Gunnlaugur Magnússon & Johan Malmqvist: Slutreplik

Denna slutreplik har tidigare publicerats på Dagens Arena

SPSM: replikvår kritik från den 1 juni i år är intressant utifrån vad den responderar på, men främst utifrån allt den utelämnar.

Repliken kan sammanfattas enligt följande:

  1. Regeringen har gett myndigheten uppdraget.
  2. SPSM erbjuder flera olika typer av hjälp till skolhuvudmän och skolor, inklusive olika slags statsbidrag
  3. En kontaktperson ska följa upp arbetet efter ett års verksamhet
  4. Stödet ska utformas utifrån eleverna – det finns inte en lösning för alla.

Detta är självklarheter som inte besvarar vår kritik. Det är begripligt att myndigheten får genomföra det den åläggs av sin uppdragsgivare, men myndigheten måste även förhålla sig till forskningsresultat, lagstiftning och de internationella konventioner den också är ålagd att följa. Svensk utbildningspolicy utifrån undertecknandet av internationella konventioner och Agenda 2030 baseras på inkluderande utbildning som princip i en demokratisk samhällsuppbyggnad. Det inrättade statsbidraget motverkar detta.

Myndigheten tydliggör inte i utlysningen av statsbidraget de långsiktiga konsekvenser för ingreppet som kommer göras i många unga människors liv genom en segregerad skolgång liknande tidigare obs-klasser. Målgruppen är brett definierad och därför uppfylls exempelvis statsbidragets kriterier av de 16 000 årskursnio-elever som inte uppnådde gymnasiebehörighet. Kommer huvudmännen framöver begränsa segregerad skolgång till en liten grupp elever med mycket stora behov eller symboliskt se ”lösningen” som statligt rekommenderad för en större elevgrupp? Får elever en reell valsituation eller tvingas de till en skolplacering?

SPSM informerar i sin replik om fler detaljer i uppföljningsprocessen än vad utlysningen visade. Fortsatt problematiskt är att uppföljning sker först ett år efter utbetalat bidrag.

Problematiskt är också att repliken visar avsaknad av krav på personalens kompetens sett till rådande lärarbrist. Forskning har visat att såväl obehörig personal och personer utan specialpedagogisk kompetens ofta undervisar i segregerade grupper. Men elever i behov av särskilt stöd behöver mycket kvalificerad och kompetent personal för god undervisning i alla ämnen.

Statsbidraget är baserat på politisk ideologi, bygger inte på vetenskaplig grund och är symboliskt problematiskt då det kan motverka utveckling av inkluderande lärmiljöer utifrån elevers olika förutsättningar, behov och önskemål. Den utvecklingen är särskilt oroande i en tid av eskalerande segregation och besparingar i svensk skola.

Gunnlaugur Magnússon, Docent i pedagogik, Uppsala universitet

Johan Malmqvist, Professor i pedagogik, Linnéuniversitetet

Lämna ett svar

Obs! Kommentarer begränsas till 500 tecken (inklusive blanksteg).

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Din e-postadress behövs för godkänd kommentar. S.O.S. sparar e-postadresser, men vidareförmedlar dem ej. På begäran kan din e-postadress tas bort ur vårt register, varvid kommentar/kommentarer raderas.

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Magnus Erlandsson
Sara Hjelm
Magnus Hultén
Malin Ideland
Hanna Sjögren
Malin Tväråna

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

ISSN 2001-6727

KONTAKTA OSS

    Translate »