Mats Norrstad och Sten Svensson: Obligatoriskt skolval leder till ökad segregation
Den 27 februari gjorde Lärarförbundet och friskolekoncernen Academedia gemensam sak i att föreslå obligatoriskt skolval för alla elever samt andra principer för urval än ett strikt kösystem. Tanken är att minska skolsegregationen. Men Mats Norrstad och Sten Svensson menar att ett obligatoriskt skolval tvärtom kommer att öka segregationen. (red)
Ilmar Reepalus utredning, Ordning och reda i välfärden, har väckt stor uppmärksamhet och mycket debatt. För första gången har en offentlig utredning analyserat de problem som privatiseringen av välfärden fört med sig. Utredningens huvudbudskap är att de privata vinsterna inom välfärdssektorn måste begränsas för att välfärdstjänsterna ska kunna bli mer likvärdiga.
Att Reepalus förslag ogillas av de privata företag och de branschorganisationer som verkar inom välfärdssektorn är inte konstigt. De tjänar flera miljarder kronor om året på välfärden och de ser att dessa vinster är hotade. Därför har de lagt ut mycket stora summor i en omfattande kampanj mot förslaget.
Nu finns ju inte välfärden till för att aktiebolag ska tjäna pengar utan den är till för att alla medborgare ska får en så bra och likvärdig sjukvård, omsorg och skola som möjligt för de skattepengar vi betalar. I en demokrati har alla barn och unga rätt till en bra skola.
Men det är just det som systemet med vinstdrivna skolaktiebolag inte klarar av att leverera. För att kunna få vinst måste ha de ett positivt segregerat elevurval och låg lärartäthet. De måste även spara in på annat som, elevvård, läromedel, utrustning och skolbibliotek. Om man tar ut en vinst på ett par miljoner kronor per skola går det oundvikligen ut över kvaliteten i verksamheten. Ökad skolsegregation och låg kvalitet är följden av aktiebolagens vinster.
Att det är dåligt för samhället är ställt utom allt tvivel. Det är därför en klar majoritet av väljarna säger nej till vinster i välfärden. Sverige är världsunikt med att ha ett marknadssystem där skattepengar går till stora vinster i aktiebolag och riskkapitalbolag. Reepalus utredning visar att om aktiebolagens vinstjakt stoppas, kan mellan 3 – 4 miljarder kronor per år återföras till de offentliga verksamheterna för att stärka kvaliteten där.
De vinstdrivna aktiebolagen är också dåliga för dem som arbetar i välfärden. Den ökade skolsegregationen skapar stora arbetsmiljöproblem i de negativt segregerade skolorna och det drabbar de anställda i de kommunala skolorna. Det dränage på pengar som sker i de vinstdrivna skolorna går ut över lärarnas arbetsmiljö och arbetsvillkor. Dessutom har de privatanställda lägre löner och hos en del mindre arbetsgivare är de också utan kollektivavtal.
Därför är det mycket märkligt att Reepalus förslag fått nej även av flera stora fackliga organisationer. Bland huvudorganisationerna har LO sagt ja medan TCO sagt nej och Saco säger att man inte tar ställning. Bland de förbund som organiserar lärare och skolledare har Lärarnas riksförbund sagt ja medan Lärarförbundet sagt nej.
Lärarförbundet har dessutom gått ut tillsammans med den största av de vinstdrivna skolkoncernerna och föreslagit att obligatoriskt skolval skall införas. Det gör de trots att Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund och LO presenterade en rapport i höstas som visar på att segregationen förvärras av obligatoriskt skolval.
Den utveckling som varit hittills av det fria skolvalet visar att ju mer utbrett det är desto mer ökar segregationen. Inför man ett obligatoriskt skolval kommer det att bli än större omfattning på valet och än mer segregation.
Även med en styrd tilldelning av elever så som Lärarförbundet och Academedia föreslår, kommer urvalet att ske bland dem som valt en viss skola och det valet sker efter socioekonomiska grunder. Lika söker lika. Kommer det in andra elevgrupper på dessa skolor, flyttar de välutbildade på sina barn. Dessa mekanismer kommer att bestå, även med ett obligatoriskt skolval.
Historiskt sett har TCO och Lärarförbundets föregångare varit drivande i kampen för en likvärdig skola. I den långa politiska strid som föregick införandet av grundskolan stödde TCO och TCO:s olika lärarförbund tanken på en gemensam grundskola för alla medan de dåvarande läroverkslärarnas organisationer var motståndare.
I dag när frågan om en likvärdig och sammanhållen skola åter står på dagordningen, är läget det omvända. Medlemmarna i stora fackförbund, som lärarfacken, tycker ungefär som det svenska folket, de flesta säger nej till vinster i välfärden. Nu har Lärarnas riksförbund lyssnat till medlemmarna och tagit en tydlig ställning för en sammanhållen och likvärdig skola medan TCO och Lärarförbundet verkar ha kört i diket.
http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2016/11/sou-201678/
http://www.di.se/opinion/lararforbundet-och-academedia-infor-obligatoriskt-skolval/
Mats Norrstad och Sten Svensson är medlemmar i Nätverket för en likvärdig skola. Mats Norrstad är även f.d Förbundsstyrelseledamot i Lärarförbundet.
Åter är kombinationsbiasen hög när representanter för “Nätverket för en likvärdig skola” argumenterar. När de framför argument om att folkflertalet inte vill ha vinster i välfärden har de inte studerat hur SOM-institutet ställde frågan. Frågan var ställd som vinstuttag. Alltså det som bolagsstämman i ett aktiebolag eller föreningsstämman i en ekonomisk förening beslutar att dela ut till ägarna. Det är så långt ifrån vad Reepalu & Co pratar om i sin icke faktabaserade utredning. Om det har jag skrivit här: http://pluraword.blogspot.se/2017/02/som-man-ropar-far-man-svar.html
Sedan bör man notera att de remissvar som kommit in till regeringen på Reepalus utredning inte bara fått massiv kritik från riskkapitalägd verksamhet. Förslaget slår över hela linjen från idéburna till små personalkooperativ.
Dessutom är det intressant att notera att herrarna till denna artikel aldrig drivit några företag och därmed inte har någon trovärdighet med sina alternativa fakta. Läs gärna http://www.sydsvenskan.se/2017-03-13/utan-vinster-i-valfarden-blir-skolor-brackliga-skutor
Frågan återstår vilket samhälle vill vi ha? Ett pluralistiskt eller korporativ socialism.
Jämfört med vad? Statlig / kommunal skola har inte en historia av att spendera skattepengarna effektivt.