Skola och SamhälleBengt Sundell: Börjar luften gå ur skolmarknaden?
Hur länge kommer den (ny)liberala friheten för riskkapitalbolagen på skolområdet att finnas kvar? När blir det för besvärande för det politiska systemet att tillåta att skattepengar används till annat än välfärd och t.o.m. förs ut ur landet i form av stora vinster? För det var väl inte denna utveckling som var tänkt från början? (red)
Det började med Lex pysslingen 1984, en stopplag som satte stopp för statsbidrag till vinstutdelande daghem, som de borgerliga partierna tillsammans med Ny Demokrati avskaffade när de kom till makten. ”Riskkapitalets resa började på dagis” utropade SvD:s näringslivsbilaga häromdagen och fortsatte ”Strax före jul 1991 öppnade Sveriges riksdag för vinster i förskolan”. Våren 2009 hade skolkoncernen Pysslingen en omsättning på över 1 miljard kr. Hösten 2009 såldes Pysslingen till det danska riskkapitalbolaget Polaris Private Equity. Två år senare såldes Pysslingen till skolkoncernen Academedia för knappt 900 miljoner kr. Enligt Dagens Samhälle ”äger Academedia 15 varumärken inom skola för barn och unga”. Academedia som i sin tur nyligen köpts upp av riskkapitalbolaget EQT. Svenska EQT meddelade nyligen att de ska flytta fonderna från skatteparadiset Guernsey i Engelska kanalen. Det lär knappast ligga några ideella motiv bakom flytten. Men vi ska gärna hjälpa till med flytten. Skattemyndigheterna har tagit upp jakten på skattesmitare och samarbetar internationellt med andra länder.
Det var andra tongångar från början
Debatten i riksdagen 1991/1992 om valfrihet och fristående skolor är belysande för hur det nya systemet introducerades. Här följer några avsnitt ur prop. 1991/92:95 om valfrihet och fristående skolor. Beatrice Ask var skolminister.
Kvalitet
”Jag tror också att en stimulerande tävlan mellan olika skolor, med olika inriktning och olika ägandeformer, i sin tur kan bidra till att höja kvaliteten inom hela skolväsendet”.
Vi kan konstatera att internationella studier som gjorts efter 1995 visar att svenska elevers kunskaper är klart i fallande. Läs även SNS rapporten ”Konkurrensens konsekvenser – Vad händer med svensk välfärd?”
Pedagogisk utveckling
”Flertalet av de fristående skolor som finns i dag har startats för att de arbetar med en viss pedagogik eller har en konfessionell inriktning. Den nu förestående reformen kommer med stor säkerhet att öka antalet skolor med sådana inriktningar.” /-/ ”En ökad mångfald på skolans område gör också att flera intresseinriktningar kan tillgodoses. Skolan kommer att utvecklas längs skilda linjer, vilket sammantaget ger en större utvecklingsmässig bredd såväl i olika ämnen som beträffande pedagogiska metoder”.
Men att fler skolor som startat skulle ha en särskilt pedagogisk inriktning – har inte skett. De som växt i antal har haft en allmän inriktning. Omkring 84 procent av de fristående skolorna har en allmän inriktning. 9 procent är konfessionella.
Skolans kostnadseffektivitet
”Med större valfrihet och mer utrymme för en skolas profil skapas också bättre incitament för kostnadseffektivitet. Nya och effektivare arbetsmetoder kan prövas och vinna spridning. Därmed torde ett större inslag av fristående skolor också på sikt kunna bidra till en mer effektiv resursanvändning inom det samlade skolväsendet”
Men det har varit mycket svårt att påvisa några kostnadsbesparingar (se SNS rapporten ”Konkurrensens konsekvenser. Vad händer med svensk välfärd?”) Studier bl.a. på Skolverket talar för att kostnaderna har ökat. För kommuner med hög andel elever i fristående skolor ökar kostnaderna, medan de minskar i kommuner med få elever i fristående skolor.
Engagemang, inflytande och lyhördhet
”Valet kan stimulera ett ökat engagemang för skolan hos föräldrar och en större lyhördhet för elevers och föräldrars önskemål hos skolor och kommuner. En sådan utveckling gynnar hela skolverksamheten”.
Mycket tyder på att föräldrar väljer skola bl.a. efter elevsammansättning, ordning och reda och att skolan säger sig satsa på kunskap. Däremot tycks inte engagemanget i den valda skolan ha ökat.
Driftsformer för fristående skolor
”Men jag hyser också en förhoppning att reformen skall starta en utveckling även av fristående skolor med andra profiler. Det kan handla om föräldrakooperativ, speciella ämnesprofiler eller nedläggningshotade glesbygdsskolor som kan få en ny chans under nytt huvudmannaskap”.
Runt år 2000 hade några av skolbolagen vuxit ordentligt och idag är aktiebolagsformen dominerande bland de fristående skolorna. 2008 såg huvudmannaskapet ut så här: Aktiebolag 64%, Ideell förening 11%, Ekonomisk Förening 11%, Stiftelse 11%. Idag är det 5 stora skolkoncerner som dominerar. De kontrollerar drygt 20 procent av marknaden för fristående grundskolor och 30 procent av marknaden för fristående gymnasieskolor. Tre av dessa koncerner ägs numera av riskkapitalbolag varav två är utlandsägda. Riskkapitalbolagens affärsidé är att köpa upp skolkoncerner, låna till 15 procents ränta s.k. räntesnurror och cleara detta med vinsten/medborgarnas skattepengar och föra ut vinsten till skatteparadis för att undgå beskattning. Men verkligheten håller på att hinna ikapp denna affärsidé. Nu väntar vi bara på att de övriga riskkapitalbolagen med denna affärsidé inom vår gemensamma välfärdssektor ska göra likadant som EQT.
Under tiden växer stödet för de idéburna skolorna/de icke vinstsyftande skolorna
Några exempel:
– S-kongressen 2009: ”Vi vill ge ideella, kooperativa och andra sammanslutningar utan vinstsyfte (den sociala ekonomin) goda förutsättningar att medverka i välfärdens verksamheter utifrån sina unika förutsättningar. Dessa måste ges möjligheter att driva verksamhet på uppdrag av kommuner och landsting utan att tvingas in i en marknadsmodell i konkurrens med till exempel internationella vård koncerner”
– S-kongressen 2009: ”Vi vill också införa en lag om investeringsskydd så att skattefinansierad verksamhet inte kan slumpas bort till privata ägare till underpris. Skolan ska inte vara en del av marknadsekonomin”
– DN 1 februari 2012 skriver tre Mp:er att ”Friskolornas passion ska vara utbildning –inte vinst. Aktörer som inte har som främsta syfte att bedriva en bra skola ska hindras. Vi vill att alla aktiebolag som driver skolor, i sin bolagsordning, ska klargöra att verksamheten inte har ett vinstsyfte. Vi vill att ändrade ägarförhållanden bland skolor ska anmälas till skolinspektionen.
– I DN 2 februari 2012 skriver tre moderater att ”Behovet ska styra – inte vinstintresset. Aggressiv skatteplanering är oacceptabelt. Rapporter om vanvård i omsorgen, kunskapsluckor i skolan och välfärdsföretag som gömmer sig i skatteparadis upprör och berör. Skattepengar ska användas i medborgarnas intresse.–
Den 20 februari 2012 uttalade sig Mikael Damberg (s) skolpolitisk talesperson i Ekot: ”Riskkapitalbolag ska inte äga friskoleföretag” /-/ ” Skolinspektionen ska göra en prövning av ägare och nya ägares ambitioner. Om de inte bedöms vara långsiktiga, ska de vägras tillstånd.”
– Idéburen skola skriver i ett svar på MP:s artikel från den 1 februari 2012 att man aktivt har drivit uppfattningen att aktiebolagen ska ha inskrivet i sin bolagsordning att man inte är vinstsyftande. Sedan 2005 finns ett särskilt kapitel i aktiebolagslagen, kapitel 32 ”Aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning” (svb – bolag). Där stadgas att
-efter namnet på bolaget ska det stå svb (särskild vinstutdelningsbegränsning).
-ett bolag som hör till en koncern får inte föra över pengar till annat bolag inom koncernen.
-bolaget får säljas men bara till ett annat svb–bolag.
-befintliga aktiebolag kan överföras till svb–bolag om aktieägarna är eniga.
-ett svb–bolag kan inte förändras till att bli ett vinstsyftande bolag.
– Även om S har svajat en del om vinstuttag inom skolan så hade Aktuellt i politiken (s) den 17 februari följande rubrik:” S: Kommuner ska kunna säga nej till vinster i välfärden” (-) ”Socialdemokraterna vill att lagen om offentlig upphandling ändras, så att kommunpolitikerna får begränsa upphandlingen till att omfatta endast icke vinst-drivande utförare”.
– T.o.m. Jan Björklund och folkpartiet tycks åtminstone i retoriken ha flyttat på sig. Nu vill man se till att riskkapitalbolagen inte tjänar en massa pengar på att köpa och sälja skolor och sedan placera vinsterna utomlands (se Erik Cardelús artikel i S.O.S.). I ett tillägg till friskoleutredningen vill man att friskoleägare ska förbinda sig att äga skolan i minst 10 år.
*
Det verkar som om de politiska möjligheterna har ökat högst avsevärt när det gäller att göra förändringar i ”friskolelagstiftningen”. Det kan vara så att den lukrativa marknad med skattepengar som funnits på skolområdet är på väg att bli mindre lukrativ. Skolinspektionen presenterar intressant nog preliminär statistik som visar på en halvering av ansökningarna om att starta fristående skola. Detta skulle i så fall bryta en tjugoårig trend av ständig uppgång för bolagiseringen av skolan. (Bengt Sundell har varit förskollärare/förskolechef/arbetat i grundskola)
8 Comments on “Bengt Sundell: Börjar luften gå ur skolmarknaden?”
Lämna ett svar
STÖD SKOLA OCH SAMHÄLLE!
Skola och Samhälle är en ideell förening. Vi som arbetar med S.O.S. gör det helt utan ersättning. Alla bidrag till en fortsatt kritisk debatt om skola och lärarutbildning mottages tacksamt!
Swisha till: 123 589 43 73
Att skolansökningarna har minskat beror inte på minskat intresse hos huvudmän (företag/stiftelser/föreningar), det beror istället dels på att skolansökningar endast gäller för ett år (istället för två år tidigare) samt att skolinspektionen numera är mycket hårdare i bedömningarna vilket gör det svårare att söka tillstånd om att starta skolor.
Att arbeta för förändringar av ”friskolelagstiftningen” är nödvändigt och just nu finns det troligen större möjligheter än för bara två år sedan.
Lärare och rektorer i den offentligt finansierade och gemensamt drivna skolan arbetade för verksamheten, det gemensamma.
I den skola som finns i dag i Sverige arbetar alla anställda på en konkurrerande marknad.
Pengarna styr idag och kulturen förändras: Tidigare hade vi en ”värna om verksamheten-kultur”. Nu växer en ”anpassa sig till systemet-kultur” fram. Processen sker inom all verksamhet som är utsatta för nedskärningar vilka kallas för effektivisering, skola, vård och omsorg.
Effektivisering var en av de öppet deklarerade målen med friskolereformen. Höjd effektivitet kan vara bra, men det kan också vara en effektivitet som skadar, kan till och med skada kärnan i verksamheten. Kärnan för mig är det gemensamma. Med fristående skolor och konkurrens skapar vi ett tävlingssystem som direkt motverkar det gemensamma i oss alla människor.
Diskussionen om ”andra fristående profiler, annan pedagogik” var bara retoriska utanpåverk. Själv hade jag barn på en kommunal grundskola, på 80-talet, som gick i Montessoriklasser. Vilket var naturligtvis inte den enda skolan i Sverige där det fanns annan pedagogik än, ja vad det nu är som det andra klassas som.
Men vi kommer självklart ha företag som äger skolor så länge den kan göra pengar på det.
Politik är att vilja-men också att välja.Svt har i dagarna intervjuat ordförandena i Socialdemokraternas arbetarkommuner, där vill 3 av 4 förbjuda vinstutdelning inom vård, skola o omsorg med pengar från skattebetalarna/ offentligt finansierad verksamhet. Verktyget att få bort riskkapitalbolagen från vår gemensamt finansierad vård skola o omsorg kan finnas i aktiebolagslagen kap.32″Aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning”-svb-bolag. Där stadgas:
– efter namnet på bolaget ska det stå svb (särskild vinstutdelningsbegränsning)
– ett bolag som hör till en koncern får inte föra över pengar till annat bolag inom koncernen
– bolaget får säljas men bara till ett annat svb-bolag
– befintliga aktiebolag kan överföras till svb-bolag om aktieägarna är eninga
– ett svb-bolag kan inte förändras till att bli ett vinstsyftande bolag
I ett svb-bolag får man ta ut ungefär bankränta på insatt kapital, det är en affärsidé som inte passar risk-
kapitalbolag som är ute efter så mycket vinst som möjligt- det är deras affärsidé.
EN ANNAN VIKTIG FRÅGA ÄR TYCKER JAG- INGEN DISKUTERAR KONTINIUTET I DET HÄR SAMMANHANGET.
Heja heja fotfolket inom (s), (jag är ej medlem i soc.dem.)
Förstår inte sista kommentaren om kontinuitet.
Hej,
det gläder mig att du tar upp möjligheten att kräva att alla aktiebolag inom skolväsendet ska vara svb-bolag. Jag har funderat på varför inte några av riksdagspartierna har fört fram den tanken – det var dock de som i riksdagen beslutade om möjligheten att bilda bolag med särskild vinstutdelningsbegränsning för bara 7 år sedan. De kan väl inte ha glömt den möjligheten? Det vore mycket intressant om debatten den närmaste tiden kunde inrikta sig på fördelar och nackdelar med svb. För visst vore det enklare att ta till en färdig skrivning i aktiebolagslagen än att söka nya lösningar.
Med kontinuitet menar jag ungefär det du skrev att” lärare och rektorer i den offentliga skolan arbetade för verksamheten det gemensamma” och delvis sammanhållna klasser. Nu när slussarna öppnats för valfrihet rätten att välja och skolpeng försvinner känslan för det gemensamma. Nu väljer föräldrar från någonting inte till något. Barn från liknande sociala bakgrunder väljer ungefär liknande skolor. Blandade klasser blir färre. Ungefär så.
Hade begränsningen inneburit att Skolinspektionen endast låtit friskolor med en alternativ profil/pedagogik få starta så hade friskolereformen varit relevant. Kritiken ovan mot att friskolor inte ska få drivas med vinst är aktuell p g a att många koncerner startar allmänpedagogiska skolor, d v s skolor som redan finns i den kommunala verksamheten och gör vinst på dem. De väljer sådana skolor därför att de är lättast att driva.
Om endast skolor med särskild profil/pedagogisk inriktning som kompletterar den kommunala skolan får finnas blir det ingen utslagningskonkurrens mot kommunala skolor och friskolorna hade inte behövt en dum debatt kring huruvida de får ta ut vinst eller ej. För det måst de nämligen få göra för att kunna göra investeringar. Utan vinster så kan de inte ta lån, få avbetalningar på tex datorere entillen etc.
Så vi kanske ska backa och be Skolinspektionen om rätt fokus redan från början när de ger ut tillstånd?
Skolkritik tar inte upp kärnfrågan – varför det finns riskkapitalbolag inom den skolan över huvud taget som kan göra vinster på våra skattepengar som via sk. räntesnurror skickar sina vinster till skatteparadis. Skolkritik vet att det var ett politiskt beslut från den borgerliga regeringen med Bildt i spetsen som 1991/92 öppnade upp slussarna för riskkapitalister. Det är fn. riskfritt att köpa och sälja skolor, Vi ska istället lära av våra grannländer. Skolinspektionen har rätt fokus- kompetens ,uthålligt ägande för de som söker tillstånd och se till att hålla lycksökare borta. Det är bara att följa de kriterier som finns. Vi ska stödja våra gemensamma skolor med våra skattepengar och non profit skolorna dvs. de icke vinstdrivande skolorna som många gånger har en särskild pedagogik.