Linnea Lindquist: Efter valet behövs en långsiktig skolpolitik

Skoldebattören Linnea Lindquist kommenterar gårdagens valresultat och vad det innebär för skolpolitiken. Hon efterlyser nu en partiövergripande skolberedning som möjliggör arbetsro och långsiktiga förutsättningar för alla som verkar i skolan (red.).

När vi somnade på valdagen var det osäkert vilket block som skulle få nycklarna till Rosenbad. Ett mandat skiljde mellan blocken. 175 mandat till högerblocket och 174 mandat till det rödgröna blocket. Onsdagen kom och det stod klart att det blir Ulf Kristersson som får uppdraget att bilda regering med stöd av Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna. Nu vilar ett tungt ansvar på nästa regering att sätta elevernas rätt till en likvärdig skola före skolkoncernernas ekonomiska intressen. Grundskolan är i desperat behov av reformer på systemnivå. Jag har tyvärr låga förväntningar på nästa regering när det kommer till att få nödvändiga reformer på plats med tanke på vad de gick till val på. I våras låg det viktiga förslag på riksdagens bord som röstades ned av högerpartierna. Ulf Kristersson har vid flera tillfällen under valrörelsen argt replikerat till Magdalena Andersson: ”Du är besatt av att stoppa friskolor”
Det handlar inte om friskolor, det handlar om att lagstiftningen behöver reformeras.

Moderaterna har gått till val på att utöka undervisningstiden för elever i lågstadiet, lovskola på lågstadiet, ordningsomdömen, stopp för betygsinflation och påverkan från föräldrar. De vill även införa obligatorisk språkförskola och obligatorisk läxhjälp. Moderaterna har valt att gå till val på att behålla nuvarande skolsystem med vissa förändringar av skolans innehåll. Sverigedemokraternas förslag på skolans område är i linje med Moderaternas. Liberalerna vill bland annat ha en ny friskolereform och att de kommunala skolorna ska förstatligas.
Kristdemokraterna å sin sida nämner inte skolan i sitt valmanifest.

För att grundskolan ska bli mer likvärdig vill jag se följande reformer:

  • Differentierad skolpeng
  • Ett gemensamt skolval
  • Avskaffande av den fria etableringsrätten
  • Att associationsformen aktiebolag omvandlas till stiftelser för att skapa likvärdighet och värna valfriheten.
  • Offentlighetsprincip ska införas för enskilda huvudmän

Skolpengen måste differentieras för att kommunerna ska få ersättning för det lagstadgade utbudsansvaret, alltså ansvaret att tillhandahålla skolplatser för alla grundskoleelever i kommunen.

Det finns en överhängande risk att nästa regering inför en ordning där man ersätter kommunerna för utbudsansvaret utanför skolpengsberäkningen. Det skulle få konsekvensen att överkompensationen till enskilda huvudmän kvarstår och därmed kommer den kommunala skolan fortsätta att vara underfinansierad. Jag menar att vi måste omfördela inom nuvarande tilldelning av resurser för att förhindra fortsatt läckage av skattemedel. Resurserna ska gå till kärnverksamheten, alltså eleverna. Om vi ersätter kommunerna för utbudsansvaret utanför skolpengsberäkningen innebär det att vi fortsätter finansiera en omotiverat dyr skolstruktur i stället för att rikta mer resurser till klassrummen. Det kommer inte att gynna elevernas kunskapsutveckling.

Det har pratats en del om valfrihet under valrörelsen. I Sverige har vi inte ett fritt skolval, vi har ett fritt önskemål om skola. Skolvalet måste bli gemensamt för att ge alla föräldrar reell möjlighet att på likvärdiga villkor önska skola för sina barn. Nuvarande lagstiftning som tillåter köer är orättvist eftersom skolplatser är paxade innan önskemålet har ägt rum. Den tillträdande regeringen har gått till val på att behålla köerna och därmed orättvisan. Nästa regering vill mildra de negativa konsekvenserna av köerna genom att begränsa kötiden men det enda som händer då är att man inför samma system för biljettsläpp som ticketmaster har för konserter. På fredag klockan nio släpps biljetterna till friskolornas köer. De föräldrar som har ett arbete som inte innefattar skrivbord och dator får inte samma möjlighet att önska skola som de föräldrar som har möjlighet att sitta vid en dator på utsatt tid. Att begränsa kötiden är bara kosmetiska förändringar eftersom skolplatser även fortsättningsvis kommer att vara paxade på förhand.

Den fria etableringsrätten behöver avskaffas av främst fyra anledningar:

  1. Den krockar med det kommunala självstyret.
    2. Den påverkar kommunernas ekonomi negativt eftersom skolor etableras trots att det redan finns överskott på skolplatser i kommunerna.
    3. Den inskränker valfriheten för de elever som vill gå kvar i kommunala skolor som riskerar nedläggning på grund av överskott på skolplatser.
    4. Överskott på skolplatser tar resurser från undervisningen.

Under valrörelsen har Almega varit på turné för att sprida sin rapport om att förändringar i skolval och grundskolans finansiering kommer leda till minskad valfrihet och att flera hundratusen barn kommer stå utan skola. Almegas tes är att om skolpengen differentieras och om det skulle bli ett förbud mot vinstuttag skulle det leda till att enskilda huvudmän som driver verksamhet i aktiebolagsform väljer att avveckla sin verksamhet. Så kan det bli eftersom staten inte har bestämmanderätt över företag. Alla företag kan välja att avveckla sin verksamhet när de så önskar. I kommuner som inte har friskolor finns det lika mycket valfrihet som i kommuner som inte har friskolor. Verksamhetsform har inte med valfrihet att göra. Företrädare för friskolekoncerner menar att om aktiebolagen fasas ut från skolmarknaden kommer många friskolor välja att avveckla sin verksamhet. Det finns dock inte något som hindrar aktiebolagsskolorna att övergå till att drivas som stiftelser och fortsätta med sin verksamhet. När aktiebolag fasas ut från skolmarknaden kommer det bli tydligt vilka huvudmän som är besjälade av att bedriva högkvalitativ utbildning.

Slutligen måste offentlighetsprincipen införas i enskilt driven verksamhet. Det är orimligt att vi inte har insyn i enskilda huvudmäns verksamhet när de finansieras av skattemedel.

Under nästa mandatperiod vill jag se en partiövergripande skolberedning som sätter sig ner och förhandlar fram långsiktig skolpolitik. Vi som arbetar i skolan behöver arbetsro och långsiktiga förutsättningar. Det gäller såväl betygssystem, skolval och finansiering. Skolsystemet behöver reformeras i grunden.

Nu får vi en regering som gått till val på att bara göra små justeringar i skolans innehåll. Det ska de inte komma undan med. Vi måste därför hjälpas åt att fortsätta påtala och visa bristerna i skolsystemets konstruktion och hur det drabbar eleverna.

Linnea Lindquist, politiskt oberoende skoldebattör.

Foto: “lights in tunnel” by Jan Vrsinsky is licensed under CC BY-NC-SA 2.0.

One Comment on “Linnea Lindquist: Efter valet behövs en långsiktig skolpolitik

  1. Är inte riktigt övertygad om att “vi” behöver reformera skolsystemet i grunden, än mindre att det finns någon enighet om en inriktning för en reformering.
    I stora delar av landet är friskolor en pseudofråga. I stället är nedläggning av byskolan som är det stora hotet.
    Det är situationen i utsatta skolor i våra större städer som är det stora problemet (se mitt inlägg i förra veckan) – stök och låga resultat. Få partier adresserar frågan, färre har något realistiskt svar utöver nedläggning.
    S gjorde skolan till ett ideologiskt slagfält. Det fungerade inte. Tror inte att du lyckas övertyga som “oberoende” skoldebattör. Det blir för mycket av vänsterns, i vid mening, svar.

Lämna ett svar

Obs! Kommentarer begränsas till 500 tecken (inklusive blanksteg).

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Din e-postadress behövs för godkänd kommentar. S.O.S. sparar e-postadresser, men vidareförmedlar dem ej. På begäran kan din e-postadress tas bort ur vårt register, varvid kommentar/kommentarer raderas.

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Malin Tväråna
Magnus Erlandsson
Sara Hjelm
Janna Lundberg
Gunnlaugur Magnússon
Hanna Sjögren
Ola Uhrqvist

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

ISSN 2001-6727

KONTAKTA OSS

    Translate »