Malin Ideland: En perfekt storm

Efter att under lång tid vuxit sig allt starkare är marknadsskolan plötsligt i underläge. Malin Ideland ser en perfekt storm och uppmanar våra politiker att hålla i hatten och utnyttja tillfället – att förändra ett ohållbart system från grunden.

Denna märkliga senhöst 2020 befinner sig marknadsskolan – det vill säga de vinstdrivna friskolorna – i vad som kan liknas vid en perfekt storm. Kombinationen av en serie händelser har lett fram till en massiv och enig kritikerstorm mot att aktiebolag kan tjäna storkovan på skolpengen. Bara det faktum att begrepp som marknadsskola har etablerat sig i debatten visar på ett tydligt brott. Ett annat tecken i skyn är att de stora liberala dagstidningarna är skarpare än någonsin i sin kritik. Men vad är det egentligen som har hänt? Hur hamnade marknadsskolan plötsligt i ett synbart underläge efter att i åratal vuxit sig starkare i styrningen av den svenska skolan?

Det började som en skakning på nedre däck sommaren 2019. Kammarrätten beslutade att friskolornas skolstatistik skulle hemligstämplas med hänvisning till aktiebolagslagen. Skolresultat och lärartäthet klassas därmed som affärshemligheter. Skälet var att Statistiska centralbyrån hade vägrat att lämna ut årets skolstatistik till Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), som i sin tur drog SCB inför rätta. Det var ingen lagändring som låg bakom SCBs förändrade sekretesspolicy, utan en att ny grupp jurister hade bestämt sig för att nagelfara densamma. Förnyelsen på avdelningen berodde på att en hotande (men inställd) flytt från Stockholm till Örebro hade lett till uppsägningar och nyanställningar. (Dagens Nyheter 2020-11-28), en händelse som skulle visa sig få oväntade konsekvenser.

I likvärdighetens namn hemligstämplade Skolverket även kommunala skolors statistik, offentlighetsprincipen byttes ut mot en hemlighetsprincip och kaoset var ett faktum. Statsbidragsfördelningen svajar, elevstatistik är hemlig för såväl Skolinspektion som forskare och journalister, underlaget för elevers och föräldrars skolval finns inte att tillgå, och så vidare. Just nu råder ett slags undantagstillstånd, endast tidigare publicerad statistik finns tillgänglig i väntan på lagändring. Men framförallt blev det under hösten 2020 uppenbart att marknadsskolan är en slags skvader – en omöjlig kombination mellan marknad och offentlig sektor.

Lite senare, under hösten 2020, kommer rapporter om att elever återvänt efter sommarlovet för att mötas av lärare som inte talar svenska. Det var den norska skolkoncernen Dibbler som köpt skolan och velat satsa på en internationell profil. Vilket innebar att femteklassare hade lärare som helt saknade svenskkunskaper (Dagens Nyheter 2020-10-12). Föräldrar och elever var med rätta upprörda och händelsen bidrog till att blottlägga marknadens mekanismer där varumärke och effektivitet trumfar elevernas skolgång.

En mer välregisserad stormvind kommer från de granskningar som tankesmedjan Balans och skoldebattören Linnéa Lindqvist gjort av aktiebolagsskolornas pengaflöden och ägare. När Internationella Engelska Skolan visar sig ägas av riskkapitalister i Luxemburg och Kuwait och när Peje Emilsson, den svenska skolpengens fader, lobbar för att införa det svenska systemet i Saudiarabien, så är det inte längre en skakning. Marken rämnar. Det kan inte längre finnas ett enda gott argument till att försvara detta system. Marknadsskolan syftar uppenbarligen till att ge utdelning till aktörer helt utan intresse i svenska elevers skolgång.

Lägg sedan till utredningarna som bekräftade det som forskarsamhället försökt påtala i åratal: Björn Åstrands utredning om en likvärdig skola visar med tydlighet hur skolpengen förstärker segregation. Jörgen Tholins betygsutredning pekar på att glädjebetyg används i marknadsföringssyfte. Sammantaget framstår 2020 som det år då marknadsskolesystemets ”tipping point” inträffade.

Så när läraren och skoldebattören Filippa Mannerheim i ett öppet brev i Expressen (2020-11-17) anklagar samtliga politiska partier för situationen blir gensvaret enormt. Ingen ledarsida med självaktning kan längre undvika att kritisera det svenska skolsystemet med skolpeng, vinstuttag och riskkapitalister. Hos gräsrötterna mullrar det betänkligt, i skrivande stund har läraruppropet ”Vi anklagar! – stoppa marknadsskolan och aktiebolagens vinstuttag – nu!” över 13 000 underskrifter. Och det lär fyllas på.

Tiden är nämligen mogen. Marknadsskolans position i debatten befinner sig mitt i en perfekt storm, där det blåser från alla håll. Bortblåsta är argument om föräldrars obegränsade rätt till valfrihet och tron på att marknaden ska självsanera sig från dåliga skolor. Nu gäller det för Anna Ekström och politikerna att hålla i hatten och se över och förändra ett ohållbart system från grunden. Det kan dröja innan chansen kommer tillbaka.

Malin Ideland är etnolog och professor i utbildningsvetenskap vid Malmö universitet.

Rättelse: i en tidigare version av texten angavs felaktigt att Dibblers elever fjärrundervisats.

Bildkälla: Getty.