Jari Pehmüller och Georg Psilander: Elevriksdagen på Björkhaga skola får Elvesonpriset

Årets Elvesonspris går till Elevriksdagen vid Björkhaga skola i Botkyrka som under flera år utvecklat demokratiarbetet i skolan. (red)

På Björkhaga skola finns Elevråd, Trygghetsråd och Matråd. Men till för ett par år sedan så var det inte mycket som hände i dessa råd. Som någon elev sa: ”Elevrådet har en viktig uppgift under året och det är att dela ut gelehjärtan på alla hjärtans dag.” En annan elev som suttit i Matrådet sedan lågstadiet förklarade att hon inte ansåg att något hon sagt tagits på allvar.

Efter att Björkhaga skola deltagit i ett nationellt inkluderingsprojekt bestämde vi att göra demokrati till vår inkluderande motor och att förändra arbetet i våra olika råd.

Arbetet satte igång hösten 2013 och det skulle handla om de viktiga formuleringar om demokrati som står i Lgr11. Genom att arbeta i en stark demokratisk anda ville vi skapa mer harmoniska klasser där elever stöttade varandra samtidigt som samarbetet mellan lärare och elever förbättrades.

Arbetet kom igång i de olika råden och eftersom lärare och skolledning var samstämmiga blev det snabba resultat. Eleverna märkte att deras initiativ och förslag togs emot med respekt. Samtidigt uppstod en märklig förändring i samtalen mellan elever och vuxna. Det blev mer mogna och resultatinriktade samtal som gick ut på att gemensamt hitta lösningar. Det blev snabbt en hel del förändringar. Biblioteket återöppnades, fler möbler köptes in, ett café öppnades och maten blev bättre.

Det blev också mer fokus på lektionerna och ett tydligt samtal om allas lika värde. Snabbt märktes också att de olika råden hade mycket gemensamt och ansåg att de tillsammans skulle kunna göra ett ännu större avtryck. Därför startades Elevriksdagen som ett samlande organ för hela skolan.

Elevriksdagen lät alla elever skriva motioner och dessa kunde även lämnas in anonymt. Flera hundra förslag kom in som Elevriksdagen sedan förberedde i olika utskott. När Elevriksdagen sammanträder så har de ett presidium med ordförandena i de tre råden samt en sekreterare. Elevriksdagen arbetade fram ett förslag på utvecklingsprogram för Björkhaga skola som de lämnade över till skolledningen.

Eleverna förordade ämnesklassrum för alla ämnen. Detta har prövats i ett och ett halvt år med mycket bra resultat. Klassrummen är renare och mer hemlika, ombonade och trivsamma. Framför allt känner eleverna att de är delaktiga i att utveckla skolan.

Elevriksdagen kom även med ett förslag på hur bråken kring mössor skulle kunna lösas. Eleverna ansåg att mössa är ett klädesplagg och att det inte var värt att bråka om det. ”Vissa elever upplever en trygghet att ha mössa på sig”, som någon elev också sa. Skolans ledning sa ja till förslaget. Goda argument ledde till att decenniers bråk om mössor kunde avslutas. All energi läggs nu istället på kunskaper i klassrummet, inte på om mössan ska vara av eller på.

En konstgräsplan debatterades länge i Elevriksdagen… Kunde en sådan investering vara rimlig att kräva. Elevriksdagen beslöt sig för att kämpa för detta och för en månad sedan invigdes en konstgräsplan.

Eleverna har en stor representation i Botkyrkas ungdomsfullmäktige. De senaste två årens läsårsstart har inneburit ett väldigt engagemang när det gäller klassernas val till råden, Elevriksdagen och Botkyrkas ungdomsfullmäktige. Eleverna har haft debatter i Samlingssalen på lunchtid och de har gjort affischer och drivit kampanjer.

Arbetet mot rasism och mobbing har varit intensivt under de senaste åren. Tillsammans med lärarna drog Elevriksdagen igång ett projekt där olika diskrimineringsgrunder skulle diskuteras och synliggöras. Det har resulterat i en mycket större förståelse för dessa begrepp. Även eleverna på låg och mellanstadiet har diskuterat dessa frågor med stort intresse.

Just i dagarna har Elevriksdagen tillsammans med lärarna drivit igenom nya trivselregler i matsalen för att höja trivseln och tryggheten. Just det faktum att eleverna känner sig delaktiga i dessa trivselregler har fått till följd att de själva tar ansvar för att leva upp till dem. Allt mer sällan utspelas scener där lärare behöver påminna och vara ”tjatiga”. Eleverna ser det som mer naturligt än förr att helt enkelt följa trivselregler som tagits fram på demokratisk väg. Eleverna känner hur de försvarar demokratin genom att följa de trivselregler de tagit fram i en demokratisk process.

Det är också en allt oftare återkommande kommentar från elever, att de genom att praktisera demokratiska processer alltmer känner hur viktigt det blivit att vårda demokratin och att försvara den. Kopplingen mellan en skola genomsyrad av demokrati och alla människors lika värde och ett samhälle med samma värderingar är något som allt fler elever lyfter fram och pratar om.

Björkhaga skola har ökat meritvärdet de senaste två åren som ett resultat av lärmiljöer som är inkluderande och där elever och lärare mer kan fokusera på kunskaper. Solen skiner givetvis inte varje dag men glöden att kämpa för demokrati, och att skolan ska utvecklas och bli bättre och bättre, den glöden finns hos eleverna och kanaliseras på ett fantastiskt sätt via Elevriksdagen.

Elevriksdagen på Björkhaga skola är ett exempel på när vackra ord i ett dokument blir något mer. Elevriksdagen på Björkhaga skola har satt igång ett arbete där de demokratiska principerna har inneburit skillnader i skolmiljön. Demokrati och demokratiska principer är nu något som på riktigt håller på att bli ständigt närvarande i vardagen.

Alla lärare är på olika sätt inblandade i demokratiarbetet inte minst genom att alla klasser har klassråd där lärare är med och ser till så att mötena fungerar och att kommunikationen till råden och Elevriksdagen fungerar. Sedan finns mycket annat att lyfta fram där det görs demokratistärkande arbeten av lärarna. Ett exempel är Björkhaga skolas kulturprofil där bild och kreativt skapande stärker det demokratiska medvetandet. Kultur och det fria skapandet är ju sådant som direkt hotas då en demokrati hotas och något som snabbt tystas i en diktatur. Sedan har Björkhaga en över 30 år lång tradition med musikklasser där elever lärt sig samarbeta, ta ansvar och driva stora musikprojekt framåt. Vi brukar säga att Björkhagas långa musiktradition är demokrati-projektets moder, vilket också blir en bild av att skolans olika verksamheter tillsammans gör den stark.

Jari Pehmüller och Georg Psilander är  lärare på Björkhaga skola. (red)