Kerstin Bergöö: Elvesonpriset till Linnéskolan i Malmö

Från och med år 2007 har ett årligt pris till Gunnar Elvesons minne utdelats till någon eller några som främjat skolans demokratiska funktioner. Gunnar Elveson var en av dem som startade KRUT, Kritisk utbildningstidskrift. När KRUT lades ner fick nättidningen Skola och Samhälle överta och förvalta Gunnar Elvesons solidaritetsfond.

Genom annonsering i S.O.S under hösten har priskandidater nominerats . Resultatet är nu klart. Personalen på Linnéskolan i Malmö har tillsammans med sin rektor Johan Revemark tilldelats 20 000 kronor för sitt arbete med att motverka segregation i grundskolan. Prisutdelningen sker på Linnéskolan den 28 november kl 15.00. (red)

Arbetet inleddes under åren 2006/2007 då stadsdelsfullmäktige i Hyllie beslöt att Kroksbäcksskolan skulle renoveras. Det innebar att delar av skolan under en period måste stängas. Här fanns nu en möjlighet att, åtminstone temporärt, blanda elever från olika upptagningsområden och på det sättet pröva att motverka den starka segregation som präglar Malmö. Hyllie sände därför ut en förfrågan till övriga stadsdelar i Malmö om att ta emot kroksbäckselever. I Limhamn­–Bunkeflo stod man vid samma tid inför det faktum att elevunderlaget minskade. Rektor Johan Revemark meddelade att Linnéskolan var beredd att ta emot ett antal elever i årskurserna 6 och 7.

Linnéskolan ligger i stadsdelen Limhamn–Bunkeflo. Här är medelinkomsten hög, andelen invånare med migrationsbakgrund liten, hälsotalen goda och elevernas skolprestationer höga liksom antalet elever med behörighet för gymnasiestudier.

Kroksbäcksskolans upptagningsområde präglas i sin tur av låg medelinkomst, stor andel invånare med migrationsbakgrund, lägre hälsotal och ett stort antal elever med låga betyg. Många elever saknade behörighet för gymnasiestudier.

Hösten 2007 började 50 elever från Kroksbäcksskolan i årskurs 6 och 7 på Linnéskolan. Samtidigt tappade skolan dock 50 elever som sökte sig till en nyetablerad friskola och till andra skolor i stadsdelen.

Tiden från beslut till verkställighet blev av nödvändighet kort. Den kom att präglas av oro, tvekan och ibland upprördhet bland föräldrarna i båda stadsdelarna. I Kroksbäck oroade man sig för den längre skolvägen (3 kilometer) och det man uppfattade som snobbismen på Limhamn. På Limhamn oroade man sig för stökighet, kriminalitet och sjunkande skolresultat. Påtagligt negativa förväntningar kom alltså att prägla inledningsskedet av arbetet.

Berit Wigerfelt vid IMER på Malmö högskola har ansvarat för utvärderingsrapporten Kroksbäck möter Linné – en utvärdering av integration mellan två skolor i Malmö. Om det inledande mötet mellan eleverna från Limhamn respektive Kroksbäck skriver hon:

Det skapade en stress hos eleverna som först skulle ta ställning till vilken skola de skulle välja, Linné eller Svea [den nystartade friskolan på Limhamn] och när de väl började på Linné och mötte sina nya klasskamrater från Kroksbäck så tvingades de förhålla sig till alla de åsikter och fördomar som olika personer på Limhamn uttryckte om kroksbäckseleverna (Wigerfelt 2010)

Personalen på Linnéskolan, tillsammans med rektor Johan Revermark, tilldelas priset för att de i stället för att utgå från de negativa förväntningar, som även vissa medier i Malmö lyft fram, beslöt att arbeta för att skapa en så trygg och förutsägbar studiemiljö som möjligt och att inte sänka sina krav och förväntningar på eleverna. Det innebar bland annat ett aktivt arbete mot det ömsesidiga ”vi-och-dom”- tänkande som präglade inledningsskedet, ett tänkande som inte bara gällde etnicitet utan i lika hög grad klass och genus. En pojke säger:

Självklart är det inte bara de som kommer från Kroksbäck som är kaxiga, det är jättemycket från Limhamn också. Det är väl mer den kulturkrocken […] de vet att alla har jättemycket fördomar om dem och de har fördomar om oss så blir det mycket så. Det blir inte på samma sätt som om de skulle vara från Bunkeflo (Wigerfelt 2010).

Idag säger eleverna att de bråk som förekommer sker på rasterna, men bråken får dem inte längre att känna sig otrygga.  ”Under lektionstid är det oftast relativt lugnt”. En pojke uttrycker sin inställning till att elever från olika stadsdelar har gemensam undervisning så här: ”Ja, då kommer man typ mer in i kulturen och så, hur man beter sig mot andra.” (Wigerfelt 2010)

För lärarnas del innebar förändringen att man tvingades ifrågasätta det tidigare dominerande sättet att arbeta, en mer traditionell undervisning med föreläsningar, läxor och förhör, det en av lärarna kallar ”pluggskola”. I stället utvecklades efterhand ett arbetssätt där språk och innehåll/ämne hölls samman; i alla ämnen fanns ett språkutvecklingsperspektiv. Undervisningen, val av texter, osv. anpassades i högre grad efter elevernas erfarenheter och den tidigare nivågrupperingen ersattes av ett mer flexibelt resursutnyttjande.

Av utvärderingsrapporten framgår att limhamnseleverna i stort sett behållit sina (höga) betyg och att kroksbäckseleverna höjt sina. Dessutom har betydligt fler kroksbäckselever än tidigare gymnasiebehörighet. Wigerfelt förklarar resultaten framför allt med det man kallar kamrateffekten, dvs. att studiemotiverade elever tenderar att inspirera mindre studiemotiverade kamrater att ta studierna på större allvar. Man vet sedan tidigare att en stark åtskillnad mellan hög- och lågpresterande elever skapar negativa spiraler där de negativa resultaten skapar ytterligare försämringar (t.ex. Arnman & Jönsson 1983). Ökade skillnader mellan skolor tycks också leda till försämring av de genomsnittliga resultaten i ett land. Stora kvalitetsskillnader skolor emellan ger alltså lägre sammanlagda resultat.

PISA- undersökningarna visar att

svensk skola som traditionellt hållit en jämn kvalitet nu utvecklas i riktning mot större skillnader. År 2000, det första året som PISA- studien genomfördes, var Sverige tillsammans med Finland ett av de länder där skillnaden mellan skolor var minst. Fram till år 2006 har det skett en dramatisk ökning av skolenhetens betydelse (Den svenska skolans geografi 2012).

Det arbete som personalen på Linnéskolan tillsammans med sin rektor har genomfört innebär en återgång till den ursprungliga innebörden i begreppet ”en likvärdig skola”. Syftet med grundskolereformen 1962 var att motverka segregation. Elevens skolval skulle inte bestämmas av social eller ekonomisk bakgrund. Dagens fria skolval medför motsatsen. De koncerner som nu opererar på skolmarknaden ”har etablerat skolor särskilt i områden, där privilegierade grupper söker undvika kontakt med underprivilegierade grupper” (C. Lindberg 2012).

Arbetet på Linnéskolan fullföljer grundskolereformens ursprungliga syfte. Utan att från början ha planerat det ritar Linné, med Nihad Bunars ord, aktivt om områdesupptagningslinjerna, ett framför allt inledningsvis både smärtsamt och kontroversiellt initiativ. Bunar, professor i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet, menar att

det mest angelägna för lokala beslutsfattare [är] att aktivt och offensivt ta tag i […] nödvändiga, och förmodligen inledningsvis smärtsamma och kontroversiella åtgärder i syfte att få till stånd en större blandning mellan elever utifrån deras socioekonomiska bakgrund i första hand. Alla kommer på längre sikt att gynnas av blandningen. Det kan göras genom att rita om upptagningsområdeslinjerna och/eller genom att använda sig av den befintliga valfrihetspolicyn (Bunar 2012).

Arbetet på Linnéskolan har visat vad som är möjligt.

(Kerstin Bergöö är lärarutbildare i svenska vid Högskolan Kristianstad)

Litteratur

Arman, Göran & Jönsson, Ingrid (1983) Segregation och svensk skola. En studie av utbildning, klass och boende. Lund: Arkiv Förlag

Bunar, Nihad (2012) Skolan och staden – forskningsperspektiv på intgration och skolrelaterade klyftor i den moderna staden. Ett diskussionsunderlag framtaget för Kommision för ett socialt hållbart Malmö 2011–2012. Malmö stad

www.malmo.se/kommission

Den svenska skolans geografi – rörlighet, attityder och resultat. Kulturgeografiska institutionen. Stockholms universitet

www.humangeo.su.se/ Hämtat 2012-11-09

Lindberg, Carl (2012 Ska lärare ha demokratiska rättigheter? Skola och Samhälle

www.skolaochsamhälle.se/ Hämtat 2012-11-09

Lindberg, Staffan I. (2012) Kan det nya skolsystemet undergräva demokratin? Skola och Samhälle

www.skolaochsamhälle.se/ Hämtat 2012-11-09

Wigerfelt, Berit (2010) Kroksbäck möter Linné – en utvärdering av integration mellan två skolor i Malmö. Malmö stad: FoU Malmö/utbildning www.malmo.se/mangfaldiskolan