Skola och SamhälleIngemar Berglund: Lärarnas frirum hotas
Lärarnas arbete upptas alltmer av tester, prov och dokumentation med syftet att möjliggöra extern kontroll. Det har inneburit att lärarnas utrymme för att utöva och vidareutveckla sitt professionella kunnande har minskat. Den utvecklingen måste brytas, skriver Ingemar Berglund. (red)
Medlemsantalet i våra politiska partier har under de senaste tjugo åren halverats. Liknande utveckling har skett inom fackföreningsrörelsen. Enligt den brittiske professorn Colin Crouch har det moderna samhället skapat en ny klasstruktur med många nya yrkesgrupper som inte utvecklat egna organisationer på samma sätt som äldre grupper samtidigt som det skett en enorm koncentrationen av makt och rikedom till de multinationella företagen. Beslut som får vittgående politiska konsekvenser fattas i slutna styrelserum helt utanför den demokratiska processen. Individualisering och ökad förekomst av bemanningsföretag har bidragit till försvagad demokrati på arbetsplatserna.
Crouch menar att demokratierna i Västeuropa och Nordamerika har blivit postdemokratiska. Med det menar han ett politiskt system där politikerna blir alltmer inneslutna i sin egen värld och ägnar sig åt att manipulera allmänheten genom reklam och marknadsundersökningar. (Byten mellan politik och reklam-/konsultbranschen har ju blivit legio i vårt land.) Men demokratins yttre former tycks vara oförändrade: vi har fria val, flerpartisystem, fri debatt, insyn i offentlig förvaltning och alla de demokratiska institutionerna finns kvar.
Crouch summerar 90-talets forskning och reder ut skillnaden mellan de kommersiella drivkrafterna och samhällsgemenskapens behov och konstaterar att kommersialiseringen kommer att förstöra de kvaliteter som hör samman med en gemensam sammanhållen skola.
Enligt professor Lennart Lundquist har offentliganställdas försvagade anställningstrygghet och individuella lönesättning gjort att tystnaden och rädslan breder ut sig. Därmed har öppenheten och yttrandefriheten, som utgör demokratins grundbult, minskat och försvårat de offentliganställdas möjlighet att fylla sina demokratiska funktioner.
De demokratiska processerna i samhället försvagas alltså kraftigt.
I en skola med demokratisk fostran som övergripande mål bör attityder, handlingar och andra uttryck som strider mot samhällets värderingar, som jämlikhet, solidaritet och människans okränkbarhet och frihet, ständigt uppmärksammas och bearbetas. I den dagliga skolsamvaron förekommer ofta sådana uttryck. Även ämnesstoffet bör betraktas utifrån ett samhällsperspektiv. Konsekvenserna av naturvetenskapliga rön och deras tekniska tillämpningar bör undersökas och granskas, liksom politiska beslut. Hur påverkas vår miljö, sociala och ekonomiska förhållanden etc.? Skolans möjligheter att nå sina värdebaserade mål begränsas av hur det samhälle som skolan verkar i ser ut. Skolan kan inte göra om samhället, däremot kan den förbereda eleverna för ett jämlikt och solidariskt samhälle om det finns ett sådant utanför skolan. Det är dags för våra politiker att se till att vårt samhälle förändras i den riktningen.
Det fria skolvalet och friskolereformen har medfört en kraftigt ökad segregation och därmed har också skolans möjligheter att fullgöra sitt uppdrag att fostra eleverna till demokratiska samhällsmedborgare kraftigt försvagats. Skolminister Jan Björklunds strävan att ”tydliggöra” skolans uppdrag genom mer preciserade, omfattande och bestämmande styrdokument och en utbyggd kontrollapparat innebär att det som brukar kallas för frirummet minskat kraftigt. Lärarnas arbete domineras nu av att “distribuera” läromedel, tester och prov, att tilldela eleverna arbetsuppgifter, rätta och kontrollera deras arbete samt att dokumentera för att möjliggöra extern kontroll och bedömning.
Mindre bestämmande styrdokument skulle göra frirummet större. Det är i frirummet som läraren har möjlighet att utöva och vidareutveckla sitt professionella kunnande, enskilt och tillsammans med sina kollegor. Det är också inom frirummet som elevernas demokratiska fostran och sociala och personliga utveckling i övrigt möjliggörs. Icke-kognitiva förmågor, som handlar om individers attityder, beteenden och socioemotionella sidor, kan tränas på ett mer systematiskt och pedagogiskt sätt. Forskningen har visat att de icke-kognitiva färdigheterna har en positiv inverkan på de kognitiva förmågorna på både kort och lång sikt. (Skolverkets rapport Betydelsen av icke-kognitiva förmågor.)
Inom frirummet kan lärare och elever tillsammans tolka styrdokumenten och besvara frågorna om vad som skall studeras, varför och hur man skall studera detta och hur presentation, redovisning och bedömning av arbetet skall gå till. Utgångspunkten måste vara elevernas förförståelse av det som skall studeras. Förförståelsen är starkt beroende av elevernas socioekonomiska och kulturella bakgrund och det fordras stor lyhördhet och skicklighet från lärarens sida för att kunna läsa av denna förförståelse hos eleverna och att förstå vad eleverna kan, tycker, tänker och vill. Utifrån detta skall läraren initiera, motivera och vidmakthålla både individuella och kollektiva lärprocesser och lägga grunden för ett fruktbart livslångt lärande.
Det är i dessa kontinuerliga processer som demokratisk fostran sker och kunskaper, färdigheter och kreativ förmåga växer – ja hela människan växer – bildar sig. Processerna är situationsberoende och unika och det är här lärarprofessionen framträder och det är bara här kvaliteten i undervisningen kan bedömas.
Utvecklingen i Sverige och världen går tyvärr åt fel håll om man ser till jämlikhet och solidaritet, som ju tillhör skolans värdegrund och demokratiska fostran. Oxfam visade nyligen att de 85 rikaste förfogar över lika mycket resurser som den sämst ställda halvan av jordens befolkning 3 500 000 000 (3,5 miljarder) människor. Att den ökande ojämlikheten kan leda till social oro med våldsamma kravaller som följd har vi sett, bland annat i Storbritannien. Premiärminister David Cameron avfärdade kravet på en utredning om orsakerna till kravallerna med motiveringen att alla vet att det handlar om simpelt tjuveri. På samma sätt reagerade Nicolas Sarkozy efter upploppen i Paris då han kallade invånarna i ”gettona” för slödder. På oroligheterna i Rosengård, Bergsjön och andra områden här i Sverige är reaktionerna hos politiker och allmänhet ofta likartade. Men forskningen säger att det handlar om helt vanliga människor och att det är utsatthet: fattigdom, rasism, arbetslöshet, sjukdom etc. som är orsaken.
Sådant samhälle – sådan skola. Politikerna har som sagt en del att göra.
Ingemar Berglund, f.d. rektor Örebro
One Comment on “Ingemar Berglund: Lärarnas frirum hotas”
Lämna ett svar
STÖD SKOLA OCH SAMHÄLLE!
Skola och Samhälle är en ideell förening. Vi som arbetar med S.O.S. gör det helt utan ersättning. Alla bidrag till en fortsatt kritisk debatt om skola och lärarutbildning mottages tacksamt!
Swisha till: 123 589 43 73
Ingemar Berglund.
Det är valår i år och skolan diskuteras. Läsförståelsens förändringar diskuteras inte men PISA-statistik och TIMSS-analyser av matematikförståelse debatteras flitigt. Få studerar de problem som eleverna utsätts för. Varför ? Bentleys analyser ger ett helt annat resultat än vad Peter Nyström, föreståndare för NCM skriver i Nämnaren/Aktuellt: Vilseledande om problemen i svensk matematikutbildning. Googla på rubriken så får ni artikeln. Den är läsvärd och belyser problemen i skolan.
Du tar upp en del andra problem också. De kan kanske lösas med hjälp av trenätsteorin. Den har löst mobbningsproblem i Gävle. Berner Lindström i Göteborg är expert på denna teori. Ett datorprogram Complador är till stor hjälp. Googlar man på namnet får man en träff där programmets användning förklaras. IKT är intressant och Berner Lindström är med bland IKT-förespråkarna.
IKTsidan ger upplysningar om detta som skall frälsa den svenska skolan. Vilka åsikter om IKT
har du Ingemar ?
Sture Sjöstedt