Johan Ernestam: Om den svåra konsten att förstå vad där står!

Läsförståelse handlar inte enbart om att läsa vad där står, utan också om att förstå vad där står. Detta kan vara nog så svårt i förhållande till statistik över internationella jämförelser. I det här inlägget ger Johan Ernestam en replik på Hans Bergströms argumentation i Svenska Dagbladet, om just tolkning av resultaten från den senaste PISA-mätningen. 

Hans Bergström, som tillsammans med Barbara Bergström driver Engelska skolan, skriver på ledarplats i Svenska Dagbladet om “den svåra konsten att läsa vad där står” i förhållande till den senaste PISA-mätningen (länk). Det kan vara svårt att läsa vad där står när det gäller resultaten i PISA, men det kan vara minst lika svårt att förstå vad där egentligen står. Inte minst gäller det när man tittar på internationell statistik. En sak kan synas stå där, men i verkligheten står det något helt annat (länk). Ett tydligt exempel på detta är utgångspunkterna för Hans Bergströms argumentation: att både skolsegregationen vad gäller socioekonomi och variansen mellan skolor är låg i Sverige. Vid en första läsning, utan förståelse av de bakomliggande mekanismerna, verkar det ju slående. Problemet är bara att förklaringarna är helt andra än vad Hans Bergström tycks tro.

Hur stor skolsegregationen vad gäller socioekonomi är, förklaras i första hand av hur stor den socioekonomiska spridningen är: Är den stor är skolsegregationen stor, är den liten så är skolsegregationen liten. I PISA förklaras den i andra hand av att det är en sammanhållen skola, som i Sverige, eller om eleverna har valt olika spår, motsvarande vårt gymnasieval. Detta sker i många länder, till exempel Nederländerna och Singapore, långt innan PISA görs, i andra, som Sverige och övriga Norden, sker detta vid 16-års ålder, det vill säga efter PISA. Så att skolsegregationen är liten mätt på detta sätt, betyder alltså att Sverige är ett jämlikt land i stort och att vi har ett sammanhållet skolsystem, inte så mycket annat.

När det gäller skillnaden i resultat mellan skolor, så konstaterar Hans Bergström att Sverige ligger under OECD-snittet. Det är sant, men knappast särdeles relevant. Variansen mellan skolor har nämligen samma förklaring som skolsegregationen. Den är hög om skolsystemet inte är sammanhållet och låg om det är sammanhållet. Alla länder med ett sammanhållet skolsystem ligger därför under OECD-snittet. Att jämföra Sverige med OECD-snittet innebär i praktiken bara att konstatera att vi har ett sammanhållet skolsystem.

För Sveriges del är det enda rimliga att inskränka jämförelsen till andra länder med sammanhållet skolsystem. Då ser man helt andra saker än vad Hans Bergström vill ge sken av:

  • Sverige ligger ovanför snittet i variansen mellan skolor bland jämförbara länder
  • Sverige är det enskilda land av jämförbara länder där skillnaden mellan skolor har vuxit mest sedan 2006
  • Sverige har gått från under medel 2006, till över medel idag
  • Bland de länder som låg över oss i varians mellan skolor 2006, har fem minskat sin varians mellan skolor
  • Av de elva länder, som var med både 2006 och 2018, har Sverige gått från att ha haft fjärde lägst varians mellan skolor, till att ha åttonde lägst idag

Tydligt är att PISA visar något annat vad gäller likvärdigheten och dess utveckling än det som Hans Bergström försöker påskina. En slarvig läsning av internationell statistik kan ge grund för nästan vilken tolkning som helst, men det betyder inte att tolkningen är sann. Sedan kan var och en fundera på vad detta innebär för resten av Bergströms artikel, när hans premisser vilar på så lösan grund.

 

Johan Ernestam är utredare på Lärarförbundet

Läs mer på hans blogg: Om den svåra konsten att förstå vad där står

Bild av Andrew Martin

Lämna ett svar

Obs! Kommentarer begränsas till 500 tecken (inklusive blanksteg).

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Din e-postadress behövs för godkänd kommentar. S.O.S. sparar e-postadresser, men vidareförmedlar dem ej. På begäran kan din e-postadress tas bort ur vårt register, varvid kommentar/kommentarer raderas.

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Magnus Erlandsson
Sara Hjelm
Magnus Hultén
Malin Ideland
Anders Jönsson
Björn Kindenberg

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

ISSN 2001-6727

S.O.S. på Twitter

KONTAKTA OSS