Eric Cardelús: Hur många Jimmys klarar svensk skola?

I en artikelserie om tre delar diskuterar Erik Cardelús orsaker bakom och konsekvenser av den svenska lärarbristen. I denna andra artikel ställs frågan om hur många obehöriga lärare svensk skola kan mäkta med (red.).

Nyligen fastnade jag i en roman med skolrelevant innehåll. Titeln ”Det sista äventyret”, författaren Per Gunnar Evander. I centrum står Jimmy, en vilsen yngling som söker sig fram i livet. Mycket av denna svajiga och stormiga tid tillbringas som långtidsvikarie i en högstadieskola. Jimmy saknar större intresse för läraryrket, men behöver ett påhugg. Påhugget blir skolan. Det är tidigt 70-tal och det skiljer 50 år mellan då och nu. Ändå finns beröringspunkter med skolan idag, främst behovet av lärarvikarier.

På den tiden levde skolan i efterdyningarna av grundskolereformen 1962, vilken likriktade det tidigare parallellskolesystemet. Med kraven på 9-årig likformig skolgång blottlades ett enormt underskott på adekvat utbildade lärare. Lösningen blev att ta in obehörig arbetskraft.

Även idag dras skolan med stora underskott på behöriga lärare, trots satsningar. Enligt statistik från Skolverket (2020-03-12) saknar nästan var tredje grundskolelärare adekvat behörighet (Skolverket 2020). År 2033 beräknas det saknas mer än 45.000 lärare, om trenden håller i sig (SCB 2019).

Men låt oss återvända till vilsne Jimmy, som glider igenom och får ett längre vikariat på en högstadieskola. Och trots ovana och osäkerhet i början, får han undervisningen att fungera och vikariatet att förlängas. Mitt i detta görs följande iakttagelse:

”Mycket snart kom också han till den insikt som så många före honom, nämligen att det här med att vara lärare egentligen inte handlade om någonting annat än att ha erforderliga kunskaper och att uttrycka sig enkelt och klart och sedan försöka vara så trevlig man nu kunde vara. Märkvärdigare var det inte, strängt taget.”

Utifrån detta, frågor: Ges en rättvisande bild av läraryrket, att vem som helst med erforderliga kunskaper och lite social kompetens duger? Med andra ord att Jimmy och hans gelikar kan gå in och göra ett fullgott jobb, både i fiktionen och i verkligheten. Oavsett svar, kan konstateras att ideal och verklighet sällan sammanfaller, att skolor tvingas laga efter läge, både nu och då.

Trots att det är fiktion, väcker fallet Jimmy besvärande frågor även idag. För hur många Jimmys tål svensk skola? Hur många Jimmys tål svensk lärarkår utan att yrkets status sjunker ännu mer? Och hur snabba spår kan vi ha in i läraryrket innan vagnen välter?

Speciellt angeläget blir det nuförtiden, då tongivande debattörer skjuter skarpt mot landets lärarutbildningar (Enqvist 2021; Skogstad 2019; Enqvist & Henrekson 2017). Andemeningen är ofta att man klarar sig lika bra utan dagens lärarutbildning. Nyligen lade också politiska förslag om en ny lärarutbildning med olika snabbspår. Så mot bakgrund av lärarbristen och de många rösterna som kräver förändringar, kan vi rimligen inte tiga fram förbättring.

Även i backspegeln syns en kärv bild. Lärarbehörigheten peakade 1993, med 93 procent, men har fallit kraftigt. (SCB 2020). I Finland ligger lärarbehörigheten på över 95 procent och där saknas problem med att rekrytera behörig och högt utbildad arbetskraft (Utbildningsstyrelsen i Finland 2020: 11-12). Så saker kan vara annorlunda, i tid och rum,

Ofta sägs att lärarutbildningen är spretig. För å ena sidan har läraryrket akademiserats. Det behövs mer och längre utbildning för att bli behörig. Men många hoppar av lärarutbildningarna. Stoffträngseln är stor. Vissa menar att mycket onödigt stoppas in i utbildningen, att en akademisk problematiseringslogik och krav på hantering av samhällsproblem förväxlas och trängs med behovet av konkret yrkeskompetens. Därmed sätts för lite fokus på det viktigaste – ämneskunskapen och den konkreta ämnesdidaktiken, eller metodiken som den kallades förr.

Å andra sidan finns mycket färre lektorer i skolan idag än tidigare (Cardelús 2019). Detta sker trots allt tal om kunskapslyft och kunskapssamhällen. Lärarkåren riskerar därför att likna en köckenmödding, med successivt ökande krav på akademisering, kombinerat med snabbspår och beslutsfattare som ser mellan fingrar med att nästan en tredjedel av grundskolans arbetsstyrka är obehörig. Det är lite som att gasa och bromsa samtidigt.

Hur allt detta ska förklaras, tarvar tid, tålamod och textutrymme. Klart är att det behövs långt effektivare åtgärder för att tackla lärarbristen än idag. Fram till dess kommer vi ha många Jimmys i landet klassrum, obehöriga och provisoriskt anställda lärare av varierande slag. Vi har en större valfrihet än någonsin, men färre behöriga lärare än någonsin i närtid. Kanske kan man drista sig till att konstatera att prioriteringarna har halkat en smula fel.

Eric Cardelús är lektor, lärarutbildare och mångårigt verksam gymnasielärare.

Referenser

Cardelús, E. (2019-09-16) Lektorns återkomst. I: Skola och samhälle, https://www.skolaochsamhalle.se/flode/skolpolitik/erik-cardelus-lektorns-aterkomst/

Enkvist, Inger (2020). Ny lärarutbildning nu!. Första upplagan Stockholm: Dialogos förlag

Enkvist, I & Henrekson, M. (2017) Kunskapssynen och pedagogiken: Varför skolan slutade att leverera. Stockholm: Dialogos.

Evander, P.-E. (1973) Det sista äventyret. Stockholm: Albert Bonniers förlag.

Skogstad, I. (2019). Isak Skogstads obekväma sanningar om skolan: en debattbok. (Första utgåvan). [Stockholm]: Natur & Kultur.

SCB (2020-08-25) Fler grundskolelärare än någonsin men färre – men lägre andel med examen.

Skolverket (2020-03-12) Nästan var tredje lärare i grundskolan är obehörig. https://www.skolverket.se/om-oss/press/pressmeddelanden/pressmeddelanden/2020-03-12-nastan-var-tredje-larare-i-grundskolan-ar-obehorig

Utbildningsstyrelsen i Finland (2020) Lärarna och rektorerna i Finland 2019: Lärarbehovet nu och i framtiden, https://www.oph.fi/sites/default/files/documents/lararna_och_rektorerna_i_finland_2019_lararbehovet_nu_och_i_framtiden.pdf

2 Comments on “Eric Cardelús: Hur många Jimmys klarar svensk skola?

  1. Jag tillhörde den första årskullen i min kommun som gick i grundskolan i åk 9. En stor del av lärarna kom från realskolan. De kan knappast bedömas som “obehöriga”.
    Du glömmer att behandla konsekvenserna av den Björklundska lärarlegitimationsreformen vars paradox är att andelen “obehöriga” lärare ökade. Dessutom bör nog lärarutbildningens kris diskuteras, färre söker, andelen som hoppar av ökar …

  2. Finns det inte lärarbehöriga lärare och kommer vi inte inom rimlig tid kunna utbilda dem så måste vi tillföra resurser på annat sätt. Jag brukar jämföra med sjukvården där läkaren har både sköterska och undersköterskor till sin hjälp. Ge de behöriga lärarna samma status och resurser som läkaren har i sjukvården.

Lämna ett svar

Obs! Kommentarer begränsas till 500 tecken (inklusive blanksteg).

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Din e-postadress behövs för godkänd kommentar. S.O.S. sparar e-postadresser, men vidareförmedlar dem ej. På begäran kan din e-postadress tas bort ur vårt register, varvid kommentar/kommentarer raderas.

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Magnus Erlandsson
Sara Hjelm
Magnus Hultén
Malin Ideland
Hanna Sjögren
Malin Tväråna

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

ISSN 2001-6727

KONTAKTA OSS

    Translate »