Skola och SamhälleGöran Greider: Marknadsskolan har blivit en anti-bokskola
En skola utan böcker är en korkad skola. Det är också en olikvärdig skola där lärarna inte ges möjlighet att bedriva god undervisning på grund av bristen på läromedel. Det hävdar Göran Greider som också menar att i Sverige kan skolpolitiken liknas vid ett nyliberalt aprilskämt och att de partier som inte vill förändra den borde skämmas (red.)
Ett skäl till att jag hela mitt liv varit så varsam med nya böcker är säkerligen den kvardröjande känslan av att i småskolan och upp till gymnasiet öppna en splitterny läsebok, direkt från trycket: Knastrandet, doften, känslan av att detta ting var ens eget. Detta bidrog till läsandets kultur! Sedan länge är det borta. I helgen berättade Läromedelsförfattarnas förening i en DN-debattartikel om det arma, katastrofala tillståndet i svensk skola när det gäller läromedel. Allt är avreglerat sedan nittiotalets början, när en rad vansinnigheter kom – såsom kommunaliseringen, skolpengen, friskolorna – och kommunerna har ofta valt att helt enkelt inte köpa in läroböcker. Lärarna får sätta ihop egna kompendier, eller ta till de sponsrade läromedel som finns, exempelvis från Svenskt Näringsliv.
Jag minns eländet från min dotters skolgång, med en gammal sliten historiebok där Sovjetunionen existerade långt efter att imperiet fallit och alla lösa blad som virvlade omkring. Men vi hade bokhyllorna fulla hemma. I många studieovana miljöer – inte en bok i sikte, och heller inte i skolan. Det är så dumt och så tragiskt att man knappt tror det är sant, trots att det rapporteras om detta sakernas tillstånd med jämna mellanrum. Värst är kanske att det i slutändan går ut över idén om likvärdighet i skolan.
Svensk skola har inte bara blivit en absurd marknadsskola. Den har blivit en korkad skola, en anti-bokskola. Pressade lärare kämpar på. De kompendier de sätter samman är ofta säkert bra, men någon likvärdighet blir det inte och kommunerna undkommer de självklara satsningar de borde göra!
Återreglera skolan! Avmarknadifiera skolan! Återför boken till skolan! Förstatliga skolan! Sverige liknar när det gäller skolan för närvarande ett nyliberalt aprilskämt och de partier som inte vill göra något åt det borde skämmas.
Göran Greider är författare, poet, debattör och journalist. Han är chefredaktör för Dala-Demokraten.
Artikeln är tidigare publicerad i Dala-Demokraten, 2021-04-05
6 Comments on “Göran Greider: Marknadsskolan har blivit en anti-bokskola”
Lämna ett svar
STÖD SKOLA OCH SAMHÄLLE!
Skola och Samhälle är en ideell förening. Vi som arbetar med S.O.S. gör det helt utan ersättning. Alla bidrag till en fortsatt kritisk debatt om skola och lärarutbildning mottages tacksamt!
Swisha till: 123 589 43 73
Det nyliberala aprilskämtet har en smart men destruktiv konstruktion. Skolpengen är utformad så att en skola får incitament att samla ihop så många elever som möjligt och samtidigt sänka kostnaderna så mycket som möjligt. Det överskott som uppkommer kan slussas vidare till en friskolekoncerns aktieutdelning eller till en kommunal budget som bortser från skolans behov.
Visa mig en kommun där skolornas netto är i svarta siffror.
Tack Göran! Droppen urholkar förhoppningsvis stenen och det dåliga aprilskämtet hänvisas till att bli just ett aprilskämt.
Haha. Som om den sk marknadsskolan bär skulden till avintellektualiseringen och bokfientligheten i svensk skola. Gå till läggen! som Jan Myrdal sade. Läs exempelvis 1994 års läroplan och gör nedslag i “pedagogers” skrifter och tankar de senaste femtio åren så blir skuldfrågan tydlig. För övrigt går endast 15 procent av grunskolans elever i friskolor och ett par friskolekoncerner har har sett verkligheten och förstått att slå mynt av den. Klandra de som klandras bör, och spänn inte kärran för hästen.
Du ska få två formler att fundera på.
En friskolas vinstbidrag till koncernen:
v = I – K
En kommunal skolas bidrag till den kommunala budgeten:
B = I – K
V står för vinstbidraget, B står för bidraget till kommunbudgeten, I står för alla intäkter, K står för alla kostnader.
Kan du se någon skillnad mellan formlerna?
Du kanske tror att friskolekoncernens eller kommunens ekonomi inte spelar någon roll? Inte påverkar besluten?
Pappersboken har en viktig roll länge än i skolan. Men det stora problemet är att de digitala verktygen ej lärs ut och används i skolan. Min personliga erfarenhet från gymnasieskolan säger att inga elever jag mött under 25 års arbete har haft Svenska Akademins ordbok och Svenska Akademins ordlista eller en engelsk ordbok i sin telefon eller platta ? Någon kännedom om projekt Runeberg och Gutenberg har inte funnits och förmåga att jobba aktivt lärande i en pdf har inte funnits. Verktygen finns i bakfickan och i laptoppen men används bara till skvaller och underhållning efter trettio års praktik. Skola- skärp dig.