Pär Isling Poromaa: Skolans materiella förutsättningar – en förbisedd ojämlikhet

Skolornas fysiska resurser och utrustning är mycket viktiga och skolpolitiken måste i större grad kompensera för elevernas och närområdets olika förutsättningar, skriver Pär Isling Poromaa. (red) .

Det är främst mänsklig praktik som i den offentliga debatten förklarar skolans kris och samtidigt beskrivs som lösningen. Undervisningens former eller innehåll antas behöva förändras och därmed utveckla skolan. Skolor fysiska resurser och utrustning, det som på en grundläggande nivå möjliggör utbildningen, framstår som givna och mindre betydande. Kort sagt, de uppfattas ha begränsad betydelse för skolans generella verksamhet och utveckling. Tendensen att negligera skillnader relaterade till grundskolornas materiella förutsättningar innebär att de framstår som ”naturliga” och därmed utgör delar av en subtil ojämlikhet. Följande exempel kan användas för att åskådliggöra detta sakförhållande.

  • I någon mening kommunicerar det nuvarande marknadiserade systemet att alla skolor på något plan har jämlika villkor att vara en spelare bland andra. På så vis är det den enskilda skolans ansvar att konkurrera. Eventuella misslyckanden relateras till individualiserade ansvarsutkrävanden där den enskilda skolans fel och brister står i förgrunden. Dock innebär välsituerade skolors plats och position i geografisk och ekonomiskt avseende en mindre ansträngning för att konkurrera och attrahera elevgrupper. Förutsättningarna i sådana skolor och bland sociala grupper som söker sig dit innebär att praktikerna kan fokusera på förbättring, förfining och precisering av skolmiljöerna och pedagogiken. Skolor konkurrerar därför inte utifrån samma spelregler utan istället handlar det om en uppsättning plats- och klassrelaterade förutsättningar som innebär ojämlika positioner och utgångslägen.
  • Ett val till en skola, innebär en ekonomisk förlust av skolpeng för en annan skola. Tyvärr är det oftast den skola som mest behöver det ekonomiska kapitalet som förlorar det. Därför är det missvisande att se skolors framgång och status, exempelvis sett till antal sökande, betyg eller meritvärden som symboler för skolplatsers intellektuella styrka eller elevers begåvning. Snarare är hierarkier mellan skolor kopplade till vilka förutsättningar och vilka resurser skolor har till sitt förfogande för att utföra sitt uppdrag och uppfylla sina mål.
  • Bristen på lärare är ett nutida och i framtiden alltmer framträdande samhällsproblem i Sverige. Det är så lärarbristen presenteras, ett problem som drabbar alla Följdriktigt anses fler utbildade lärare lösa problemet. Skolors möjligheter att locka till sig lärare med de kunskaper och erfarenheter som efterfrågas varierar dock. Resursrika skolor (ofta med en majoritet av elever från medelklassmiljöer) kan handplocka personal och därmed kvalitén på de kunskaper och sociala kapital som genereras i skolan. Mindre resursrika skolor får ta de smulor som blir över. Men egentligen säger detta inget om de här ”smulornas” kvalitet, eftersom denna skolkategori inte har de resurser som krävs för att realisera lärarnas ambitioner att utföra utbildningsuppdraget framgångsrikt. På pappret framstår alltså lärarbrist som problem som alla skolor har att hantera men det handlar egentligen om skolors ojämlika möjligheter att i dagens utbildningslandskap anställa lärare med kunskaper och kompetenser som behövs för att utföra utbildningens mål.
  • Ensidig fokusering på individuella handlingar och föreställda kapaciteter riskerar att dölja att lärares möjligheter att praktisera sin profession, rektorernas uppdragsutförande och elevernas handlingar och åtaganden möjliggörs av den materiella förutsättningar som finns tillgängliga i skolan. Skolutveckling är i så måtto beroende av vilka möjligheter de materiella förutsättningarnas kvaliteter och funktioner framkallar i skolornas klassrum och lokaler, vilket också belysts av OECD (2014). Kvalitetsskillnaderna på exempelvis de lärandeverktyg som finns i skolors klassrum gör att det inte spelar någon roll hur duktiga eller begåvade elever är eller hur mycket pedagogiska kunskaper lärare förfogar över, de fysiska resurserna begränsar ambitioner och kompetenser. Skillnader mellan skolor består alltså i de materiella villkorens och tillgångarnas funktioner och kvaliteter. Det sakförhållandet döljs bakom betyg och meritvärden som offentliggör en ytlig bild av skolan där de ojämlika villkoren istället uppfattas och kommuniceras som bristfälligheter i lärarnas pedagogik, elevernas (och deras föräldrars) eller närområdets kapaciteter.

Jämlikhet i skola handlar i stor utsträckning om vilka möjligheter den materiella miljön kan ge elever, lärare och rektorer som studerar respektive jobbar där. Att möta en skola som kännetecknas av en rik materiell miljö innebär att samhället kommunicerar till elever att de är viktiga och värda en skola som garanterar möjligheter. Det innebär också att lärare och skolledare i sin profession ges rimliga villkor att utföra sitt utbildningsuppdrag.

För att den materiella ojämlikheten mellan skolor idag ska kunna hanteras och balanseras ut, måste skolor som har sämre utgångspunkt få en möjlighet att komma ikapp. Detta kräver ett större engagemang från staten. Det behövs en översyn och en materiell likvärdighet som idag lyser med sin frånvaro. Det behövs en effektivare, mer precis kompensation för elevgruppers och närområdets förutsättningar. Detta hade kunnat underlätta för exempelvis skolor i utsatta områden att attrahera lärare och rektorer med kunskaper som det finns behov av. En sådan förändring har potentialen att förbättra elevernas resultat, skolors rykte och leda till att dess pedagogiska verksamhet värderas högre. Skolan måste ges chansen att låta elevers och skolpersonalens möjligheter och ambitioner förlösas. En funktionell materiell grund utgör i sammanhanget ett rationellt avstamp för att skolan ska kunna bli jämlik och ge alla elever oavsett bakgrund samma chans att lyckas i utbildningsystemet. Skolbyggnader, lokaler och lärandeutrustning i Sverige måste kännetecknas av framtidsmöjliggörande funktioner och kvaliteter. Personalen måste förfoga över resurser som stärker utbildningens utförande och variationer. Då kan skolan utjämna subtila ojämlikheter och pedagogikens potentialer kan inriktas mot att alla elever i skolväsendet garanteras en funktionell utbildning.

Pär Isling Poromaa, gymnasielärare i samhällskunskap och historia och arbetar som lektor vid Pedagogiska institutionen, Umeå universitet.

Referenser:

Isling Poromaa, P. (2016). Den subtila ojämlikheten. Om grundskolors materiella förutsättningar och elevers utbildningsmöjligheter. (Doktorsavhandling i pedagogik, 117). Umeå: Umeå universitet.

OECD. (2014). Resources, Policies and Practices in Sweden’s Schooling Sys-tem: an in-depth analysis of PISA 2012 Results. URL: http://www.lcis.com.tw/paper_store/paper_store/86952f1a-2015226205027484.pdf (hämtad 2016-08-15).

 

One Comment on “Pär Isling Poromaa: Skolans materiella förutsättningar – en förbisedd ojämlikhet

  1. Viktig artikel. Kommunpolitiker måste inse att det inte räcker att byta rektor och anställa X antal assistenter för att vända en sjunkande förortsskola.
    Man behöver göra en “complete makeover”. Nya ytskikt. Nya möbler och ny utrustning. Därefter måste man också ha snabba åtgärder vid sabotage och förstörelse.
    Först så kan man visa eleverna att man tycker. Att deras skola är viktig.
    När man gett dessa förutsättningar kan man börja vända skolan. Men först då.

Lämna ett svar

Obs! Kommentarer begränsas till 500 tecken (inklusive blanksteg).

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Din e-postadress behövs för godkänd kommentar. S.O.S. sparar e-postadresser, men vidareförmedlar dem ej. På begäran kan din e-postadress tas bort ur vårt register, varvid kommentar/kommentarer raderas.

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Magnus Erlandsson
Sara Hjelm
Magnus Hultén
Malin Ideland
Anders Jönsson
Björn Kindenberg

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

ISSN 2001-6727

S.O.S. på Twitter

KONTAKTA OSS