Erik Cardelús: Hur hanterar vi skolskulden?

Coronapandemin pressar ett redan pressat skolsystem med ökad segregation och minskat lärande. En ansvarsfull hantering av våra skattepengar krävs framöver och det första steget måste bli att ta itu med den luckurativa skolmarknaden, menar Erik Cardelús (red.).

En av dagens mest ömmande begrepp är skuld. Inte skuld i religiös eller psykologisk mening, utan som ett brett samhällsproblem. Här talas det mycket om svällande kreditskulder, vårdskulder och, nu senast, om skol- och studieskulder.

I en färsk DN-artikel (28/1-21) pekar Susanne Nyström på att över 200 miljoner elever nu studerar på distans globalt, detta till följd av den pågående pandemin.

Vidare relateras till den nyutkomna IFAU-rapporten ”Barn och unga under coronapandemin” där det slås fast att den betydligt mindre effektiva distansundervisningen kommer att kosta oss tio miljarder kronor i inkomstbortfall, detta eftersom elever lär sig mindre än annars. Det är med andra ord stora pengar det handlar om när skolsystemet skevar, på grund av en pandemisk force majeure.

Likafullt drabbar pandemin och den påföljande distansundervisningen inte alla elever och alla skolor lika hårt, ett välkänt faktum. För i kriser ger ett gott utgångsläge ofta en god utgång, vilket ökar de senaste decenniernas redan så stora och skenande utbildningsklyftor.

Samtidigt som IFAU publicerar sin rapport om skolskulden och skolklyftorna, rapporter Ekot (27/1-21) om en annan utveckling: att vinstdrivande skolor tjänar stora pengar på verksamhet med elever i behov av särskilt stöd. Ett av företagen – Move & Walk (Sic!) har under en treårsperiod delat ut 14 miljoner till de två ägarna, varav en bor i Spanien långt ifrån de skolkorridorer där vinsten genereras.

Så ska man tala i termer av ”smarta” eller snarare cyniska affärsidéer ger undervisningen av elever med särskilda behov en förstärkt skolpeng, inte sällan i storleksordningen över 100.000 kronor. Resurser som naturligtvis är ytterst viktiga att hantera ansvarsfullt, eftersom brukarna ofta befinner i sig i underläge.

Ekots granskning utgår från 50 skolbolag och visar att var sjätte skolbolag har en vinstmarginal över tio procent. Här berättas om en annan bolagsskola där ägaren plockade ut 4,6 miljoner kronor mellan åren 2016-2019, detta ovanpå den ordinarie månadslönen på 60.000 kronor.

I dagens globaliserade och konkurrensutsatta kunskapssamhälle har vi en skola som kostar allt mer, samtidigt som klyftorna djupnar, i skolan liksom i övriga samhället. Och med dagens coronarelaterade utbildningsskuld lär kostnaderna stiga ytterligare, samt rullas över på skattebetalare som varken bor på Solkusten eller kan ta ut miljonvinster utöver sin vanliga lön.

Mitt i allt är det på sin plats att skärskåda de – specifikt svenska – skolpolitiska perspektiven en aning. Varför är Sverige så unikt? Unikt med en modell som möjliggör obegränsade vinstuttag ur skolan, en ordning som inget annat land har. Varför är just de aktörer som står modellen närmast – lärarna – ännu mer kritiska än den folkliga majoriteten? För enligt en undersökning utförd på uppdrag av Lärarnas Riksförbund, motsätter sig hela 98% av lärarna dagens ordning. 70 procent av lärarna är helt emot vinstuttag, medan 28 procent vill se begränsningar.

Underligast är att många av våra politiker – år efter år – duckar för den folkliga och professionella opinionen. Struntar de i väljarna, lärarna och forskarna? Eller handlar det om andra intressen, relaterade till att påfallande många skolrelaterade politiker, byråkrater och lobbyister har fått välavlönade uppdrag i skolbolagsstyrelser?

Man behöver inte gå längre än till högerorienterade SvD (6/12-20) och artikeln ”Varför sitter politiker i knät skolbolag?” för att inse att det sticker i ögonen på många, både bland vänster- och högerväljare.

Vidare vad säger att vänster-höger-skalan måste vara bestämmande här hemma, men inte internationellt? En ständigt återkommande ståndpunkt inom borgerligheten är att vi måste handskas varsamt, ansvarsfullt och kameralt med skattemedel. Och nog har mången politikers skattemoral satt krokben för karriären, från Toblerone till svart hemhjälp. Så varken skattemoral eller skatteuttag tas det lättvindigt på i vårt avlånga land.

Men hur rimmar detta med att ägare och ledningspersoner plockar ut storvinster ur skolverksamheter, medan det görs nedskärningar på sådant som lärarbehörighet, löner, bibliotek, läromedel och lokaler? Nedskärningar som sker medan dagens bestämmelser förhindrar adekvat insyn och jämförelser mellan skolor, allt medan inspektionsmyndigheter måste leka katt-och-råtta-lekar med smarta bolagsjurister och cyniska ägare. Nedskärningar som bygger på att maxa skolpeng och pressa kostnader, i enlighet med en logik som får utbildningen av elever att likna produktionen av plastankor.

Etiskt, politiskt och ekonomiskt – dagens system med obegränsade vinstuttag ur skattefinansierad skolverksamhet är fullständigt orimligt. Och någon gång borde även de svenska politikerna ta av sig skygglapparna, foliehattarna och dumstrutarna. Och låta det privatpolitiska plånboksperspektivet ge plats åt samhälls- och väljarlojaliteten.

För varje avsedd skattekrona måste gå till det som gagnar skolan. Detta är inget som ska avgöras via en katt-och-råtta-lek mellan jäktade inspektörer och ”smarta” skattejurister, mellan resignerade medborgare och välsmorda lobbyister. Inte heller borde detta vara parti- och blockskiljande fråga, varken teoretiskt eller praktiskt. Speciellt viktigt är detta nu, då utbildningsskulden ökar och varje krona är värd sin vikt i guld – för varje skola och varje barn, för alla och envar.

 

Erik Cardelús är lektor vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet och har en bakgrund som lärare i svenska, spanska och historia.

 

Foto: JOSHUA COLEMAN, Unsplash.

 

Referenser

Björkman, A.Q. (2020-12-06) i SvD, Varför sitter politiker i knät på skolbolag? https://www.svd.se/varfor-sitter-politiker-i-knat-pa-skolbolag.

Cardelús, E. (2020-04-27) i Skola och samhälle, Närande och tärande. https://www.skolaochsamhalle.se/flode/skolpolitik/erik-cardelius-narande-och-tarande/

Expressen (2020-11-25) Begler säger upp sig – går till friskolekoncernen. https://www.expressen.se/nyheter/begler-sager-upp-sig-gar-till-friskolekoncernen/

Nyström, S. (2021-01-28) i DN, Efter coronakrisen kommer hela världen ha studieskulder. https://www.dn.se/ledare/susanne-nystrom-efter-coronakrisen-kommer-hela-varlden-att-ha-studieskulder/

IFAU (2021) Barn och unga under coronapandemin, https://www.ifau.se/sv/Forskning/Publikationer/Rapporter/20212/barn-och-unga-under-coronapandemin/

Skolvärlden (2018-09-04) Lärare säger nej till vinster i skolan, https://skolvarlden.se/artiklar/larare-sager-nej-till-vinster-i-skolan.

Sveriges Radio (2021-01-27) Skolor tjänar pengar på barn i behov av stöd, https://sverigesradio.se/artikel/skolor-tjanar-pengar-pa-barn-i-behov-av-sarskilt-stod.

 

 

 

12 Comments on “Erik Cardelús: Hur hanterar vi skolskulden?

  1. Lämna moralismen – de flesta aktiebolagsdrivna skolor är välskötta och följer det reglerverk som finns. Undantag finns naturligtvis. Att utpeka enskilda företagare på detta sätt är inte produktivt. Om du är emot vinster och vinstuttag så bör du plädera för att aktiebolag ska förbjudas att driva skolor. Det är aktiebolagsdrivna skolor som är det stora problemet. Förbjud dem, så försvinner också många problem. Ett nytt regelverk och en ny finansiering av skolor behövs.

    • Klok men ofullständig analys. Det stora problemet är kombinationen vinstmaximerande företag med fri etableringsrätt på “marknad” med boendesegregation. Alltså :
      – förbjud vinstdrivna företag i välfärden. Incitamenten leder till “ickeoptimala” bestut.
      – ta bort etableringsfriheten. den förstärker boendesegregationen ( även med icke vinstdrivna skolor).
      Detta kommer inte att “ställa allt till rätta” och inte omedelbart, men är en bra bit på väg. Lite kompletterande åtgärder kommer nog att behövas, och: det kan ta tid innan vi “lappat revorna som dagens system rivit upp.” Med de samlade vinsterna kan vi åstadkomma en hel del.

  2. Hej Arne!

    Tack för ditt inlägg som bemöts här, en enda gång. Om du tycker att moral, behandling av skattemedel, elever och skola saknar relevanta beröringsytor, blir det svårt med diskussionen. Om idealet är att vara omoralistisk/omoralisk snarare än motsatsen, ja då hänger det mesta löst och öppnar för cynism. Där blir det svårt att samtala. Lika löst är det att upprepa truismen att det finns bra friskolor av olika slag (liksom kommunala), för det vet vi ju alla mycket väl.
    Det som ändå kan vara värt att diskutera är om ett skattefinansierat skolsystem bör läcka enorma resurser från den skattebetalande allmänheten till privata intressen. Jag tycker inte det. Inte heller verkar det vara uppfattningen hos en förkrossande majoritet lärare och allmänhet. Eller i utlandet.
    I det sista du skriver håller jag dock med: att det behövs nytt regelverk och finansiering av skolor. Frågan är varför det dröjer så länge, från 90-talet till idag, en lång tid. Politiker vill ju gärna hörsamma väljare och opinion, men inte här. Varför? Kanske kan du skriva om den saken. Det behövs många röster i debatten om något så viktigt som skolan.

  3. Hur mycket av skolans budget går till vinster? En procent? Hur mycket tappar vi genom ineffektivitet på grund av statlig styrning? Minst 150 miljarder om året om man grovt utgår ifrån Friedmans lag. Kan det vara fallet att man silar mygg och sväljer kameler i vinstdebatten?

    • Tycker du är “intressant” David Bengtsson. Du personifierar den nyliberala ideologins “stödtrupper”; Du totalljuger om vad jag skrivit och påstår att jag skulle ha skrivit att statliga monopol alltid är mindre effektiva än marknaden. Det är tvärtom: marknaden är INTE alltid effektivare, utan bara i de fall där det inte kräver omfattande åtgärder för detta. Du betraktar dig också själv som ekonomisk expert, på skolområdet, genom att göra påståenden på detta område och du har inte ens en ANING om hur stora vinsterna hos skolbolagen är. Vinsterna är ca 3,5 % ! Men detta beskriver inte marknadslösningens påverkan på systemet, som för grundskolan har ökat med 43% 2002 – 2017 ( fast penningvärde och utan bolagsskolornas vinster). Det är liknande siffror för gymnasium och förskola ! Detta tillsammans med de brister som i stort sett ALL forskning redovisar, tycker jag man måste tolka som ett misslyckande.- Vi blev lovade “bättre och billigare”, men fick SÄMRE och DYRARE. Men du tycker ändå att du kan hävda att privat alltid är effektivare än gemensamt. Kanske har du en annan syn på effektivitet än vetenskapen och folk i allmänhet ??

      • Lars, jag hävdade att statliga monopol är ineffektiva. Du “kontrade” med ett exempel på ett statligt monopol som var ineffektivt. Jag menade då att vi var överens i frågan. Det blir givetvis lite förvirrad diskussion när ena sidan insisterar på att kalla statliga monopol för fria marknader. Skolan är inte en fri marknad, den är ett statligt monopol med marknadsinslag.

        Angående vinsternas storlek, jag syftade till vinsterna sett till skolväsendets totala budget. Jag gissade på 1% men den siffran kanske är lite högre. Min poäng var dock att man måste väga detta mot den kostnad som uppstår genom den ineffektivitet som statliga monopol har. Där kan man räkna med att tappa minst 50%, vilket ger 150 miljarder i bästa fall. Om nu vinsterna är 1% eller 5% är det fortfarande ingenting i sammanhanget. Dessutom bör man komma ihåg att vinster är något positivt!

        “Vi blev lovade “bättre och billigare””: marknadsförespråkare varnade för detta redan på 90-talet. Låt oss nu skippa det statliga monopolet och införa fri marknad på riktigt. Då kommer vi får världens bästa skola och det kommer dessutom bli billigt.

    • Hej
      david,
      Din insinuation att samhällelig verksamhet skulle vara mindre effektiv än privat, är i huvudsak borgerlighetens “VÅTA DRÖM”. alltså mytbildning. Det mesta inom “välfärdsområdet” har efter privatisering och marknadsutsättning förlorat i kvalité och stigit i pris ( grundskolan 43% i fast penningvärde på 15 år ( exkl vinster! !). jordbruksprodukter, elektronik, dasspapper, fungerar oftast bra på marknad, men inte komplicerade tjänster, där vara=kunden o kunden inte betalar. Vinsterna i friskolan varierar, men Leionborg påstår i DN (17/1) att snittet är 3,5% ( på vad?): följer du inte med i debatten? 3,5% är ganska bra vinst i dagens läge med tanke på att det hittills varit helt riskfria investeringar. Många företag skulle vara glada för det i ett läge när riksbanken har negativ ränta. Motsvarande utdelning på bankkonto, som är en bra jämförelse är i det närmaste noll(“0”).

      • Lars, du nämner att statliga monopol har en negativ utveckling med avseende på kostnad och kvalitet och där är vi helt överens. Att dessa statliga monopol har vissa marknadsinslag förändrar inte deras fundamentala karaktär: de är statliga monopol. Tar vi skolor i fria marknader, exempelvis inom Nederländerna kan man se att du kan få en skolplats för halva priset av vad det kostar i det svenska monopolet. “It costs any government at least twice as much to do something as it costs anyone else.” (Friedmans lag)

        Vinst är dessutom positivt och innebär att man har gjort något som människor är villiga att betala för och på ett ett effektivt sätt. Vinst möjliggör även för expansion av framgångsrika företag, vilket är positivt. Att förbjuda vinster vore dårskap i 99,99% av alla marknader men tydligen något bra i just några få stycken. Det håller inte.

    • Undrar hur många inom professionen (lärare) som håller med dig, för att inte tala om föräldrar…… Låter lika naivt som när nyliberalerna som säger att om vi bara avskaffar allt som reglerar marknaden kommer problemen att lösa sig. Jodå… vi får högre skatter, men sämre tillgång till välfärden för dem som inte har råd att betala extra i form av försäkringar, eller som med skolan; en bostad i de dyraste områdena. Om vi förbjuder vinstdriven verksamhet o tar bort skolpeng och fri etablering, kommer det att bli mycket bättre, MEN: Det löser inte alla problem, iallafall inte på kort sikt.

      • Man kan betänka att det är precis detta vi gjort i så gott som alla tusentals marknader vi har vilket har gett oss ett välstånd som är helt unikt i världshistorien. Det är inte långsökt att dra slutsatsen att det faktiskt löser alla problem. Det har fungerat i 99,99% av alla marknader! De som förespråkar statliga monopol har en tuffare situation där de få monopol vi har kvar är enormt dyra och levererar mindre och mindre över tid. Vem är nöjd med dagens skola, sjukvård, polis, arbetsförmedling …? Alla statliga monopol är i ständig kris och man får en ständigt ökande känsla att skattepengarna inte används på ett effektivt sätt.

  4. Att göra eleverna och lärandet till i huvudsak en privatekonomisk fråga är en känsla jag får ut av denna debatt. Om huvudsyftet för skola är vinstmaximering enligt bolagslagen och lärjungen förvandlas till ett objekt, en plastanka i ett kommersiellt system kommer mänskligheten på ganska kort sikt gå under genom miljö förändringar, moral etik och konst bortfall. Skolans uppgift på längre sikt, det livslånga lärandet, borde vara att ge människor verktyg och möjlighet att sträva efter sina bästa stämningars längtan. WHO har sammanfattat denna strävan i ett dokument. Att ha kunskap om och förståelse för och förmåga att se möjligheten i att överlämna en sund och harmonisk livsmiljö till framtida generationer borde vara målet för bildning och utbildning inte maximering av konkurrenskraft och vinster. Ref: https://plus.rjl.se/info_files/infosida36311/Existentiell_halsa_november_2016.pdf

Lämna ett svar

Obs! Kommentarer begränsas till 500 tecken (inklusive blanksteg).

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Din e-postadress behövs för godkänd kommentar. S.O.S. sparar e-postadresser, men vidareförmedlar dem ej. På begäran kan din e-postadress tas bort ur vårt register, varvid kommentar/kommentarer raderas.

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Magnus Erlandsson
Sara Hjelm
Magnus Hultén
Malin Ideland
Hanna Sjögren
Malin Tväråna

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

ISSN 2001-6727

S.O.S. på Twitter

KONTAKTA OSS

    Translate »