German Bender & Per Kornhall: Ett söndrat land

Det har utvecklats ett parallellskolesystem i Sverige eftersom välutbildade och svenskfödda familjer väljer bort skolor med barn till lågutbildade och med invandrarbakgrund, menar German Bender och per Kornhall. Det framkommer i deras nya rapport från Arena Idé, där de också visar att den hyllade Nyköpingsmodellen inte lett till mindre utan snarare ökad segregation – trots lokala politikers ambitioner. Texten är en förlängd version av författarnas artikel på DN Debatt 26 oktober (red).

Skolsegregationen betyder att allt fler barn går i skolor med barn som liknar dem själva, socioekonomiskt och etniskt. Den minskar likvärdigheten i skolan och skapar ett samhälle med etniska och sociala enklaver. När människor har mindre kontakt med varandra ökar risken för motsättningar och polarisering. Det har belagts i forskningsstudier och av Skolverket att den ökade skolsegregationen i Sverige i hög grad beror på det friskolesystem vi har och som består av fyra komponenter:

  1. Fri etableringsrätt för friskolor
  2. Skolval med kösystem
  3. Skolpeng som tillfaller elevens skola
  4. Möjlighet till obegränsat vinstuttag för aktiebolagsskolor

I en ny studie för Arena idékan vi visa att skolsegregationen inte bara är ett storstadsfenomen, utan att den finns i hela landet. Genom att studera de 30 kommuner i Sverige som har 50–100 000 invånare kan vi illustrera det som är lärares, rektorers och kommunala skolförvaltningars vardag i Sverige: en kraftfull segregation. Den sociala och etniska skiktningen i nästan alla de här kommunerna är ett påtagligt problem som syns i våra bostadsområden och på de platser där barnen rör sig och möts – eller allt oftare – inte möts.

Vi har använt data från Skolverkets databas SIRI för samtliga högstadieskolor i dessa kommuner och rangordnat dem efter andelen elever med svenskfödda och/eller högutbildade föräldrar. Resultatet är mycket tydligt och ger en oroväckande bild av det Sverige som håller på att växa fram inför våra ögon.

  • Vi fann skolsegregation i 28 av 30 kommuner.
  • I över hälften (16) av dem fanns en tydlig skolvalssegregation orsakad av friskolesystemet.
  • Segregationens karaktär skiljer sig mellan kommunala och fristående skolor. Friskolor är kraftigt överrepresenterade bland skolor med hög andel svenskfödda och/eller välutbildade föräldrar.
  • Kommunala skolor dominerar stort bland skolorna som har många elever vars föräldrar har lägre utbildningsnivå och/eller är utrikesfödda.
  • Av eleverna i årskurs nio som går i segregerade skolor med hög andel svenskfödda och/eller högutbildade föräldrar, är 49 procent placerade i friskolor. Av eleverna som går i kraftfullt segregerade skolor med hög andel lågutbildade och/eller utlandsfödda föräldrar återfinns endast 6 procent i friskolor och hela 94 procent i kommunala skolor.

Vi lyfter speciellt situationen i Nyköping, där kommunpolitikerna gjort ett också internationellt uppmärksammat försök att bryta segregationen. Den så kallade Nyköpingsmodellen innebar att man la ner fyra segregerade kommunala högstadieskolor och byggde en ny. Där tänkte man sig att alla elever från de nerlagda skolorna skulle gå. Men vår studie visar att ambitionen inte har varit framgångsrik.

Visserligen har man minskat den värsta ”negativa” segregationen – tidigare hade en hög andel av eleverna på framförallt en kommunal skola utländsk bakgrund och lågutbildade föräldrar. Men det som man inte pratat om är att man inte rått på det som inom skolforskningen kallas ”white flight”, det vill säga att välutbildade svenskfödda familjer flyr från denna nu enda och mer blandade kommunala skolan till de fyra fristående skolor som finns i Nyköping. Utvecklingen i Nyköping kan bättre beskrivas som en resa från en sorts kraftfull segregation till en annan lika kraftfull. Resultatet är faktiskt att fler elever än tidigare befinner sig i etniskt och socioekonomiskt homogena skolor. Segregationen har bara bytt ansikte.

Vårt skolsystem hindrar den kommun som vill motverka segregation och underlättar för aktörer vars affärsidé är att erbjuda skolor med mer homogen elevsammansättning. Som Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson uttryckt det: ”Vi har skapat ett system där individperspektivet – att få välja skola – går före medborgarperspektivet. Vi vet att samhällsnyttan är större om skolorna är mindre segregerade, men det system vi har bidrar till segregationen”(DN 21/3).

Vårt skolsystem sorterar allt mer elever utifrån föräldrarnas inkomst, utbildningsnivå och härkomst. I ett demokratiskt samhälle, där alla barn ska ges möjlighet att utvecklas, är skolan inte bara avgörande för de kunskaper den ger, utan också som en mötesplats för alla barn – oavsett bakgrund. Detta är avgörande för ett demokratiskt samhälle med hög grad av social tillit, som Sverige varit och vill vara. Därför är skolsegregationen förödande.

Vi redovisar även forskning om skolval och segregationens konsekvenser. Skolvalssystem i alla undersökta länder har bidragit till ökad etnisk och socioekonomisk segregation och segregationen har kända negativa effekter på individ- och samhällsnivå. Det gäller skolrelaterade faktorer som kunskapsresultat och likvärdighet, men också elevers framtida utbildnings- och yrkesval, inkomst, hälsa, kriminalitet och attityder mot andra grupper som kan ha betydelse för polarisering och politiskt beslutsfattande.

I en ny rapporten ”Equity in Education” (23/10 2018) konstaterar OECD att skolvalsreformer i Sverige och andra länder har lett till ökad skolsegregation och minskad likvärdighet. Man skriver också om Chile som genomför reformer för att bryta detta. Chile var tidigare det enda land som, jämte Sverige, hade ett skolsystem så helt byggt på Rose och Milton Friedmans principer om en skolmarknad. Där tar man nu bort både skolval och möjligheter till vinstuttag, vilket OECD alltså lyfter som ett gott exempel.

Det bör vara uppenbart, men vi vill påpeka att resultaten i vår rapport går stick i stäv med den svenska skolans lagstadgade kompensatoriska uppdrag, som innebär att skolan ska utjämna skillnader i elevers förutsättningar – inte förstärka dem och kravet på en likvärdig utbildning för alla. Mycket tyder på att dagens svenska skola utvecklas i motsatt riktning och i stället vidgar de socioekonomiska och kunskapsmässiga klyftorna mellan barnen.

Vårt nuvarande skolsystem söndrar och bryter ner mer än det enar och rustar.

 

German Bender är programchef för arbetsmarknad på Arena Idé, där han även ansvarar för utbildningspolitiska frågor. Förutom planering och samordning av sitt programområde, skriver han rapporter, artiklar och kommenterar arbetsmarknads- och utbildningspolitik i media och andra sammanhang.

Per Kornhall är fristående debattör och författare. Han arbetar bland annat med ledarskapsutveckling och skriver rapporter om svenska skolsystemet till EU-kommissionen. Är aktuell med boken ”Lärare – en Handbok” på Natur & Kultur.

För utförliga referenser se rapporten

Per Kornhall, German Bender; Ett söndrat land: Skolval och segregation i Sverige,  Arena Idé 2018

4 kommentarer till “German Bender & Per Kornhall: Ett söndrat land

  1. Det är inte säkert att det går att lösa integrationen. Det kan vara fallet att det finns en integrationspotential som varje land har och att när populationen i landet blir för heterogen, blir det en naturlig uppdelning i olika grupper. Att försöka lösa det med politiska åtgärder är mycket svårt och misslyckas ofta (se USA som exempel).

    Ett alternativ kan vara att man helt enkelt låter frivillig segregation ske och att man istället skapar delstater med stor autonomi. Det kan leda till att olika grupperingar kan leva i fred tillsammans och samtidigt bibehålla sina unika kulturer.

    Men det vore intressant att höra lösningsförslag som inte innehåller lösningar som redan testats och misslyckats gång på gång i andra länder.

  2. Intressant artikel. Bra på alla sätt utom att den speglar en alltför negativ bild av möjligheter för människan att lösa problem. Integrationsproblem har djupare orsaker än vad författarna framför.
    Problemet med den kommunala skolan är att utveckling går alldeles för långsamt. Vi ska tacka de fristående skolorna som på många sätt går i fronten för utveckling – inte alla men många.
    En gång i tiden framförde en lärare ett förslag som skulle gynna en skola på många sätt. Aktuell chef hävdade att förslaget låg 8 år före sin tid. Sanningen var att förslaget tydligen låg 18 år före sin tid. Det kommunala skolan bör göra att ha ett systematiskt kvalitetsarbete så gynnsamma förbättringar kan ske. Inget omöjligt – allt är möjligt! Det har människan visat på så många gånger! Varför skulle vi ge upp nu?

  3. Kornhall talar från EUs strukturnivå. Bender talar från arbetsmarknadsnivå i en tankesmedja. Texten får replik i DN från Svenskt Näringsliv och från en grön/liberal tankesmedja.
    Samtliga texter står högt över lärarnas professionalitet i klassrummet. Och över studentens autonomi i Distance Education (D.E.).
    Som Kunskapsanalytiker rekommenderar jag skoldebattörer på dessa höga strukturnivåer en kompletterande idéläsning:
    https://kunskapsvetenskap2012.blogspot.com.
    /Distance Education förstärks med Holms kategoritavla/
    /Upplysningens ideal mot Wigforss, Ingvar m.fl./
    Kerstin I. M. Holm
    Fil.dr. i pedagogik

  4. Utmärkt om skolvalets negativa effekter. Att göra skolvalet obligatoriskt framstår närmast som ett cyniskt skämt när så stor del av föräldrarna saknar den överblick och de resurser som krävs. Deras barn får nöja sig med det som blir över nära andra har plockat russinen ur skolkakan.
    Skolvalet är bara en av de reformer som bidragit till att tanken på en jämlik skola har urholkats. Se artikeln ”Slakten på jämlikheten har ett pris” http://perackeorstadius.se/pdfArtiklar/slaktenPaJamlikheten.pdf

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Din e-postadress behövs för godkänd kommentar. S.O.S. sparar e-postadresser, men vidareförmedlar dem ej. På begäran kan din e-postadress tas bort ur vårt register, varvid kommentar/kommentarer raderas.

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Sara Hjelm
Magnus Hultén
Malin Ideland
Anders Jönsson
Björn Kindenberg

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

S.O.S. på Twitter