Bengt Sundell: Andelen icke vinstdrivande skolor sjunker

När planerna på skattefinansierade fristående skolor blev verklighet på 90-talet talade man mycket om att detta var ett sätt att tillföra det svenska skolväsendet nya idéer, nya arbetssätt, ny pedagogik. De kommunala skolorna skulle inspireras av idéburna skolor som drevs av engagemang och nytänkande. Hur har det blivit? Ett sätt att studera utvecklingen är att undersöka hur det har gått för de icke vinstdrivande förskolorna och skolorna. (red)

I debatten om vinstdrivande friskolor/privatskolor som köps och säljs av riskkapitalister på en skolmarknad, så har de icke vinstdrivande förskolorna och skolorna av någon anledning glömts bort. När den borgerliga regeringen med Bildt i spetsen 1991/92 lade sin proposition om Valfrihet och fristående skolor fanns det redan omkring 100 icke vinstdrivande förskolor och skolor i Sverige. I Dagens Samhälle 14/6 skrev Hanna Hallin – chef för Sektor 3, tankesmedjan för det civila samhället, bl. a. ”Friskolor som drivs av organisationer i det civila samhället går inte någon ljusnande framtid till mötes.” Fakta talar för sig själv:

•    2006 drev de icke vinstdrivande förskolorna 58% av de fristående förskolorna

•    2009 var den siffran 50,8%

•    2006 drev de icke vinstdrivande skolorna 51,8% av de fristående grundskolorna

•    2009 var den siffran 46,9%

•    2006 drev de icke vinstdrivande skolorna 26,8% av de fristående gymnasieskolorna

•    2009 var den siffran 18%

Man kan hålla med om att de idéburna och profilerade förskolorna och skolorna inte går en ljusnande framtid till mötes. De stora fiskarna slukar de små. Dessutom så minskar antalet elever i Sverige. Vid millenniumskiftet hade Sverige något över en miljon grundskoleelever. 2010/2011 är antalet under 900.000 elever. 245.000 av landets 386.000 gymnasieelever går i friskolor. 2016 kommer gymnasieeleverna att vara under 300.000. Det konstiga är att antalet elever blir färre men skolorna blir fler. Det startas fler skolor än som läggs ner. Konkurrensen hårdnar om eleverna. Störst överlever och det blir kommunerna som får ta stöten. De som överlever tillför inget nytt när det gäller pedagogik och arbetssätt utan är allmänt inriktade, drivna av aktiebolag och riskkapitalister med hemvist på Caymanöarna och dyl.

Sektor 3 har gett ut rapporten Mångfald eller enfalden talande rubrik. Mångfald är det inte tal om utan snarare enfald. Rapporten innehåller bl.a. internationella utblickar och konstaterar att en stor andel av förskolor och skolor är icke vinstdrivande (not for profit). Länder som Holland, Danmark, Finland, Norge, England, Italien nämns särskilt.

I Sverige drevs 2004/05:

•     52% av landets friskolor av aktiebolag.

•    15% av idélla föreningar

•    14% av stiftelser

•    14% av ekonomiska föreningar

Fyra år senare var situationen följande:

•    64% aktiebolag

•    11% ideella föreningar

•    11% stiftelser

•    11% övriga

Rapporten tar också upp en mycket viktig aspekt- nämligen kontinuitet. Det är ett ord som helt kommit bort i den här debatten. I andra sammanhang är kontinuitet så viktigt men inte i det här sammanhanget tydligen. Alla vet att kontinuitet har betydelse för kvalitet, kompetens, utveckling, ledning m.m.Rapporten slutar med några tänkvärda ord

”Friskolereformen skulle, enligt regeringens proposition, i första hand leda till fler skolor kopplade till civilsamhället… men vilken delaktighet finns till skolor som ägs av anonymt riskkapital…friskolereformen skulle ge medborgarna ett ökat ansvar genom att skolor blev knutna till  civilsamhället, folkrörelser, föreningar och kooperativ. Varför har utvecklingen i Sverige nu tagit en så markant annan riktning?… I de flesta länder stöds privat verksamhet utan vinstintresse genom lagstiftning och annan reglering som begränsar eller utestänger kommersiella intressen och koncernbildning. Är det dags för Sverige att dra lärdom från andra länder och utvärdera utvecklingen i friskolorna och formerna för privatisering?”.

Ja, hur har det kunnat gå så här långt som att Sverige sannolikt är det mest liberala landet för privata intressenter/riskkapitalister (23 av 25 riskkapitalbolag betalar ingen skatt i Sverige) att göra klipp på skattebetalarnas bekostnad. Läs gärna ”Mångfald eller enfald”.

(Bengt Sundell är fd. förskollärare/förskolechef/grundskola)

3 Comments on “Bengt Sundell: Andelen icke vinstdrivande skolor sjunker

  1. Tack, för klargörande hårda data som ej kan trollas bort. En viktig analys, med tanke på talet om de nya pedagogiska idéer som skulle inspirera kommunala skolor. Det är alltså inte nytänkande i pedagogisk bemärkelse vi bevittnar, utan en skolmarknad vars syfte är att plocka skattebetalarnas pengar. En fråga som slagit mig den senaste tiden är: Vad kostar, i arbetstid, alla omställningar, nedläggningar, elevströmmar hit och dit? Det är, vad jag förstår, kommunerna som får stå för alla dessa kostnader och i slutändan de elever och föräldrar som valde en skola som inte var tillräckligt lönsam för ägarna.

  2. Pingback: Borgerlig syn på omänsklig sjukvård, mer om privatiseringar och om Reinfeldts förljugna allmänintresse… « reflektioner och speglingar II…

  3. Pingback: Allt ojämlikare samhälle i vård, skola, omsorg… « reflektioner och speglingar II…

Lämna ett svar

Obs! Kommentarer begränsas till 500 tecken (inklusive blanksteg).

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Din e-postadress behövs för godkänd kommentar. S.O.S. sparar e-postadresser, men vidareförmedlar dem ej. På begäran kan din e-postadress tas bort ur vårt register, varvid kommentar/kommentarer raderas.

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Malin Tväråna
Magnus Erlandsson
Sara Hjelm
Janna Lundberg
Gunnlaugur Magnússon
Hanna Sjögren
Ola Uhrqvist

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

ISSN 2001-6727

KONTAKTA OSS

    Translate »