Eva-Lotta Hultén: Andreas Schleicher förespråkar ”flum” i skolan

Andreas Schleicher, OECD:s utbildningschef och ansvarig för Pisa, har en mycket mer nyanserad syn på skolan än vad som framkommit i debatten, skriver Eva-Lotta Hultén. (red)

När jag för ett par månader sedan var på en internationell utbildningskonferens i London fick jag tillfälle att intervjua OECD:s utbildningschef Andreas Schleicher, högsta ansvariga för Pisatesterna. Jag hade redan tidigare förstått att han är betydligt mer nyanserad än man kan tro av den svenska skoldebatten, där Pisa ständigt tas som intäkt för en faktainriktad pluggskola. Ändå blev jag förvånad när jag pratade med honom eftersom han så tydligt betonade skolans uppgift att lära ut värderingar, framhöll vikten av lusten att lära och talade sig varm för att skolan ska jobba med förmågor som empati, nyfikenhet och kreativitet. Alltså sådant som i den svenska debatten flitigt skällts för ”flum”.

– Skolan måste handla mycket mer om värden som tolerans, empati, långsiktighet, ledarskap och nyfikenhet. Det viktigaste idag är att ge unga människor en kompass att navigera efter i en värld som blir alltmer osäker och svårtydbar.

Låter det flummigt? Andreas Schleicher är högste ansvarig för OECD:s Pisatester, alltså de internationella prov som jämför länders skolresultat. Han är en av talarna på den internationella utbildningskonferens jag bevistar. Publiken, utbildningsministrar och höga tjänstemän från hela världen, sitter trollbundna i den pampiga salen i Central hall i de brittiska regeringskvarteren.Även jag låter mig charmas när jag får en timme för intervju i pressrummet i källaren. Andreas Schleicher är inte bara vältalig utan också en god lyssnare som berömmer mig för att jag ställer kloka frågor. På en middag senare under kvällen hamnar jag bredvid en person som arbetar med att utvärdera de engelska Pisa-resultaten. Han säger att Pisa förvisso är det mest vederhäftiga internationella testet av skolresultat, men att en del av Pisas framgångar också beror på Andreas Schleichers karisma och vältalighet.

Andreas Schleicher reser ständigt runt i världen för att prata skolresultat och utveckling. Därför är det intressant att han delvis säger helt andra saker än de som flitigast refererar till Pisa i Sverige – de som vill skapa en skola som satsar mer på faktakunskaper och mindre på flum. Sådan retorik imponerar inte på Andreas Schleicher.

– En del har en väldigt ytlig syn på vad utbildning handlar om. De tycker att skolan handlar om att läsa, skriva och räkna, och i bästa fall om samarbete, kreativitet och entreprenörskap. Men du vet, terroristerna i Paris var utmärkta entreprenörer, fantastiska på att samarbeta och mycket kreativa. Frågan är hur vi använder våra kunskaper och förmågor – för att göra något gott för världen, eller för att förstöra den?

Kan det då inte vara ett problem att resultaten från Pisas kunskapsdel får ett så enormt stort inflytande i debatten, frågar jag. Andreas Schleicher svarar inte ja rakt av men framhåller att vi måste bli mer medvetna om vad Pisa inte mäter.

Pisa är lite som att kontrollera blodtrycket. Det säger inte allt om vår hälsa, men det är en parameter, precis som Pisa är en av många indikatorer för skolan. Och testet har utvidgats, sedan det hölls första gången, år 2000, framhåller han. Numera handlar det inte bara om läsning, matte och naturvetenskap, utan också om problemlösning, kreativitet och kritiskt tänkande, och i det senaste provet även social kompetens.

– Om man ser på vad som gör dig framgångsrik i livet så är så klart läsning, naturvetenskap och matte grundläggande men det handlar också mycket om hur du kan ta hand om dig själv och leva och samarbeta med andra.

Enligt Andreas Schleicher sticker Sverige ut i sin ensidiga syn på Pisa.

– Jag tycker att många länder har en mycket mer nyanserad debatt än den jag finner i Sverige. I exempelvis Tyskland har Pisa höjt medvetandet om sociala klyftor. Den diskussionen behöver ni också.

Andreas Schleicher anser att skolmakthavare ofta saknar en övergripande vision för skolan, och idéer om vad utbildning ska vara bra för. Det gäller inte minst Sverige. Diplomatiskt säger han att många av de senaste 20 årens svenska skolreformer har genomdrivits med goda avsikter men att de har skapat ett fragmenterat skolsystem utan visioner och själ. Den svenska skolan måste bli bättre på att utveckla elevernas lust att lära och använda sina förmågor.

– Svenska flickor presterar ganska bra i naturvetenskap i Pisa men vill inte arbeta inom området. För mig är det ett stort misslyckande. Då har man gjort dem duktiga på att skriva prov men inte lyckats göra det åtråvärt för dem att se världen genom naturvetenskapliga glasögon.

En del svenska politiker och debattörer har hävdat att elever måste börja med att lära sig fakta och först därefter bör få lära sig att tänka kritiskt. Andreas Schleicher fnyser:

– Somliga är ännu mer extrema och säger att skolan måste vara bara hårt arbete och elände och först senare kan livet bli roligt. Det är en väldigt förenklad syn på lärande. Vem har sagt att det är så? Barn leker och lär sig samtidigt. Vi vet fortfarande ganska lite om hur hjärnan fungerar när det kommer till lärande men vi har intressanta data från Pisa-studierna som visar att memorering och att lära sig att använda sin kunskap inte står i motsättning till varandra.

När Pisa-resultaten kommer vart tredje år (nya kommer i höst) blir de topprankade länderna snabbt utsedda till vinnare och en diskussion om hur vi kan bli mer som dem utbryter. Men Andreas Schleicher vill inte peka ut något enskilt land som förebild utan framhåller i stället att det går att lära av väldigt många länder, på olika områden. Kanada är duktigt på integration, Brasilien har snabbt vänt en negativ utveckling, Shanghai lyckas styra de duktigaste lärarna till de tuffaste skolorna, Japan jobbar klokt med att utveckla elevernas sociala förmågor.

Under sitt föredrag lyfte han upp Sverige som varandes i topp när det gäller att lösa problem i digitala miljöer och han är imponerad av Vietnam som utvecklats snabbt på kort tid. Han anser att landets framgångar bland annat beror på att de har ett ungt utbildningssystem. De har kunnat skapa en skola direkt för nutid, utan att först behöva göra upp med den traditionella skolan. När jag påpekar att somliga menar att om man skulle skapa ett helt nytt skolsystem idag, utifrån de kunskaper vi har om lärande nu, så skulle det inte alls se ut som det nuvarande, blir hans svar kort:

– Exakt.

Pisa lär vara här för att stanna ett tag till. Det behöver inte vara ett problem om vi i Sverige börjar se det för vad det är – ett medel, och inte ett mål. Men den svenska skolan behöver hitta sin tappade vision om vad utbildning ska vara bra för.

Där är resultaten i Pisa oss inte till någon som helst hjälp. För det krävs, med Andreas Schleichers ord, en holistisk bild som ger sammanhang och mening. Vi måste släppa de ytliga idéerna om Pisa som en tävling att vinna och se utbildning som ett sätt att på djupet påverka både individer och samhällen. Vart vill vi, och varför?

Eva-Lotta Hultén

Artikeln har tidigare varit publicerad i GP

9 Comments on “Eva-Lotta Hultén: Andreas Schleicher förespråkar ”flum” i skolan

  1. Det finns en sannolik förklaring till att skolans kvalitet alltför ofta just i Sverige reduceras till kvantitativa mått på elevernas kunskaper. Sedan 80-talet har det i vårt land funnits resursstarka aktörer som målmedvetet arbetat för att skolan ska bli en marknad. För att legitimera att det är rationellt och möjligt att göra marknad av skolan krävs att skolan betraktas som en producent av tjänster vars kvalitet kan preciseras med enkla mått.

  2. Efter att ha läst Eva-Lotta Hulténs inlägg rekommenderar jag gärna till läsning:

    Schleicher, A. (2015), Schools for 21st-Century Learners: Strong Leaders, Confident Teachers, Innovative Approaches. International Summit on the Teaching Profession, OECD Publishing. (75 sidor).

    En officiell bild av Schleicher och hans syn på vad som behövs för att skapa “a responsive 21st-Century school” (Executive Summary).

  3. Hur kommer det sig att Schleicher inte fattar att felet med PISA är just att den jämför i form av en rankning på en test, och får till effekt att den grundinställning genomsyrar ens tänkande om undervisning/läring. Man är bättre eller sämre än x,y,z

    Det viktiga är inte att vara sämre eller bättre än…men VAD det är man är bättre eller sämre.i..och så är vi tillbaka till att det man bör tänka efter om hur man assisterar läring

    Och då är det en aning infantil att använda mycket krut på hur dem gör i Kina eller i Finland

  4. Notera i marginalen att när Schleicher berömmer Sverige för problemlösning i digital miljö så avser har med all sannolikhet mätningen PIAAC som gäller vuxna 16 år och uppåt.

  5. OECD (PISA) har på begäran av den svenska regeringen lämnat en rapport, ”Improving schools in Sweden”, som ska ligga till grund för att förbättra resultaten i den svenska skolan. När det gäller problem för verksamheten i de svenska klassrummen pekar man i första hand på: 1. Låga krav (min kommentar: ensidigt fokus på godkänt). 2. Disciplinproblem som skapar en dålig studiemiljö. 3. Bristande uthållighet hos eleverna när de ställs inför svåra problem. 4. Bristande elevansvar för de egna studierna. Punkt 1, 3 och 4 hänger ihop och kan sammanfattas med att eleverna curlas mot minimikraven. Det var Andreas Schleicher som presenterade rapporten och det är uppenbart att man vill att ämnesinnehåll och elevernas fokus på lärande måste skärpas. Det stämmer inte särskilt väl med rubriken i Hulténs artikel och de fyra punkterna tyder på att vi inte alls satsar på faktakunskap i den svenska skolan utan på en bekväm väg mot mediokra kunskaper.

    Vem påstår att t.ex. lust att lära, nyfikenhet och kreativitet är flum? Det är grundförusättningar för att lära sig matematik och naturvetenskap, som bl.a. mäts i PISA. Hur definieras flum? Hur orienterar man sig i en komplicerad värld utan faktakunskaper? För att klara av PISA-uppgifterna på ett bra sätt krävs faktakunskaper, behärskande av procedurer, problemlösningsförmåga och i högsta grad kreativitet. Berätta gärna vilken typ av faktakunskaper man inte behöver.

    Ulf Danielsson, välkänd professor i teoretisk fysik, kritiserar tillsammans med tre andra forskare skolverket i en debattartikel i Dn debatt 20160111. Man skriver skriver t.ex. ”Skolan har övergivit den vetenskapliga metoden, och jämställer pseudoteorier med etablerad vetenskap. Märkligt nog har detta olycksbådande vägval i stort sett fått ske utan uppmärksamhet. Nu är det angeläget att lagstiftare, skolledare och lärare engagerar sig i denna helt centrala framtidsfråga och gör begreppet kunskapsskola till mer än bara ett slagord”. Man skriver även ”På flera ställen i LGR 11 framhålls betydelsen av att eleverna lär sig att ’föra kritiska resonemang’ och ’formulera egna argument’. Men för att det inte bara ska bli löst tyckande krävs en fast kunskapsgrund och att man förstår skillnaden mellan vetenskaplig metod och spekulation”.

    När skolverket inte kan hålla isär naturvetenskap och icke vetenskapliga ideologier, hur är det då med folk i allmänhet? Jag citerar åter forskarna ”Vi lever i ett samhälle där det blir allt svårare att urskilja vad vi vet ur den flod av information som sköljer över oss. Medvetna försök görs att undergräva väletablerad kunskap, särskilt när det gäller omdiskuterade frågor som global uppvärmning, vaccin och flyktingsituationen. Det är helt avgörande att lärarna får de redskap som behövs för att träna eleverna att skilja det som vilar på god vetenskaplig grund från spekulationer och desinformation”.

    En annan känd forskare som intresserat sig för skolan är Olle Häggström, professor i matematisk statistik vid CTH. Han skrev artikeln ”lära sig att lära sig är omöjligt utan ordentliga faktakunskaper” som publicerades i skolvärlden 15/2003. Häggström söker på nätet med frasen ”kunskap är en färskvara” och får bland hundratals träffar en artikel av P C Jersild ”bara somliga kunskaper står sig, andra blir snabbt föråldrade. Den kemi och fysik jag lärde mig på gymnasiet är numera ett skämt. Att få träna sig i att söka kunskap och kritiskt förhålla sig till kunskap är däremot livsviktigt”. Det faktum att en person av Jersilds dignitet vet så lite om den vetenskapliga utvecklingen i naturvetenskap är naturligtvis en katastrof i sig men han har ju därför inte heller kunnat använda det hjälpmedel han prisar – då hade han väl sökt på nätet, kritiskt granskat och därmed undvikit att skriva något så felaktigt. Detta illustrerar att Olle Häggströms rubrik på artikeln stämmer.

  6. Hans-Gunnar Liljenvall uppmanar “Berätta gärna vilken typ av faktakunskaper man inte behöver.” Jag vet inte om den uppmaningen är ställd till mig, och förstår nog inte riktigt heller hur den är kopplad till min artikel. Men min kommentar lyder: Självklart behöver vi en massa faktakunskaper, och självklart är det bra om skolan står som förmedlare av många av dem. (Lika självklart är för övrigt att det finns en massa faktakunskaper som inte är nödvändiga att lära ut i skolan). Men faktakunskaper insups inte i ett sterilt vakuum – form och sammanhang spelar också roll. Skolans uppgift är dessutom mycket vidare än att förse elever med bara faktakunskaper. Det är kring bland annat det denna intervju kretsar.

    I inledningen skriver Liljenvall om rapporten Improving schools in Sweden och dess fem punkter för förbättringar. Och tycks antyda att jag förvrängt vad Schleicher anser om skolan. Jag förstår inte riktigt hur dessa fem punkter på något vis motsäger det Schleicher säger i intervjun. Och jag har min intervju med Schleicher inspelad på band och kan skicka över ljudfilen till den som vill lyssna själv.

  7. Eva-Lotta,

    Du ställer ”en faktainriktad pluggskola” mot det Schleicher säger om ”skolans uppgift att lära ut värderingar … vikten av lusten att lära och … förmågor som empati, nyfikenhet och kreativitet” men också ”värden som tolerans, empati, långsiktighet, ledarskap och nyfikenhet”. Och så sammanfattar du: ”Alltså sådant som i den svenska debatten flitigt skällts för ”flum”.

    Jag föreslår att vi försöker lyfta skoldebatten till en lite högre nivå genom att börja tala om atomism kontra holism. En faktainriktad pluggskola är en atomistisk skola och den skola som Scheicher förespråkar är en holistisk. Tyvärr är det så att somliga förespråkar en atomistisk skola och stirrar sig blinda på fakta, poäng och medeltal. Men skolan är en stor och viktig del av våra barns och ungdomars uppväxt och vill vi att de både ska må bra i stunden och också utvecklas till sunda och kompetenta vuxna så krävs det ett helhetstänkande, dvs. ett holistiskt synsätt.

    Låt oss utrangera ”flum” ur skoldebatten! Flum är ett ord som aldrig har varit någonting annat än ett invektiv, ett ord utan analytiskt värde, ett slagträ som atomistiska företrädare har svingat mot oss holister! Som jag förstår ditt inlägg om Schleicher kan Pisa utvecklas till ett redskap för att analysera och beskriva komplexiteten hos ett holistiskt skolsystem. Hur ett sådant kan och bör se ut är en fråga för sig, men en sak är i alla fall säker: Pisa ger inte stöd för en atomistisk skola!

  8. Ett sent inlägg på grund av utlandsresa.

    Jag ifrågasätter naturligtvis inte Eva-Lotta Hulténs beskrivning av intervjun med Andreas Schleisher. Däremot är jag kritisk till rubriken med tanke på den starkt vinklade intervjun och användningen av begreppet ”flum” utan att definiera detsamma.

    Flum i den svenska skolan handlar, enligt min mening, om ostrukturerade undervisningsformer, acceptans av omfattande ordningsproblem, ovetenskapligt synsätt, kravlöshet, läxfrihet, naiv syn på vad som krävs för att nå kunskap etc. Alltså till stor del det OECD anser som problem i den svenska skolan. Det vill vi inte ha mer av! Den nyligen inrättade skolkommissionen tar upp styrkor i den svenska skolan. Till dessa hör enligt kommissionen långsiktigt lärande som främjar likvärdighet, jämlikhet, inkludering och trivsel. I kunskapsmätningen ICCS visar svenska elever även goda resultat när det gäller medborgarkunskap och demokratikompetens. Sveriges svaga sidor är alltså inte det Schleisher för fram i intervjun.

    Man kan även fråga sig hur väl insatt Schleisher är i den svenska skoldebatten. Vilka seriösa debattörer säger det Schleisher påstår ”skolan måste vara bara hårt arbete och elände och först senare i livet blir det roligt”? Märkligt att Hultén inte ifrågasätter sådana påståenden!

    Med tanke på att Sverige är det land där kunskaperna sjunker allra mest, såväl enligt TIMSS som enligt PISA, är det märkligt att Hultén inte ställer en enda fråga om hur vi ska vända den negativa trenden när hon fått förmånen att intervjua schleisher – den möjligheten återkommer kanske inte. Det kan inte viftas bort med att artikeln inte handlar om ämneskunskaper. Är man intresserad av att svenska elever ska förbättra sina kunskaper i matematik, naturvetenskap och läsförståelse så ställer man frågor om det.

    I artikeln användes begreppet ”pluggskola”. Det framgår inte vad det står för, men tydligen är plugg något negativt. Inte desto mindre är det jag tolkar som plugg en ofrånkomlig del i processen att nå djupa kunskaper i matematik och naturvetenskap – det existerar inga genvägar som vissa framförallt tror när det gäller matematik. Matematiken kan härledas ur några axiom och definitioner och kan därför svårligen kritiseras för onödiga faktakunskaper. De som inte gillar plugg angriper då istället den repetitiva träning i de fyra räknesätten och bråkräkning som präglar bra matematikundervisning med hänvisning till elektroniska hjälpmedel. Denna träning är dock enda vägen till att utveckla en känsla för talen och räknesätten som gör det möjligt att förstå algebran och därmed också mer avancerad matematik.

    • Jag borde naturligtvis inte intervjuat Andreas Schleicher alls utan vänt mig direkt till dig på en gång. Inte bara vet du bättre än jag vilka frågor som borde ställas, hur “flum” bör definieras (jo, jag ger exempel på vad som skällts för flum) och hur och när jag bör kritisera den jag intervjuar, du vet också bättre än Schleicher vad som är skolans problem, hur de ska lösas och inte minst vad han hört andra säga om skolan (han sa aldrig att det var just svenska debattörer som sa att skolan måste vara tråkig, dock). I rest my case.

Lämna ett svar

Obs! Kommentarer begränsas till 500 tecken (inklusive blanksteg).

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Din e-postadress behövs för godkänd kommentar. S.O.S. sparar e-postadresser, men vidareförmedlar dem ej. På begäran kan din e-postadress tas bort ur vårt register, varvid kommentar/kommentarer raderas.

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Magnus Erlandsson
Sara Hjelm
Magnus Hultén
Malin Ideland
Hanna Sjögren
Malin Tväråna

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

ISSN 2001-6727

KONTAKTA OSS

    Translate »