Arne Engström: Nej, statens skolutvecklingsinsatser fungerar verkligen inte (kontrareplik på Johan Prytz)

Att som Johan Prytz hysa tilltro till staten som skolutvecklare står honom fritt. Problemet är att de flesta politiker också tror på denna väg till utveckling av skolan. Det är ett synsätt som behöver förändras, skriver Arne Engström i en kontrareplik. (red.)
Johan Prytz har skrivit en replik på min artikel ”Skolans utvecklingsinsatser fungerar inte”. Jag kritiserade där förhållandet att staten genom Skolverket bedriver skolutveckling, samt hävdade att den inte fungerar trots alla hundratals miljoner som har satsats genom åren.
Om jag förstår det rätt, så hävdar Prytz motsatsen i båda fallen. Det är naturligtvis helt i sin ordning att hysa tilltro till staten som skolutvecklare. Problemet är att de flesta politiker också tror på denna väg till utveckling av skolan. Det är ett synsätt som behöver förändras.
Prytz avfärdar mina teser utan att komma med några motargument, utan ger bara ett antal referenser till andra studier. Det är svårt att argumentera mot någon som inte vill argumentera för sin sak. Det hade möjliggjort för läsarna att bedöma hållbarheten i hans invändningar.
Utgångspunkten för min artikel var de stora satsningar på skolmatematiken som gjorts under senare år. Låt mig upprepa det jag skrev i min artikel ”Lågpresterande elever i matematik” (nov 2018) och i en kontrareplik till Andreas Ryve med flera här på S.O.S.: Det finns inga empiriska belägg (evidens) för att generella satsningar på skolmatematiken förbättrar prestationerna hos de lägst presterande eleverna. Matematiklyftet är inget undantag. Prytz talar mot bättre vetande.
Skolverket gav ett privat företag i uppgift att utvärdera satsningen. En del i utvärderingen gällde just satsningens effekt på måluppfyllelsen. Företaget menade att det inte var möjligt att göra denna typ av utvärdering när projektet redan hade startat. Därför gjordes heller ingen sådan utvärdering. Den som är något insatt i effektutvärderingar inser att det skulle ha funnits stora metodproblem att hantera för en sådan utvärdering. Prytz gör det uppenbarligen inte. Andra utvärderingar gjordes däremot av företaget.
Jag var projektledare för Matematiklyftet för mitt dåvarande lärosäte. Mina kollegor och jag som arbetade med projektet hade lång erfarenhet av fortbildning av såväl lärare som skolledare. Vi var mycket framgångsrika i arbetet. Jag har sett både goda och dåliga sidor av Skolverkets arbete. Att gå in på dessa så här i efterhand vore oetiskt, så jag tiger i detta avseende. Mig veterligt har Prytz inte varit involverad i satsningen och hans uppgifter om Matematiklyftet bygger huvudsakligen på hörsägen.
Det är uppenbart att Prytz påstående om att Skolverket varit framgångsrik i sina skolutvecklingsinsatser faller platt till marken. Allt fler uppmärksammar de problem med skolmatematiken som gymnasieskolan brottas med och som har sin grund i den stora andelen elever med låga matematikprestationer som kommer från grundskolan. I vårens kursprov för Ma1A, som gjordes av yrkesprogrammen, blev ungefär hälften(!) av eleverna underkända.
Örebro läns största gymnasieskola med 1500 elever är ett kommunalförbund med tre mindre kommuner som medlemmar. Förbundet dras med stora underskott. En revisionsfirma har gått igenom ekonomin. En avgörande faktor för förbundets kostnader, skriver revisionsfirman, är den låga kunskapsnivån eleverna har efter grundskolan. Det medför både många elever på introduktionsprogrammet, stödinsatser och att eleverna behöver mer än tre år för att fullgöra sin gymnasieutbildning.
Ett annat exempel finns i Ifous rapport ”Varför förbättras inte elevresultaten trots alla insatser?” från 2019 av Annette Jahnke och Åsa Hirsh. Det finns fler exempel.
Hur våra politiker kommer att hantera matematikkrisen i gymnasieskolan återstår att se. Låt oss för guds skull hoppas att ingen kommer på idén att ånyo låta Skolverket driva ett nationellt skolutvecklingsprojekt.
Arne Engström är biträdande professor i matematikdidaktik vid Strömstad Akademi
Tyvärr ser vi gång på gång hur akademiska PEDAGOGER förlorar sin bestämmanderätt över de PEDAGOGISKA ABSTRAKTIONERNA.
Se resonemanget i blogg av den 17 december 2022:
”Ryve: Prytz; Engström – 3 akademiska pedagoger i ohållbara resonemang”.