Lars Lagheim: Tänk om, tänk rätt när dagens betygsystem ses över

Se över betygen och pröva om man kan införa mer generella betygskriterier istället för dagens kunskapskrav, skriver Lars Lagheim. (red)

Ambitionen att åtgärda bristerna i dagens betygsystem är välkommen. Uppskattar professor Ingrid Carlgrens artikel Den fåfänga drömmen om tydlighet (SoS 2016-05-16). Hon menar bland annat att lärarprofessionen måste utvecklas så att lärare kan se tecken på kunnande och utifrån dem göra likvärdiga bedömningar.

Skolverket skriver på sin hemsida; ”I grunden handlar likvärdig bedömning om att utföra bedömningar av hög kvalitet …”. Trots det och trots att skollag och skolförordningar genomgående använder ordet ”bedöma” talar alla om att ”mäta”, kvantifiera, skolresultat, vilket knappast kräver samma professionella kompetens som att göra ”bedömningar av hög kvalitet”.

Statistik och siffror är självklart tecken på kunskap men inte nödvändigtvis tecken på kunnande, elevers kompetens eller förmågor. För det krävs andra tecken så att lärare kan se med vilken kvalitet elever använder och hanterar sina kunskaper.

År 2005-2007 deltog ett hundratal stockholmsskolor i LBB-projektet – Likvärdig Bedömning och Betygsättning. Skolledarna hölls informerade medan lärarna gjorde jobbet. Först samlade vi lärare från alla skolor ämnesvis i tio grupper. Det var lärare 1-6 respektive 7-9 i svenska, engelska/moderna språk, matematik, NO, SO och praktiskt-estetiska ämnen.

Ämnesgrupperna fick var sin dag tillsammans, varvid en timme ägnades åt analys och tolkning av Lpo94:s betygskriterier. Den stora gruppen delades i mindre grupper. Uppgiften var att ta reda på vilket kunnande eleverna skulle visa för att få betygen G, VG och MVG. Oberoende av ämne – grupperna arbetade inte med sina egna ämnen – blev resultaten alltid detsamma. Ett slags generella bedömningskriterier, tecken, på kunnande växte fram.

  • Den elev som har kunskap om, känner till begreppen/teknikerna, dvs kan använda, förklara, redogöra för, beskriva, genomföra, delta etc. ska ha betyget G.
  • Den elev som använder sina kunskaper på ett självständigt sätt, dvs jämför, motiverar, kommunicerar, argumenterar, bearbetar, överväger, varierar, bidrar aktivt etc. ska ha betyget VG.
  • Den elev som ser samband och helheter, skapar ny kunskap, visar konstruktivitet och kreativitet, dvs ställer frågor och hittar egna lösningar, granskar kritiskt, relaterar, drar slutsatser, tar egna initiativ etc. ska ha betyget MVG.

När de drygt tusen lärarna tolkat betygskriterierna fortsatte arbetet lokalt i stadsdelar och på skolor. Man fördjupade sig i vad de generella betygskriterierna innebar för respektive ämne och elevgrupp. Dessutom diskuterades hur kraven skulle kommuniceras till elever och föräldrar.

Ungefär samtidigt som LBB-projektet startade skapades en grupp, SKIP, Skolans Kunskapsinnehåll I Praktiken, på Lärarhögskolan i Stockholm. Ansvariga var professorerna Ingrid Carlgren och Inger Eriksson samt docent Viveka Lindberg. Vi som jobbade med LBB erbjöds delta, vilket vi tackade ja till. Men efter ett par år förändrades SKIP:s arbete och vi och de andra i ”ursprungsSKIP” blev en slags referensgrupp eller samtalspartner till Skolverket när de nya kravnivåerna skulle arbetas fram.

Där och då föreslog jag att i stället för kunskapskrav i alla ämnen borde man pröva om LBB-lärarnas generella betygskriterier kunde vara ramverk för alla ämnen i alla årskurser inklusive gymnasiet. Idén föll inte i god jord troligen på grund av de centrala direktiv som getts. Men varför inte lyfta den nu när det tydligen är dags att på nytt se över betygssystemet.

Vad händer med likvärdighet och värdegrund om de här presenterade kompetenskraven ersätter de nuvarande kunskapskraven? Likvärdigt innebär ”lika möjligheter för alla”. Det handlar alltså inte om vad – centralt innehåll och värdegrund ligger fast – utan om när, var och hur en elev får visa sitt kunnande. Det måste ske inför lärare som kan göra professionella bedömningar av hög kvalitet och på det sätt som passar eleven bäst. Samma prestationer ska oberoende av hur de visas ge samma betyg, det vill säga värderas lika.

Så till värdegrunden. Hur ska en elev som självständigt, konstruktivt och kreativt skriver och argumenterar stick i stäv mot skolans värdegrund bedömas? Jo, hen måste ständigt konfronteras med frågor som Vad blir konsekvenserna om …? Hur går det med samhället och demokratin om dina idéer får fäste? Etc. Den som då inte förklarar, motiverar, jämför och kritiskt granskar sina argument och påståenden ska inte ha betyg, åtminstone inte i vissa SO-ämnen.

Lars Lagheim. Före detta SO-lärare, rektor och enhetschef på utbildningsförvaltningen i Stockholm.

 

2 Comments on “Lars Lagheim: Tänk om, tänk rätt när dagens betygsystem ses över

  1. Detta var det förslag som lärare på ÅK 7-9 i Luns kommun lämnade som remiss, i samband med att den nya läroplanen. Dock togs inte de synpunkterna i beaktande.
    Bengt Eklund
    Då Lärare på högstadiet i Lunds kommun

  2. Mycket intressant inlägg. Det vore intressant att forska om de lärare som redan i dag och förr har jobbat med undervisning på ett sätt som möjliggör ett vetenskapligt förhållningssätt till kunskap/kunnande. Och som i sin tur möjliggör bedömningar som inte endast fokusera på – eller reduceras till – rena fakta (vad Carlgren menar med trivialisering). I de humaniora och samhällsvetenskapliga ämnena så är det viktigt för eleverna att kunna grundläggande begrepp för att använder i en analys av ett historiskt fenomen för att sedan bidrar med ett vidare perspektiv på fenomenet där eleverna dessutom kan redogöra för begreppens olika styrkor och svagheter samt effekterna på den politiska verkligheten (konsekvensanalys). Ett sådant vetenskapligt förhållningssätt till ämnena och undervisning hämmas i dag av bland annat levererat forskningspaket och fokus på “kvalité” (mao: resultathöjning!).

Lämna ett svar

Obs! Kommentarer begränsas till 500 tecken (inklusive blanksteg).

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Din e-postadress behövs för godkänd kommentar. S.O.S. sparar e-postadresser, men vidareförmedlar dem ej. På begäran kan din e-postadress tas bort ur vårt register, varvid kommentar/kommentarer raderas.

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Magnus Erlandsson
Sara Hjelm
Magnus Hultén
Malin Ideland
Björn Kindenberg

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

ISSN 2001-6727

S.O.S. på Twitter

KONTAKTA OSS