Eva-Lotta Hultén: Svar till Malin Tväråna

Tväråna verkar läsa in saker som inte finns i min text, skriver Eva-Lotta Hultén i ett svar. Vi har verkliga problem med ökad radikalisering bland unga och ointresse för att träna elever i demokratiarbete. Vi delar dock synen på utbildning som en viktig demokratisk praktik där unga bör få kunskaper i att diskutera reella samhällsfrågor (red.).

Malin Tväråna frågar om jag menar att skolan inte uppfyller sitt uppdrag att förmedla respekt för mänsklig rättigheter och demokratiska värderingar. Svaret är att jag tror att det sker i tillräcklig utsträckning i vissa klassrum och skolor, i andra inte. Att det ligger till så visade en genomgång av Skolinspektionen 2012, och inget tyder på att några drastiska förändringar i positiv riktning skulle skett sedan dess.

Tväråna menar att jag grundar min text på några vanliga och felaktiga antaganden. Sedan spekulerar hon i att jag (1) antar att svenska ungdomar i allt högre utsträckning hyser odemokratiska uppfattningar. Det gör jag inte.

Jag skriver att utvecklingen i världen ropar på fler människor som ”kan och vill ifrågasätta och handla och vet att de har rätt att göra det.” Jag skriver också att unga idag radikaliseras in i våldsbejakande extremism. Det är ett faktum att så sker men det betyder inte att jag tror att ungdomar generellt hyser odemokratiska uppfattningar. Att åsikter inte ökar, eller att problemen är värre i andra länder, är för övrigt inte detsamma som att de inte finns här. En av de studier Tväråna själv refererar till (World Vaules Survey 2011) visade att var femte svensk 18–29-åring tycker att det vore bra med ett diktaturliknande politiskt system och lika många kan tänka sig att sälja sin röst för pengar.

Tväråna antar sedan (2) att jag tror att svensk skola präglas av ett auktoritärt förhållningssätt bland lärare.

Att det finns lärare med auktoritära förhållningssätt tror jag att både Tväråna och jag skriver under på, men det är inte dessa lärare jag ser som ett stort problem, och det är inte heller dem min ursprungstext handlade om. Det är snarare det generella ointresset för och okunskapen om hur man ger unga utrymme och träning i att agera som demokratiska medborgare som bekymrar mig; liksom den politiska styrningen av och debatten om skolan som inte erkänner behovet av elevinflytande och elevdemokrati. Att tro att det inte skulle få betydelse i klassrummen tror jag är naivt.

Slutligen (3) antar Tväråna att jag anser att bästa fostran till att bli en demokratisk medborgare är att låta eleverna utöva skoldemokrati och elevinflytande. Här har hon delvis rätt. Jag anser definitivt att elevinflytande och demokrati är viktiga delar i en fullvärdig utbildning (liksom i alla organisationer, för barn såväl som vuxna). Jag anser däremot inte att elevinflytande, som elevråd, utvärderingar av undervisningen, att få påverka redovisningsformer etcetera, är tillräckligt. Verklig skoldemokrati handlar också om hur unga bemöts och lyssnas till och hur undervisningen ger utrymme för samtal, diskussioner, samarbete, aktivitet och samspel med omvärlden. Faktakunskaper är också en oerhört viktig ingrediens. Som Gert Biestà konstaterar behöver vi intressera oss för vad barn behöver för att kunna handla i den värld som är deras. Då behövs både faktakunskaper, förmåga, självförtroende, nyfikenhet, ödmjukhet och vilja.

Jag har lite svårt att bemöta allt i Tvärånas text eftersom hon tycks läsa in en massa i min ursprungstext, som inte finns där. Jag vill emellertid bemöta påståendet att intresset för vänster- och högerextremism bland unga sjunker. Intressant att jag missat det, hann jag tänka innan jag såg att artikeln Tväråna refererade till var från 2011. Bara några år senare började svenska ungdomar åka till Syrien som IS-krigare och enligt betydligt nyare information från Säpo växer vit makt-miljön i Sverige och de pekar ut radikalisering via nätet som ett stort problem.

Vi verkar slutligen i alla fall helt kunna enas i att Gert Biestà menar att utbildning bör vara en demokratisk praktik som erbjuder människor en möjlighet att utvecklas som subjekt; och att de frågor elever får delta i att diskutera bör vara viktiga och reella samhällsfrågor som kräver att de ges nyanserade kunskaper av lärare som fungerar som stödjande experter. Det är synsätt jag helt delar.

Eva-Lotta Hultén

 

One Comment on “Eva-Lotta Hultén: Svar till Malin Tväråna

  1. Du har en poäng i att de missuppfattningar jag skriver om som vanliga i debatten kring svensk skola inte explicit uttrycks i din ursprungstext, utan var något jag (som jag även skriver) tyckte mig se återspeglas där. Det är glädjande att du inte delar dessa antaganden, som jag tror är vanliga! Poängen i artikeln från 2011 är framförallt att graden av extremism bland varierar stort över åren, medan engagemanget på individnivå vanligen bara varar en kort tid.

Lämna ett svar till Malin Tväråna Avbryt svar

Obs! Kommentarer begränsas till 500 tecken (inklusive blanksteg).

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Din e-postadress behövs för godkänd kommentar. S.O.S. sparar e-postadresser, men vidareförmedlar dem ej. På begäran kan din e-postadress tas bort ur vårt register, varvid kommentar/kommentarer raderas.

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Magnus Erlandsson
Sara Hjelm
Magnus Hultén
Malin Ideland
Hanna Sjögren
Malin Tväråna

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

ISSN 2001-6727

KONTAKTA OSS

    Translate »