Malin Ideland: Statsministern, generaldirektören och den stora skolstrejken

Hur kan det komma sig att skolplikten blev det stora samtalsämnet bland politiker och andra vuxna i maktposition, den dag då hundratusentals ungdomar världen över demonstrerade för sin egen och andras framtid – istället för att uttrycka sin stolthet över att våra eleverna uppfyllt det som trots allt står i läroplanens avsnitt om skolans uppdrag och de övergripande perspektiv som ska genomsyra skolan och dess undervisning?

Den 15 mars strejkade hundratusentals skolelever för klimatet på 2052 platser i 123 länder. En mäktig manifestation som nog gav en och annan makthavare och oljelobbyist skrämselhicka. Det är svårt att säga emot barnens och ungdomarnas argument, de vetenskapliga såväl som de moraliska. Hur kan vuxenvärld och politiker – trots omfattande och tydlig forskning om klimatförändringarnas orsaker och effekter – undlåta sig att genomföra kraftfulla reformer? Hur kan det vara möjligt att de inte ens följer den överenskommelse de själva undertecknade i form av Parisavtalet 2015? Hur ska den framtida generationen förhålla sig till detta svek? Sitta i skolbänken och lära sig den kemiska formeln för metan? Glöm det!

Om skolstrejker sågs som en bedömningsform hade eleverna med råge uppfyllt det som står i läroplanens avsnitt om skolans uppdrag och de övergripande perspektiv som ska genomsyra skolan och dess undervisning. Där kan en konstatera att eleverna ska skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor, att de ska utveckla förståelse för samtiden och beredskap inför framtiden. Vidare ska de kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang i syfte att arbeta för internationell solidaritet. Ansvariga politiker, myndigheter, lärare, rektorer borde vara stolta över hur väl den svenska skolan har lyckats med detta uppdrag. Fridays for Future och dess skolstrejker framstår i sammanhanget som klockrena bevis på att skolan gör vad den har lovat.

Hur uttrycker då makthavarna sin stolthet över en skola som inte bara bidragit till att fostra en nobelpriskandidat i Greta Thunberg, utan även tusentals andra barn och unga som uttrycker ett personligt förhållningssätt i globala framtidsfrågor och har utvecklat solidaritet med såväl världen som framtida generationer?

Stefan Löfven, statsminister: ”Och som statsminister kan jag inte säga något annat än att man ska gå i skolan. Men kan det arrangeras så att det fungerar…att stå upp för klimatomställningen tycker jag är väldigt bra” (Aftonbladet 15 mars, 2019).

Peter Fredriksson, generaldirektör Skolverket: ”Vi har skolplikt och med det menas att eleverna ska vara i skolan. /—/Det är bra att eleverna engagerar sig i viktiga frågor, men det kan man göra på sin fritid när man inte har läxor att göra, fortsätter han” (Aftonbladet 14 mars 2019).

Även i internationella sammanhang kom saken på tal. Theresa May hade, mitt i Brexit-krisen tid och kraft att hävda att det är positivt att ungdomar engagerar sig politiskt, men att det är fel av dem att göra det under skoltid. ”Det ökar lärarnas arbetsbörda och är slöseri med klassrumstid som lärarna har planerat” (Aftonbladet 14 mars 2019).

Skolplikt, ett ord som hamnade på allas läppar i samband med skolstrejken. I sociala medier fortsatte argumenten; eleverna borde vara i skolan och plugga matte så att de kan utveckla grön teknologi; de borde läsa om demokratiska systemet. Och så vidare. Helt plötsligt blev en enda missad dag i skolan oumbärlig. Som förälder kan en – utan önskan om att misskreditera vare sig specifika skolor eller lärare – konstatera att lektioner ofta ställs in av mindre angelägna skäl än en klimatstrejk, till exempel när den undervisande läraren måste vakta nationella prov. Då är inte varje timme oumbärlig för att utbilda de ingenjörer som ska rädda världen om 15 år.

Hur kan det komma sig att skolplikten blev den stora ”snackisen” bland politiker och andra vuxna i maktposition, en dag när hundratusentals ungdomar världen över demonstrerar för vad de uppfattar som avgörande för sin egen och andras framtid? Varför i hela friden spelar makthavarna just det kortet istället för att ta barns och ungas (och en och annan vuxens) oro på allvar? En kan fundera på om det handlar om att försöka återställa en samhällsordning där barn beter sig som barn, och ledare som ledare, och inte tvärtom, som någon så fyndigt formulerade det på ett strejkplakat.

Såväl Greta Thunberg som skolstrejkerna ställer ordningen på ända, töjer på gränserna för hur en ska engagera sig i klimatfrågor och hur en ska förhålla sig till det demokratiska systemet. Kurt Wickes forskning (kommer snart som artikel på S.O.S.) visar hur läroböcker i samhällskunskap betonar vikten av att vara lojal mot statsskicket i Sverige och inrätta sig i systemet. Min egen forskning visar att läromedel för miljöundervisning fostrar goda konsumenter snarare än politiska aktörer som uttrycker ilska över sakernas tillstånd. Att ägna sig åt strejk, civil olydnad och andra aktiviteter som genom historiens gång har visat sig avgörande för samhällelig förändring är inget som skolan vill lära ut. Det är hoppfullt för framtiden att barn och unga utövar detta trots vad de lärt sig i skolan.

 

Malin Ideland, professor i utbildningsvetenskap vid Malmö universitet, har bland annat skrivit om skolans miljöundervisning i boken Den KRAV-märkta människan.

 

Bild av Goran Horvat från Pixabay.

14 Comments on “Malin Ideland: Statsministern, generaldirektören och den stora skolstrejken

  1. En förutsättning för att strejka är att det finns en arbetsplikt/skolplikt att strejka emot.

    En förutsättning för civil olydnad är att det finns någon/något att vara olydig emot.

    De elever som deltog i aktiviteterna har inte lärt sig något om strejker, demonstrationer och civil olydnad trots skolans/samhällets rigida upprätthållande av regelverket. De har lärt sig detta tack vare skolans/samhällets rigida upprätthållande av regelverket.

    Jag anser att strejker, demonstrationer och civil olydnad är viktiga demokratiska verktyg som man ibland måste ta till. Just därför anser jag att det är viktigt att man ibland ställer undan curlingkvasten och faktiskt låter elever träna sig i att använda sig av dessa verktyg. En del i civil olydnad är att man står för vad man har gjort och är beredd att bära konsekvenserna av sitt handlande, så jag utgår från att ingen kommer klaga på ett eventuellt indraget studiestöd på grund av ogiltig frånvaro.

  2. Daniel, du har förstås rätt i att det finns en poäng med att eleverna faktiskt är olydiga och strejkar fast de inte får. De elever som riskerar indraget studiebidrag efter en dags klimatfrånvaro har nog större problem med både studier och närvaro än denna enda dags olovliga protestaktion.

    Men jag uppfattar Malin Idelands poäng som en annan: varför hamnar skolnärvaron och skolplikten i fokus på ledarsidor och i politikeruttalanden, när de kanske borde uttala sig om klimatkrisen och möta ungdomars oro med besked om verkliga åtgärder. Varför detta behov av att lära engagerade ungdomar att veta hut?
    Och det är skillnad på de debattörer som arrogant skäller på eleverna (t ex May och Fredriksson), och å andra sidan Löfven som säger ”som statsminister kan jag inte säga annat… men att stå upp…tycker jag är väldigt bra”. För att sedan uttrycka sin stolthet över Greta Thunberg och alla de ungdomar som protesterar i sitt tal inför EU-parlamentet.

  3. Tack Malin ! Ja du , visst är det märkligt hur stock- konservatismen sitter i. När nu ungdomar i bästa 68-stil fullföljer intentionerna med vår läroplan – under skoltid som sej bör eftersom det är en del i läroplanen – så reagerar ”konservatorerna” som om det skulle vara fel !
    Eller vad säger ni, Ingrid, Mats, Dennis m.fl.
    Mvh,
    Bengt Tjellander
    Ledarskapsutb. senior.

  4. Märkligt att professor Ideland inte har bättre kunskap om vilken verklig kunskap som finns om klimatet. Det är inte alls så att AGW existerar, att CO2 kan värma planeten eller att det innebär något farligt på något sätt. Detta är verifierat otaliga gånger, men FN-propagandan ges exklusivitet i svenska medströmsmedia.
    Hon kunde ha konsulterat naturvetarkollegor som Gösta Pettersson, läst hans utmärkta bok, http://falsktalarm.se vilken kan laddas ner gratis och borde vara standard kurslitteratur på högstadium och gymnasiet.
    Eller kontrollerat vad Hans Jelbring redan avslöjat för mer än 15 år sedan, http://klimatsans.com/2019/03/27/dr-hans-jelbring-om-den-atmosfariska-effekten/
    Varför inte kontrollera med Nils-Axel Mörner och Gösta Walin hur det står till med haven. Med mera!

    Det finns ett politisk parti i Sverige som motsätter sig klimatalarmismen och i partiprogrammet skrivit in att man vill skrota Kyotoprotokollet och alla senare FN-avtal om klimatet, eftersom de endast bygger på falsifierade modeller och propaganda. Det partiet heter Klassiskt liberala partiet, https://www.liberalapartiet.se och ställer upp i EU-valet.

  5. Förutom min kritik mot sanningshalten i AGW = klimatalarmismen, så vill jag rikta en motfråga till Malin Ideland och övriga som kommenterat.

    På vilket sätt följer lärarna i naturvetenskapliga ämnen läroplanen när de INTE lär ut naturvetenskapliga grundsatser som verktyg för att analysera påståenden om koldioxid, temperaturer, isar, isbjörnar med mera?

    På vilket sätt följer lärarna i naturvetenskapliga ämnen läroplanen när de INTE HJÄLPER eleverna att genomskåda falsarier och propaganda?

    På vilket sätt följer lärarna i naturvetenskapliga ämnen läroplanen för sina ämnen, när de överlåter tolkningen av IPCCs horribla propaganda och allehanda krav på avskaffande av demokratin för klimatets skull, till hum-so-lärare utan naturvetenskaplig bildning?

    Jag minns 1968 väl. De som drog ut och ställde till med demonstrationer då var lika mycket nyttiga idioter för krafter de inte förstod som gretorna idag är det för krafter som de inte heller förstår. 68-orna hamnade sedan i byråkratin och har bäddat för den olycksaliga utveckling vi ser idag.

  6. Varför kunde inte Greta Thunberg och alla andra skolstrejkande demonstrera på lördagar istället? Numera är ju lördagarna lediga för skolelever, vilket de inte var på min tid som elev.
    Det finns forskare som ägnat åratal av engagemang åt klimatfrågan och som är oerhört kunniga om problematiken. De strejkande eleverna har egentligen ingen egen kunskap att falla tillbaka på. Att de fått uppmärksamhet beror på att de är unga. Väl insatta personer som ägnat årtionden av engagemang åt klimatfrågan och som verkligen kan motivera sina ståndpunkter får sällan medial uppmärksamhet.

    • Just strejkandet är väl ingen poäng i sammanhanget. Jag trodde det gällde att uppmärksamma klimatproblematiken.
      Men att strejka väcker förstås uppmärksamhet i sig. Varför inte göra något annat som väcker uppmärksamhet istället? Till exempel att ställa sig på ett ben utanför Riksdagshuset och gala som en tupp. På lördagar.
      Elever som går i skolan på fredagar behöver för den skull inte vara sk. klimatförnekare.

  7. Inte platsen att debattera med förnekare av människans påverkan av klimatet. Men det är väl inte att förvånas över att många legalister klagar på skolstrejkandet. Bara att hoppas att fler unga dras med och att de lär sig något viktigt av det. Om strejkandet är ”i enlighet med läroplanen” känns lite som ett stickspår

  8. Om Mats Jangdal har rätt agerar stora delar av forskarvärlden, media, läroplansskrivare och till och med politiker fel.
    Om IPCC klimatrapport och Johan Rockström har rätt att världen har 10 år på sig att ställa om agerar barnen som skolstrejkar rätt om strejken syftar till att få världens politiker att agera för att minska koldioxidutsläppen.
    De vuxna som hävdar att IPCC har fel har bl.a. lagt skulden på skolans undervisning – att barnen inte lär sig fakta (se bloggen ”Klimatupplysningen”)
    De vuxna som hävdar att IPCC har rätt har skyllt på att skolan inte lär ut fakta och att eleverna därför riskerar att bli faktaresistenta, se t.ex. Åsa Wikforss.

    • @Pär
      Gör inte misstaget att tro att IPCC har all kunskap, all vetenskap med sig. Tvärtom har de nog det mesta emot sig. Men de utövar utpressning mot forskare och politiker i namn av FNs godhet. Redan 2008 skrev över 30.000 amerikanska forskare i olika discipliner på ett upprop mot klimatalarmismen. http://www.petitionproject.org

      Jag vill nog påstå att de politiker som agerar i linje med klimatalarmismen, agerar fel utifrån känd vetenskap. Men de agerar för att stärka sin makt och status, samt för att kunna beskatta mer och styra samhället enligt sin ideologi.

      Media missar fullständigt sitt demokratiska uppdrag att förmedla allsidig information till medborgarna. Idag vägrar svensk medströmsmedia upplysa folket om de tveksamheter som finns om IPCC och deras narrativ. Istället anmäler sig media frivilligt till att bli propagandamegafoner, för ovetenskap och villfarelser.

      Övriga som du nämner är mer att betrakta som gisslan i denna smutsiga hantering.

  9. Att strejka på en lördag innebär inte att man strejkar! Löntagare strejkar väl inte när de är lediga för guds skull. När hela klotets existens står på spel gör de unga helt rätt! Hur kan man överhuvudtaget käbbla om skolplikt och annat ovidkommande i denna situation? Klimatförnekaren här i debatten vill jag helst förbigå med tystnad.
    Heja Greta och alla unga som ställde upp!!

    • @Gunilla
      Fulassociationer som klimatförnekare är under en anständig debatts lågvattenmärke.

      Klotets existens står inte på spel!
      Däremot står de fria och demokratiska samhällenas existens på spel.

      Vi har skolplikt till vilken medges undantag i särskilda fall. Strejk är inte ett sådant. Demonstrera kan eleverna göra på sin fritid.

      Varför vuxna uppmuntrar ungdomarna till att göra sig till nyttiga idioter för ändamål de inte genomskådar, begriper jag inte. Det finns möjligen en frustration bland vuxna för en mängd andra samhällsproblem som inte åtgärdas. Men att skicka ut barnen för att kräva symbolpolitik inom andra områden kan väl inte räcka som förklaring?

  10. SVTs reportage om Greta Thunberg i Katowice var tydligt riggat, vilket avslöjats på Twitter och bloggar. Greta fick även uppbackning av ett PR-företag kopplat till tankekedjan Global utmaning . Ingemar Rentzhog använde Greta för att starta upp ”We don´t have time”. Företaget inkasserade tio miljoner kr på nyemissionen. Att använda barn och ungdomar som förgrunds-gestalter och gå i täten för massmöten används ofta av totalitära stater.
    En obekväm sanning av Al Gore borde ha sågats av seriösa journalister och pedagoger pga bristande fakta. SVT har blivit propagandacentral för klimathysterisk alarmism tillsammans med övriga media som bidrager till klimatångest hos eleverna. Klimatforskare är inte överens.
    Flockbeteendet är utpräglat på våra dagstidningar och på SVT/SR. Många artiklar och program visar på att grundläggande faktakunskaper saknas i naturvetenskapliga ämnen. Kanske gäller detta även skolan?!
    När skall journalister, politiker och pedagoger fråga efter bevis på koldioxidens farlighet?
    ” Man kan lura hela folket en del av tiden och en del av folket hela tiden men man kan inte lura hela folket hela tiden”/ Abraham Lincoln

  11. Ideland tar upp flera viktiga frågor att reflektera över. Strejker är i västerländska demokratier en naturlig del av yttrande frihet och demokrati . I skollagen står uttryckligen att skolan skall fostra till demokrati så varför ifrågasätts barnen och ungdomarnas rätt att uttrycka sin åsikt ? Varför blir inte alla vuxna, speciellt politiker och pedagoger glada och entusiastiska över engagemanget ? I Luleå sågs ett par tre aktiva politiker bland ungdomarna som demonstrerade och även i lokala FB grupper användes ovanstående resonemang. Har den alltmera bruna miljöförnekar och antidemokrati andan fått även sanna demokrater att huka sig i blåsten.

Lämna ett svar

Obs! Kommentarer begränsas till 500 tecken (inklusive blanksteg).

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Din e-postadress behövs för godkänd kommentar. S.O.S. sparar e-postadresser, men vidareförmedlar dem ej. På begäran kan din e-postadress tas bort ur vårt register, varvid kommentar/kommentarer raderas.

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Malin Tväråna
Magnus Erlandsson
Sara Hjelm
Janna Lundberg
Gunnlaugur Magnússon
Hanna Sjögren
Ola Uhrqvist

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

ISSN 2001-6727

KONTAKTA OSS

    Translate »