapsområdet matematik-undervisning har blivit offer för det internationella samfundets mäthysteri.
    http://www.kunskapsvetenskap2012.blogspot.com.
    /Politiserad matematik-undervisning/
    Kerstin I. M. Holm
    Kunskapsanalytiker
    Fil.dr. i pedagogik
    Utbildningsledare

Lämna ett svar

Obs! Kommentarer begränsas till 500 tecken (inklusive blanksteg).

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Din e-postadress behövs för godkänd kommentar. S.O.S. sparar e-postadresser, men vidareförmedlar dem ej. På begäran kan din e-postadress tas bort ur vårt register, varvid kommentar/kommentarer raderas.

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Malin Tväråna
Magnus Erlandsson
Sara Hjelm
Janna Lundberg
Gunnlaugur Magnússon
Hanna Sjögren
Ola Uhrqvist

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

ISSN 2001-6727

KONTAKTA OSS

    Translate »