Skola och SamhälleBjörn Kindenberg: Helvetesskildringar av skolan vinner inte på fakta
Efter Zarembas tredje artikel om skolan känner jag mig egentligen för dränerad för att kunna invända. Men jag ska göra ett försök. Jag konstaterade från början att alla, även Zaremba, har rätt till sin berättelse. Men problemet är att Zarembas berättelser framställs som kritiskt granskande reportage av den största morgontidningen.
Artiklarna är inte faktagranskade, vad det verkar, och jag har egentligen inte haft något problem med det. Som sagt, alla måste få berätta en berättelse, det kan ge oss insikter om vi låter skolväsendet speglas i enskilda skolor och eka i lärares och rektorers röster. Det kan vara svårt att stirra på en statistisk tabell för att utläsa mönster. Det är inte ens säkert att siffrorna i en tabell fångar alla aspekter av något så komplicerat som skolan.
Men ett minimum av tabellanalys måste ändå till, om DN nu vill göra anspråk på att Zarembas artikelserie ska ge en rättvis bild av skol-Sverige. Man behöver också göra en omläsning av de episoder Zaremba upplever och återger, så att det inte blir en persons privata sanning. Total objektivitet går nog aldrig att uppnå, men väl mer eller mindre informerad intersubjektivitet, där många röster får komma till tals.
Till att börja med uppgifterna om skolframgångar i Zarembas artiklar. Zaremba tecknar ett hjälteepos, där modiga lärare och skolledare slåss mot pedagogikprofessorernas, skolverkets, lärarutbildningarnas och skolutvecklararnas demoniska anhang. I en sådan berättelse måste monstren besegras och hjälten vinna. Därför måste dessa skolor bli framgångsrika i Zarembas epos.
Vi kan titta på Minervaskolan, som nämns i söndagens DN-artikel om skolan. Enligt uppgift i artikeln är den ”bäst i länet”. Skolverket presenterar inte jämförande statistik om skolor på länsnivå (rimligt, eftersom skolan är kommunal och inte tillhör landstinget). Om man jämför skolor på kommunnivå (Umeå kommun) så utmärker sig inte Minervaskolan. Andelen godkända elever är 80%, vilket placerar den i mitten av de 15 kommunala skolorna för det senaste året, även om det faktiskt är över riksgenomsnittet (76%). Man ser också att skolan ligger ganska långt under det värde som kan förväntas med tanke på faktorer som andel pojkar och föräldrarnas utbildningsbakgrund, det så kallade SALSA-värdet.
Zaremba ondgör sig i artikeln ”En förolämpning mot barnen” över SALSA-värdet som framställs som ett fiffigt verktyg skolverket uppfunnit för att inte behöva ställa krav på invandrarelever. Ironiskt nog ställer SALSA-värdet i det här fallet betydligt högre krav på Minervaskolan än Zarembas egen kravlösa journalistik gör.
Man kan också se på Minervaskolans resultat på de nationella proven. Här kan man konstatera att en femtedel av eleverna är underkända på läsförståelsen i Svenska. Det ska sägas att skolan inte alls uppvisar några katastrofsiffror i övrigt, men om man som Zaremba gör en poäng av att nationella proven är så fantastiskt lågt ställda kravmässigt, varför då göra ett reportage om en skola som inte lyckas ge alla elever förutsättningar att klara ens dessa låga krav?
I artikeln om den bristande läsförståelsen håller Zaremba också fram Haninge kommun, som har en skola som nu tillhör landets bästa, resultatmässigt. Artikeln är mycket bedrägligt skriven när resultaten ska presenteras. Zaremba skriver:
”Jag varnade för att det var en solskenssaga. Politikerna gav inte Öhlin sparken – de gav honom rätt. Varpå han satte i gång att lusa barnen. Lästestet kallas så, lus – läsutvecklingsschemat. Kunde de förstå läroböckerna? Om inte, måste alla klutar sättas till. Två år senare var Haninges skolor bland de bästa i landet. De märkvärdigaste saker hände i betonggettot Brandbergen. Ena året var det 29 procent av tioåringarna som klarade matte, tre år senare var det nästan alla, 96 procent”
Att titta på statistiken på kommunnivå är inte till mycket hjälp. Måluppfyllelsen är låg i Haninge kommun, och skolorna underpresterar, vilket framgår av SALSA-värdet. Läser man artikeln och citatet ovan noga så förstår man också att det är ett långsiktigt arbete som inletts och att vi inte kan förvänta oss snabba, men väl långsiktiga resultat. Däremot är det mycket otydligt vad detta arbete består i.
Den som är insatt i skolans terminologi får intrycket att Haninge är bäst i landet vad gäller LUS-nivå. Det finns anledning att vara skeptisk till en sådan uppgift, eftersom det inte finns någon nationell sammanställning av LUS-nivå, men det är möjligt att Zaremba har tillgång till sådan? Däremot blandar han genast bort korten genom att hävda att 96 % ”klarade matte”, mycket oklart vad detta innebär.
Även den ”synvända” som DN-artikeln nämnde har på ett oklart sätt lyfts ur sitt sammanhang.
Över till Zarembas första artikel. Den handlade om hur kommunen ”vandaliserade” Tolvåkerskolan. Här måste givetvis bilden bli nattsvart, skolan är körd i botten resultatmässigt. Jag måste erkänna att jag själv gick på bilden i inledningen till min artikel i Skola och Samhälle. Men tittar man på statistiken ser man att Tolvåkerskolan är bäst i kommunen, skyhögt över riksgenomsnittet och bättre än förväntat enligt SALSA. Zaremba vill så gärna att Tolvåkerskolan ska vara ett paradexempel på den svenska grundskolans nära förestående undergång, att han inte drar sig för att framställa den som ett offer för flumpedagogmonstren.
Samtidigt är det viktigt att göra som Zaremba gör: söka upp problemen och skildra dem för att försöka förstå dem. Jag vill återigen betona att jag anser att Zaremba har rätt till sin berättelse och sina bilder när han skildrar problemen. Men Zarembas bilder behöver motbilder. Inte minst för att man måste komma åt det som Zaremba faktiskt kommit på spåren: att lärare inte ges tid till ämnesdidaktiska diskussioner, att lärare allt för ofta får undervisa i ämnen utanför sitt kompetensområde, att lärares fortbildning ämnesmässigt är eftersatt och att glappet mellan skolan och forskningen om densamma är så stort.
Men det är inte en bild som intresserar Zaremba. Det är ett rättshaveristiskt frontalangrepp på verk, myndigheter och lärarutbildningsinstitutioner som ska basuneras ut. ”Undergången är nära” kan man läsa på närmast karikatyrartade plakat som bärs runt av religiöst förvirrade människor som högröstat, med stirrande blick och vild uppsyn, meddelar förbipasserade sina domedagsprofetior.
För mig börjar det bli bilden av Zarembas artikelserie. Den som vill teckna en svavelosande helvetesskildring är inte så behjälpt av fakta. Zaremba går till storms mot den skola som inte längre sätter kunskaper och fakta i centrum. Det finns anledning att vara kritisk när fakta hanteras så vårdslöst.
(Björn Kindenberg är klasslärare i åk 4 vid Hässelbygårdsskolan, Stockholm. Texten har varit publicerad på Lärarlistan)
6 Comments on “Björn Kindenberg: Helvetesskildringar av skolan vinner inte på fakta”
Lämna ett svar
STÖD SKOLA OCH SAMHÄLLE!
Skola och Samhälle är en ideell förening. Vi som arbetar med S.O.S. gör det helt utan ersättning. Alla bidrag till en fortsatt kritisk debatt om skola och lärarutbildning mottages tacksamt!
Swisha till: 123 589 43 73
Bra Björn! men du missar en viktig dimension i zarembas hantverk, han är en ideologisk grovjobbare, en slags hallandsås-borr i bonniers ideologiproduktion, en journalist med lågt anseende i journalistbranchen, men med förmågan att slå blå dunster i ögonen på vardagsläsare. zaremba har aldrig dragit sig för att skarva, förbise och tom. ljuga, bara hans ”ärende” blir rätt belyst, att släppa in karln på en skola kan bara sluta på ett sätt, som i Tolvåker,
Det Björn Kindenberg bekvämt nog utelämnar bland alla sina väl utvalda siffror är sådant som att:
– Om man står över residualvärdena, som bara visar vad skolan enligt skolverkets statiska modeller skulle uppnå, och istället tittar på faktiska värden så ser man att Minervaskolan hade för 09/10 ett genomsnittligt meritvärde på 238 – Tegs centralskola hade 209, vilket även är rikssnittet (se http://salsa.artisan.se/cgi-shl/skolresult.exe?todo=school_table_one_year&when=new&year=2010&comid=2480)
– De 20% som fått IG på läsförståelse i svenska (dock inte de andra delproven) på Minervaskolan kan återigen jämföra med Teg: 30% IG på läsförståelse, och dessutom en hel del IG på övriga delprov (se http://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common&geo=1&report=gr_ap9_2005&p_verksamhetsar=2010&p_kommun_kod=2480&p_skol_id=445234)
MEN, intressantast blir det när man tittar på kolumnen för VG/MVG – för samtliga delmål har omkring 30% av eleverna uppnått MVG på Minervaskolan, jämfört med 0% av eleverna på Teg för 3 av 4 delmål, 10% på det sista.
– Gällande Kindenbergs invändning mot Zarembas beskrivning om ”96% som klarade matte” i Brandbergen så hittade jag detta om femteklassarna för 2010 (close enough, I say):
http://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common&geo=1&report=gr_ap5&p_verksamhetsar=2010&p_kommun_kod=0136&p_skol_id=441795
Inte helt pjåkiga resultat, väl?
– Tolvåkerskolan är som Kindenberg skriver ingen katastrof resultatmässigt, men Zaremba skriver inte om deras resultat, utan om hur skolan totalt misskötts och lärarna som kollektiv misshandlats. Citat som ”Jag vill sätta IG, får då höra från rektorn att ’jag skall hitta kvaliteter hos eleven’ som får det till godkänt.” kan ju också förklara varför skolans resultat är okej.
Så, det var min motbild till Kindenbergs motbild.
Du skriver ”Det ska sägas att skolan inte alls uppvisar några katastrofsiffror i övrigt…”
Nej tvärtom!
I alla övriga delprov är alla godkända, vilket är sensationellt bra.
I den finska skolan lägger man ner oerhört mycket jobb på att eleverna ska få god läsförståelse redan under de första skolåren, eftersom en god läsförståelse påverkar prestationerna även i andra ämnen..
Dessa elever på Minervaskolan har troligen stora brister från tidigare års undervisning när det gäller läsförståelse. Därför är det ännu mera anmärkningsvärt att de lyckas så bra i de andra proven trots en mindre god läsförståelse.
Till Karl och Silver Doctor: Det sista jag vill att någon ska tro med detta inlägg är ”Björn Kindenberg tycker att Zaremba har fel och att Sveriges skolor är bäst i världen”. Det tycker jag inte, jag tycker tvärtom att det finns stora problem som vi måste diskutera.
Till Silver Doctor: Bra med era förtydliganden som jag vill svara så här på (kan även läsas på Lärarlistan)
Tack för kommentar, som gör det jag önskar att fler gjorde: kollar fakta!
(Ursäkta att publiceringen av kommentaren dröjde, då jag haft problem med bredbandsleverantören, ingen ”cover-up” från min sida 🙂
Tyvärr kan jag inte följa länkarna, men jag vill ändå kommentera dem. Det kanske kan verka märkligt, men min huvudpoäng har från början varit att Zarembas bild av problemen är träffande, men att hans bild av lösningarna är förenklad. Detta skiljer honom väl inte från vilken genomsnittlig bloggare som helst (inklusive mig själv), men eftersom Zaremba har gjort sin (i mina ögon) litterära samhällsbetraktelse i en journalistisk form, så kan den förleda den vanlige läsaren att tro att Zarembas åsikter är de enda slutsatser som går att dra av de ”fakta” som presenteras. Jag ville med mitt inlägg visa att det är vanskligt att hänga upp sig på lösryckta fakta, det kan förleda många att tro att ”om vi nu bara gör tvärtemot som de gör på Tolvåkerskolan så blir allt bra”.
Det har också halvt om halvt uppstått en debatt som ifrågasätter Zarembas trovärdighet som journalist. Den frågan är för mig fullkomligt ointressant, jag intresserar mig bara för det som jag uppfattar som skolans stora problem, att läraryrket är ”av-akademiserat”, att det hos lärarna saknas en teoretisk bas för att uttrycks sig kring lärande av undervisningsstoff, samt att lärarna har som outtalad, men högst prioriterad uppgift att förvara barn och fördriva tiden för dem.
Zaremba går bara halva vägen i sin artikel och i vissa fall försvårar han t.o.m. den nödvändiga debatten (vilket jag vill utveckla i ett kommande inlägg, hav tålamod).
Mina kommentarer om länkarna då? Ja, om vi ska ta sifferexercisen en vända till kan man alltså se det så här: I fallet Minervaskolan har DN rättat ingressen och lagt in en dementi i artikeln där de beklagar faktafelet att Minervaskolan är ”bäst i länet”. I mina svar i kommentarer ovan från Minervaskolans rektor, så framhåller jag att jag inte har någon anledning att tvivla på skolans förtjänster. Varför sitter jag då och jagar siffror som skulle undergräva en sådan uppfattning? Därför att Zarembas hela artikel går ut på att om skolor bara gör som Minervaskolan, så blir man ”bäst i länet”. Det skulle rentav kunna vara förödande, till exempel om en skola som den jag jobbar på, där ca 90% av eleverna har föräldrar som kommer från länder utanför Europa, plötsligt skulle tvinga bort religiösa huvudbonader. Vem som helst får ha åsikter om detta klädesplagg, men resultatet av ett förbud skulle inte bli detsamma som på Minervaskolan (om det nu har gett några positiva resultat där, eller om det i första hand har skickat de signaler artikeln ger uttryck för: att sunni- eller shiamuslimsk tillhörighet är ett socialt handikapp jämförbart med alkoholiserade mödrar eller frånvarande fäder). Det finns inte en lösning för alla skolor!
I mitt inlägg säger jag ju inte något annat än du själv gör: Minervaskolan är inte bäst i länet. Och de har en hög andel elever underkända i delprovet läsförståelse i svenska. Zaremba har själv skrivit en artikel där man får intryck att bara en fullkomlig idiot skulle kunna undvika att få något lägre än VG. Har man den inställningen, så uppstår ju frågetecken i siffrorna. Varför så många underkända i läsförståelse? Hur kan andra delar ha lyckats så bra? Fuskar lärarna på Minervaskolan i bedömningen av dessa delar? (jag tror inte det, men Zarembas konspiratoriska antydningar slår åt båda håll, vilket är just risken med konspiratoriska antydningar).
När det gäller Haningeskolorna så gäller min invändning kopplingen mellan LUS och matematikresultat, inte ifall skolorna har höga eller låga resultat i matematik. Men om man vill titta på just Brandbergsskolans resultat över tid (och väljer att bortse från det lösryckta och mycket märkliga påståendet att Haninges skolor är bland ”de bästa i landet”) så ser man att de alltid har haft hög måluppfyllelse betygsmässigt i matematik, förutom bottennoteringen 2010 (åk 9) http://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common&geo=1&report=gr9_jmftid&p_kommun_kod=0136&p_skol_id=441795
I fallet Tolvåkerskolan så är min invändning denna: Om anslaget i artikeln är att Sveriges skolor dalar i internationella kunskapsmätningar, att detta beror på att man övergett god katederundervisning till förmån för onda grupparbeten (jag är själv emot denna enkla karakteristik) och därefter åker till en skola som förrått kunskapsidealen och lärartilltron, ja då förväntar man sig också kunskapsresultat i absoluta bottennivå. Det hittar man inte om man tittar i den statistik jag redovisar. Om det är som du tar upp, att lärare tubbas till glädjebetygsättning, så är väl detta en grävande journalists första plikt att gå till botten med och reda ut? Här kan vi faktiskt ha ett paradexempel på korrumperad myndighetsutövning. Sätter man någon heder till stora journalistpriset så är det denna fråga man ska gå vidare med, istället för att sätta sig och skriva en pamflett till försvar för sin favoritundervisningsmetodik.
Jag hoppas debatten kan gå vidare. Jag vill understryka det igen: jag tycker det är BRA att Zaremba har skrivit sin artikelserie! Men som engagerad lärare vill jag också ha ett ord med i laget, särskilt om drevet går efter ”Den enkla lösningen”.
Tragiskt och fullt av felaktigheter. ..Andra bloggande larare och pedagoger framfor kritik mot sattet att beratta tack Zaremba nu vet jag vad anekdotisk evidens innebar som nagon twittrar ironiskt och av hanteringen av fakta…I en blogg skriver Leif Mathisson Det har handlar om ett privat korstag ett frontalangrepp pa allt och alla som Maciej Zaremba anser bar skulden till den svenska skolans haveri. ..Lararen Bjorn Kindenberg gor i sin blogg en statistikgenomgang av fakta som han menar att Zaremba har feltolkat Det ar inte sakert att siffrorna i en tabell fangar alla aspekter av nagot sa komplicerat som skolan. De faller inte alla ihop bara for att det finns skitdaliga larare skraplektioner bakatstravande lararutbildningar och hemska skolor. ..Annars ar kritiken av lararutbildningen nagot manga instammer i med berattelser om egna erfarenheter och det kunskapsforakt de tycker sig ha mott…Men en ung lasare skriver i ett mejl Den svenska flumskolan fungerade faktiskt valdigt bra for mig och jag har alltid haft hoga betyg mest for att jag gillar att soka kunskap och jag har haft valdig tur med de larare jag har haft manga seriosa som inte har anvant grupparbeten som en latmannens undanflykt. och konstaterar att en bra larare betyder allt oavsett om undervisningen ar flummig eller auktoritar…Medan nagon menar att Zaremba spelar utbildningsministern rakt i handerna vill Knut Lindelof i sin blogg lyfta skolfragan over partipolitiken Zaremba har sett vad vansteretiketterade journalister politiskt korrekta i allmanhet varit forhindrade att se under en generation Gunnar Ohrlander undantagen.
Pingback: here