Arne Engström: Skolans problem handlar om stök och låga kunskapsresultat

Socialdemokraterna använder skolan som ideologiskt slagträ i en ideologisk kamp och det ligger nära till hands att tro att partiet helt enkelt saknar svar på de stora utmaningar som skolorna står inför, skriver Arne Engström (red.).

Socialdemokraterna har valt konfrontationens väg i årets valrörelse. Skolans problem handlar, enligt dem, främst om friskolors vinstuttag, skolval och religiösa friskolor. Så är det naturligtvis inte.

Skolans verkliga utmaningar handlar om stök, våld och låga kunskapsresultat. Särskilt illa är situationen i skolor i utsatta områden. Jag har svårt att se att vinstuttag, religiösa friskolor eller fria skolval skulle kunnat ha orsakat problemen i dessa skolor.

Skolan har misslyckats med sitt kompensatoriska uppdrag. Misslyckanden har lett till nedstängda skolor och bussning av elever. När Vivallas högstadium i Örebro lades ned av politikerna var det inte i brist på pengar. Under 20 års tid hade man satsat både pengar och personal, men ändå inte lyckats vända utvecklingen. Politikerna hade helt enkelt kommit till vägs ände.

Mer pengar är inte lösningen. Inte heller liberalernas krav på akutskolor och särskilda undervisningsgrupper.

Det går att vända skutan. Det går att få en underpresterande och dysfunktionell skola att bli en framgångsrik skola. Man måste bara lyfta blicken utanför landets gränser. Erfarenheter från London möts med stort intresse i flera länder i Europa.

Vid millennieskiftet hade högstadieskolorna i Englands storstäder omfattande problem med gängbildningar, droger, våld och radikalisering. Situationen liknade mycket av det vi idag kan se i utsatta områden i Sverige.

Värst var situationen i centrala London. Skolresultaten tillhörde de sämsta i landet. Sedan hände något. Under loppet av ett antal år förändrades bilden radikalt. 2013 hade skolor i centrala London de bästa resultaten. Framför allt var det lågpresterande elever från fattiga hem som hade förbättrat sina resultat. Tower Hamlets är ett av de mest uppmärksammade områdena. Nästan 90 procent av eleverna här har utländsk bakgrund.

2003 lanserade Labourregeringen ett omfattande skolutvecklingsprogram, London Challenge, i nära samarbete med lokala myndigheter. Fokus låg på att höja resultaten i de sämst presterande skolorna, att minska gapet mellan svaga och starka elever samt skapa högeffektiva skolor.

Några av framgångsfaktorerna var:

  • Fokus på en professionalisering av skolledare och lärare, högpresterande skolledare och lärare coachar kollegor. Klassrumsbesök med direkt återkoppling på undervisningen.
  • Datadriven skolutveckling – en stor mängd data samlades in och analyserades. Evidensbasering av undervisningen. Metoder som inte höll måttet, till exempel modenycker som lärstilar, rensades ut.
  • Teach First, där duktiga studenter rekryteras att tjänstgöra under två år vid de utsatta skolorna.

Det har skrivits spaltmeter om London-effekten, men den tycks ha svårt att tränga in i en svensk skolpolitisk kontext. I England fanns ett politiskt samförstånd om skolans utveckling som tyvärr saknas hos oss. Det ligger nära till hands att tro att socialdemokraterna helt enkelt saknar svar på de stora utmaningar som skolorna står inför och därför vill dölja att de står tomhänta. Skolan har blivit ett ideologiskt slagfält för vänstern. Det gagnar ingen, allra minst de föräldrar som har barn i utsatta skolor. De är de stora förlorarna i socialdemokraternas ideologiska kamp.

Att vända utvecklingen i landets utsatta skolor kan knappast vara en vänster-högerfråga. Men det kräver en synvända.

Skolan behöver en politisk borgfred och partiernas företrädare bör rannsaka sig själva. De bör erkänna att de åtgärder som hittills har genomförts har varit i det närmaste verkningslösa. Staten genom Skolverket ska inte driva skolutveckling. Den måste drivas lokalt.

Det krävs en politisk samsyn kring målen att höja elevernas resultat och utveckla framgångsrika skolor i utsatta områden. Intressant är att de frågor som nu upptar svenska skolpolitiker helt saknas i London Challenge. Det finns säkert inslag i London Challenge som kan kännas främmande för svensk skola, men låt oss då diskutera dem.

Ge upp tanken att skolan ska lösa varje tänkbart samhälleligt problem, pedagogisera inte sociala problem. Skolan måste få fokusera på att utveckla elevernas kunskaper. Låt skolan vara skola.

Skolans problem handlar om stök och låga kunskapsresultat. Vi behöver samla oss kring denna uppgift. Låt oss lära av London.

Arne Engström, Biträdande professor vid Strömstad Akademi.

Foto: “School” by Krzysztof Pacholak is licensed under CC BY-NC-ND 2.0.

Lämna ett svar

Obs! Kommentarer begränsas till 500 tecken (inklusive blanksteg).

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Din e-postadress behövs för godkänd kommentar. S.O.S. sparar e-postadresser, men vidareförmedlar dem ej. På begäran kan din e-postadress tas bort ur vårt register, varvid kommentar/kommentarer raderas.

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Malin Tväråna
Magnus Erlandsson
Sara Hjelm
Janna Lundberg
Gunnlaugur Magnússon
Hanna Sjögren
Ola Uhrqvist

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

ISSN 2001-6727

KONTAKTA OSS

    Translate »