Johanna Lüddeckens: Helhetssyn och ideologisk medvetenhet saknas i läroplansutredningen

Den pågående läroplansutredningens experter saknar vissa centrala perspektiv och det finns en risk för att utredningens slutsatser blir till tillfälliga lösningar. En kombination av breda och djupa perspektiv är nödvändigt, skriver doktoranden Johanna Lüddeckens (red.).

Den pågående utredningen av läroplanen ska ge ett större fokus på ämnesinnehåll och anpassas efter barns kognitiva utveckling och skilda förutsättningar. Anledningen till att läroplanen behöver ses över är dess upplevda brister i likvärdighet då den inte anses ta hänsyn till barns och elevers kognitiva utveckling och mognad över tid. Läroplanen i sin nuvarande form ställer höga krav på abstrakt tänkande, reflektion, analys och självständigt arbete, menar regeringen. Så långt är jag med och välkomnar utredningen. Inte minst privat som förälder till barn med autism, där läroplanens krav på reflektions- och analysförmåga ofta krockar med funktionsnedsättningens konsekvenser. Men för att undvika att utredningen av läroplanen blir kontraproduktiv eller upprepar tidigare misstag, krävs att det parallellt med ämnes- och kognitionsfokus också finns en djupgående förståelse för de faktorer som bidragit till nuvarande situation. För detta behövs analyser av varför förändringar av tidigare läroplaner har gjorts och effekterna av dessa förändringar.

Enligt regeringens direktiv (Dir. 2023:173) är syftet att se över hur läroplanerna kan ändras för att ”skapa bättre förutsättningar för elevers lärande och kunskapsutveckling” genom ”en tydlig kunskapsinriktning med fokus på fakta och ämneskunskaper och bättre anpassning efter barns kognitiva utveckling och skilda förutsättningar.” De ämnesexperter som tillfrågats att stötta utredningen är bland annat framstående forskare inom kognitionsforskning, matematik och läs- och skrivinlärning, samt olika professioner ur skolpraktiken. Utöver dessa, för att få en bredare representation, kan läroplansteoretiker med kunskaper om hur olika ideologier påverkar skolan vara ett komplement.

Michael Shiro diskuterar hur olika kunskapsideologier påverkar styrningen och organisationen av skolan. Exempelvis, i ideologin om social effektivitet prioriteras praktiska och yrkesmässiga färdigheter för att uppfylla kraven i den moderna ekonomin. Denna inriktning värderar effektivitet och resultat, och ser utbildning som ett verktyg för ekonomisk produktivitet. Fokus ligger på att utveckla elever till kompetenta medborgare med praktiska färdigheter snarare än strikta ämneskunskaper. Lärarens roll blir att effektivt implementera en standardiserad läroplan, oftast med en betoning på beprövade metoder (best practice). Kritiken mot denna syn är att den reducerar tilliten till lärarens professionalitet och förbiser varje skolas unika kontext.

Det är viktigt att ha medvetenhet om de ideologier som påverkar skolan och synen på kunskap i utredningen. Specialister på läroplaner har djupgående kunskap om dess historiska och politiska utveckling, samt de olika ideologier och diskurser som ligger bakom deras tillblivelse och påverkan. Denna expertis är avgörande för att förstå samhällskrafterna bakom specifika beslut och dess effekter, vilket blir viktigt för att förstå barns olika förutsättningar utifrån de olika demokratiska värdegrundsidéer som vårt samhälle vilar på.

Direktivet betonar kunskapsinriktning och anpassning efter barns kognitiva utveckling, vilket de tillfrågade experterna kan bidra till på ett bra och relevant sätt. Skrivelsen om barns olika förutsättningar relaterar till demokratiska värdegrundsidéer. En skola som strävar efter att vara tillgänglig för alla elever bygger på policys som exempelvis Salamancadeklarationen och Diskrimineringslagen. Expertis inom läroplanens historiska utveckling kan bidra med värdefulla insikter till dessa aspekter av utredningen.

Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet, varnar för ett ensidigt neurofokus i skolan. Han ser kognitiv neurovetenskap som en av flera pusselbitar och förespråkar ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt för att förstå den lärande hjärnan. Den nuvarande utredningen visar på detta tvärvetenskapliga tillvägagångssätt, men det är viktigt att också inkludera perspektiv som förklarar vilka ideologier och kunskapsinriktningar som styr och varför, både historiskt och nu. Jag tror personligen att orsaken till betygshets, ungas sämre mående och dalande resultat har sin grund i den mål- och resultatstyrning som länge varit en dominerande diskurs. Jag tror också att det delvis är därför samhället har tappat förtroendet för de professionella i skolan, deras kunskap och erfarenhet, med hög personalomsättning i skolor och lärarbrist som resultat.

Den pågående läroplansutredningen kommer att bli bra så länge den även har med helhetsperspektivet på eleverna och historiken bakom tidigare läroplansförändringar, varför dessa förändringar gjordes och hur utfallet blev, samt vilka synsätt och ideologier som påverkar skolan. Ideologin som fokuserar på social effektivitet genom mål- och resultatstyrning och de konsekvenser som blir av detta i form av elevers skolmisslyckanden och utslagning i samhället, är fortfarande en dominerande och styrande kraft som påverkar den svenska skolan. Det är något som utredaren behöver ha med sig och ta höjd för.

Johanna Lüddeckens, doktorand i skolledarskap och lärare på Linnéuniversitetet och Fil. Lic i specialpedagogik

Referens

Schiro, M. S. (2007). Curriculum theory. Conflicting visions and enduring concerns. SAGE.

Foto: ”Curriculum Vitae” by the Italian voice is licensed under CC BY 2.0.