Camilla Malm: Replik på Christina Wainikka

Christina Wainikkas inlägg om skoldebattens vita fläckar är missledande, skriver Camilla Malm, och uppmanar vårdnadshavare att följa den sverigefinska befolkningens exempel och ta ut barn i skolstrejk för att protestera mot marknadsskolan (red).

Christina Wainikka, ordförande i ägarstiftelsen för Sverigefinska skolan i Stockholm, beskriver ett skyttegravskrigsliknande debattklimat som bidragande orsak till att små skolenheter och då kanske i synnerhet enskilda sådana, riskerar att försvinna. Lagstiftningen, inte nivån på eller innehållet i offentlig skolsystemsdebatt, avgör skolors förutsättningar att verka. Skolpengens utformning eller snarare dess själva existens liksom att det i Sverige, till skillnad från till exempel både Danmark och Norge, är tillåtet med koncernstrukturer som omfattar obegränsat antal skolenheter, dessutom med rätt att flytta runt pengar i form av koncernbidrag påverkar skolstrukturen desto mer än vad debattens karaktär gör.

Offentlighetsprincipen gäller faktiskt inte enskilda skolhuvudmän (”friskolor”/privata skolor) vilket gör att vi vårdnadshavare saknar insyn oavsett om friskolan drivs som stiftelse, ”vanligt” aktiebolag med vinstsyfte eller aktiebolag med vinstutdelningsbegränsning. Varför ska vi acceptera det? I motsats till vad som verkar åsyftas i Wainikkas inlägg ger nuvarande lagstiftning helt enkelt inte allmänheten detaljerad eller omfattande tillgång till information ens om de aktiebolagsägda skolorna, trots krav på årsredovisningar. Det gäller bland mycket annat information om lärarbehörighet, lärartäthet, undervisningsgruppers storlek eller ens enklare ekonomiska parametrar som hur stor andel av barnets skolpeng (utbetald av ens hemkommun) som går till barnets specifika skolenhet. Skolpengen betalas ut av kommunen till huvudmannen (Atvexa/Academedia/Bina Holding AB osv) och inte till specifika skolenheter. Skolpengens väg genom koncernerna är svår eller kanske omöjlig att utläsa för vårdnadshavare.

Skolinspektionen beskrev nyligen i sin podd att skolmarknaden är i en konsolideringsfas: de stora koncernbolagen köper upp små skolbolag, vilket leder till en oligopolliknande skolmarknad. Myndigheten, liksom flertalet utredare och forskare beskriver samma sak: lagstiftningen och då speciellt den ekonomiska överkompensation av friskolor som skolpengsmodellen innebär möjliggör detta. Att lyfta småskolors villkor av ideologiska, retoriska och känslomässiga skäl, eller kanske (o)medvetet för att flytta fokus från detta alltmer välkända faktum kanske varit effektivt hittills, men det ändrar inte på verkligheten där det är tydligt att vinstincitament och konkurrens skadar skolan. 

Vi medborgare som även är vårdnadshavare borde göra som den sverigefinska befolkningen gjorde upprepat och på flera orter under 1970-1980-talen: ta ut våra skolpliktiga barn i strejk, denna gång tills marknadsskolan avskaffas. Eller, som en kompromiss, tills samtliga aktiebolag som bedriver undervisning tar styrelsebeslut om att registrera om sig till aktiebolag med vinstutdelningsbegränsning och ingå branschöverenskommelse om att ha öppna böcker i redovisningen. Dessa möjligheter finns redan idag men försvinnande få har valt denna bolagsform och denna fullt lagliga öppenhet. Det skulle ge kommunförvaltningen, skolmyndigheter och journalister men även alla medborgare möjligheter att följa skattemedlens väg genom företagen. Vårt samhälle och alla våra barn behöver ett skolsystem där eleverna inte är beroende av resursstarka och högljudda föräldrar för att få en god utbildning.

Camilla Malm är läkare och medgrundare av partipolitiskt obundna Sollentunas Föräldranätverk

Bild: Jessica Podraza

6 Comments on “Camilla Malm: Replik på Christina Wainikka

  1. Sverigefinska skolan i Stockholm är inte del av en koncern utan är en icke vinstdrivande enskild skola som erbjuder tvåspråkig utbildning för 500 barn och elever från hela Stockholms län.

    • Ingenstans påstår varken Wainikka eller jag att Sverigefinska skolan skulle vara del av en större koncern.
      Givetvis kan ni i ägarstiftelsen påverka försäljning av skolbolaget men ser man till svenska skolor i stort sker en omfattande konsolidering dvs små skolor köps upp av större bolag. Se bla https://www.podbean.com/ew/pb-kwmty-1489c43 och https://www.dagensarena.se/essa/smaskolornas-dod/
      Som sagt: “de stora koncernbolagen köper upp små skolbolag, vilket leder till en oligopolliknande skolmarknad. Lagstiftningen och då speciellt den ekonomiska överkompensation av friskolor som skolpengsmodellen innebär möjliggör detta. Att lyfta småskolors villkor av ideologiska, retoriska och känslomässiga skäl, eller kanske (o)medvetet för att flytta fokus från detta alltmer välkända faktum kanske varit effektivt hittills, men det ändrar inte på verkligheten där det är tydligt att vinstincitament och konkurrens skadar skolan.”

      • Viktigt det du tar upp, Satu Harnesk, om väsenskillnad på isolerade bolag (självständiga rättssubjekt) kontra större koncerner: Norges Utdanningsdirektoratet beskriver apropå transparens: https://www.udir.no/regelverkstolkninger/Privatskole/Private-skoler/Krav-til-privatskolenes-registrering1/
        “Registrering av skoler som underenheter vanskeliggjør kontrollen med regnskap og transaksjoner
        Det må antas at omfanget av transaksjoner mv som bør kartlegges vil være vesentlig større når den enkelte skole utgjør en underenhet av en større skolebedrift enn når skolen isoleres som et selvstendig rettssubjekt. Transaksjoner mellom selvstendige rettsubjekter vil formelt og reelt sett være bedre dokumentert enn hva som er tilfelle i relasjon til underenheter. Regnskapsmessig er det også enklere å skaffe seg oversikt i relasjon til selvstendige rettsubjekter enn i forhold til konstruksjoner med en eller flere underenheter.”

  2. All debatt om den svenska skolan är bra, men frågan om de vita fläckarna består. Det som jag ville lyfta när det gäller skoldebattens vita fläckar är framförallt verkligheten för friskolor som inte är en del av en koncern. Det är som debattör otroligt tacksamt att någon gör en replik, men problemet är att även denna replik också kom att fokusera på kommersialiseringen av skolan. En fråga som jag tycker är viktig att diskutera är hur värnar vi det som varit bra i friskolereformen, samtidigt som vi kommer åt avarter.

    Låt debatten fortsätta flöda, men låt den inte ha alltför många vita fläckar.

  3. Tycker att de vita fläckarna är rätt få i debatten, desto mer utbredda i regeringens propositionsfloder och ffa i faktiska genomröstade lagar.

    Att utelämna kommersialiseringen från i princip vilken undergrupp av skoldebatt som helst skulle leda till en meningslös debatt på ren rappakaljanivå. Kommersialiseringen av skolan är så fundamental och så skadlig att den är helt nödvändigt att förhålla sig till. Dessvärre, ju mindre spelare man är desto tydligare hur skadlig kommersialiseringen är för enskilda små skolföreningar/-bolag, för elever och skolpersonal och för samhället i stort, även om det är de kommunala skolornas elever och personal som betalar det omedelbara uppenbara priset. Detta är kanske fortfarande en vit fläck för vissa invånare men kunskapen sprider sig ändå!

  4. Att konkret visa hur mångfalden av pedagogiker, förenings/-företagsformer
    och profiler försvinner i rasande takt pga dagens lagstiftning inkl finansiering är väl det dominerande narrativet där små friskolor spelar huvudrollen, tex all rapportering om Atvexa, en del av rapporteringen om Academedia. Några hoppfulla, ljusa framtidsutsikter är väl inte sanningsenliga vad gäller dessa små skolbolag/-föreningar? De är utrotningshotade och ska ökad kontroll inför kommer vi även få ökad likriktning och de stora koncernerna kommer att dominera skolan och i praktiken styrs skolan.
    Orkar vi göra ett sista motstånd, vårdnadshavare och ni, de små spelarna, (svb eller inte)?

Lämna ett svar

Obs! Kommentarer begränsas till 500 tecken (inklusive blanksteg).

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Din e-postadress behövs för godkänd kommentar. S.O.S. sparar e-postadresser, men vidareförmedlar dem ej. På begäran kan din e-postadress tas bort ur vårt register, varvid kommentar/kommentarer raderas.

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Malin Tväråna
Magnus Erlandsson
Sara Hjelm
Janna Lundberg
Gunnlaugur Magnússon
Hanna Sjögren
Ola Uhrqvist

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

ISSN 2001-6727

KONTAKTA OSS

    Translate »