Maja Morsing: Central rättning av nationella prov skickar en märklig signal om förtroendet för lärarens omdöme

Maja Morsing, högstadielärare och mastersstudent i utbildningsteori, kommenterar utbildningsdepartementets uppdrag till Skolverket om att förbereda central rättning av nationella prov. Morsing menar att uppdraget signalerar en misstro mot lärarkåren (red.).

De nationella proven har tre motstridiga funktioner som motarbetar varandra. Införandet av central rättning förvärrar denna konflikt. Den 27:e januari publicerade regering ett beslut om att utbildningsdepartementet ”ger Skolverket i uppdrag att förbereda införandet av central rättning av uppsatsdelarna i digitala nationella prov i svenska, svenska som andra språk och engelska” (Regeringskansliet, 2023). Anledningarna till beslutet beskrivs som ett försök till att öka likvärdigheten i bedömningarna av provresultaten, motverka betygsinflation och som ett sätt att minska lärarnas arbetsbörda.

Jag vänder mig mot de två första anledningarna eftersom de insinuerar att lärare är oförmögna att bedöma likvärdigt. Om regeringen anser att lärare inte är kapabla att utföra rättvisande bedömningar, även med det genomarbetade och konkreta bedömningsstödet som ges till rättningen av de nationella proven, har vi ett allvarligt tillitsproblem som sträcker sig mycket längre än bara arbetsgången kring de nationella proven. Om misstron mot lärares bedömningar är så pass uttalad som antyds av pressmeddelandet är det en märklig och extremt kortsiktig lösning att enbart lyfta delar av bedömningen från lärarens skrivbord eftersom de ändå fortfarande ska åläggas att sätta det slutgiltiga betyget. Målet måste ju vara att kunna lita på att betygen lärare sätter är rättvisande och likvärdiga och ur den synpunkten verkar detta som ett mycket märkligt och kontraproduktivt beslut.

Till råga på denna misstroendeförklaring mot lärares bedömningar anser jag att central rättning av de nationella proven fördjupar konflikten som redan existerar mellan de nationella provens olika syften. De nationella proven är utformade för att uppfylla tre huvudsakliga funktioner som alla syftar till ökad likvärdighet, men på olika nivåer.

Det första syftet med de nationella proven är att agera som ett verktyg för att kunna jämföra kunskapsnivån för elever på olika skolor, olika områden i en stad eller olika delar av landet. Detta kan vara ett sätt för huvudmannen att effektivt allokera resurser där kunskapsnivån är lägre samt ett sätt för rektorer att få en bild av måluppfyllelsen på skolan. Resultaten på proven kan också vara ett sätt att följa utvecklingen av elevers kunskapsnivåer över tid och mellan olika årskullar. För att denna funktion ska kunna uppfyllas så pålitligt som möjligt krävs det att proven är så pass allmängiltiga att elevernas resultat kan anses representativa för deras allmänna kunskap i ämnet utan att det krävs specifika förberedelser. Proven måste med andra ord vara valida, mäta det de utgör sig för att mäta, men också vara av en generell karaktär. Om syftet är att mäta kvaliteten av undervisningen på skolan ska eleverna inte få någon som helst förberedelse på att provet ska ske eftersom det då i stället riskerar att mäta hur mycket tid de lagt ner på förberedelsen till provet.

Det andra syftet med nationella proven är att tidigare nationella prov kan användas som ett arbetsstöd till lärare som de kan använda för att utforma sin undervisning och sina bedömningsmoment på ett sätt som speglar den förväntade nivån i kursplanerna. Med andra ord för att öka likvärdigheten mellan olika lärares bedömningar. Enligt mig är den rimliga tolkningen av denna funktion att proven kan användas för att som lärare bilda sig en generell uppfattning om kunskapsnivån som förväntas av eleverna för de olika betygsnivåerna som i sin tur kan stödja planeringen av varierad och intresseväckande undervisning och bedömningsmoment. Det finns däremot en risk att om höga resultat på de nationella proven premieras på olika sätt, att proven får en normativ funktion där de styr utformningen av undervisningen som tappar bredd och variation för att i stället bli en sorts målinriktad ”tentaplugg”.

Det tredje syftet är att resultatet för den enskilda eleven ska utgöra ett underlag i betygsättningen. Enligt Skolverket ska läraren ta elevens resultat i särskild beaktning i den slutgiltiga sammanställningen av elevens uppvisade kunskapsnivå i ämnet. Detta går i direkt konflikt med de övriga två syftena och det är eleven som till slut kommer i kläm. I och med de nationella provens roll i betygssättningen sätts eleven i en oerhört stressande situation vilket både kan påverka deras prestation på provet eller leda till målinriktad förberedelse för det specifika provformatet. Båda scenarier underminerar provens chans att ge en tillförlitlig återspegling av vad eleverna har fått lära sig i undervisningen och deras generella kunskapsnivå i ämnet. Att dessutom inte låta läraren själv utföra bedömningen är att skicka en mycket märklig signal kring förtroendet för lärarens omdöme som i slutändan ändå ska utföra all annan bedömning.

Litar man inte på att lärarna kan sätta rättssäkra betyg (och inte ger befogenheten att rätta en enskild uppsats) undergrävs hela förtroendet för lärarens bedömningskompetens. Att beslutet om central rättning resulterar i en misstroendeförklaring grundar sig i att provresultaten förväntas påverka lärarens betygssättning. Om denna funktion skulle tas bort och de nationella proven enbart skulle ses som ett jämförelseverktyg skulle det vara fullt rimligt att införa central rättning. På så sätt skulle lärarna kunna använda elevernas resultat för att själva utvärdera likvärdigheten i sina bedömningar och eventuella brister i sin undervisning. Men denna funktion motarbetas av att eleverna sätts i en extremt pressande situation där de vid ett specifikt tillfälle på ett avgörande sätt ska uppvisa sina kunskaper och att denna prestation binder lärarna till bedömningar de inte gjort själva men ändå ska ta ansvar för i sin betygssättning.

Maja Morsing, masterstuderande i utbildningsteori och högstadielärare.

Foto: ”11th Grade – First Day of School” by HckySo is licensed under CC BY-NC 2.0.