Per Acke Orstadius: Det finns bra och det finns dåligt

Katederundervisning är bra. Självständigt arbete är dåligt. Skolministern tycker så. Och Skolinspektionen vet. Där har man sett exempel på bra katederundervisning och på dåligt självständigt arbete. Men det finns både bra och dålig katederundervisning. Och det finns både bra och dåligt självständigt arbete. Hade inspektörerna vid sina besök fått se dålig katederundervisning och bra självständigt arbete hade skolministerns rekommendation kunnat vara den omvända.

Det skolministern ser framför sig är en entusiastisk och väl förberedd lärare som förmår att rycka med sig alla elever och ösa in kunskaper i dem. Som lyckas tala i ett tempo och med ett språk som passar alla elever. Men det går inte. Vanligen går lärarens genomgångar för fort för att de skolsvaga eleverna ska kunna ta till sig den information de får.

Hur entusiastiska och väl förberedda är vanligen lärarna? De är ju också människor. Sjuka barn. Sömnlösa nätter, problem med ekonomi, hälsa eller relationer i familjen och en påtvingad hård arbetsbelastning. Det kan vara mycket som bidrar till att läraren varken är entusiastisk eller väl förberedd. Vilken lärare orkar för övrigt vara entusiastisk fem lektionstimmar om dagen under fem dagar i veckan? Men när hen vet att hen under några lektioner får besök av Skolinspektionen lär hen kunna vara väl förberedd och verka entusiastisk. Det kan vara svårt för en tillfällig besökare att upptäcka de elever som inte lär sig något av katederlektionen. Besökarens uppmärksamhet riktas mot läraren och mot de elever som är aktiva och räcker upp handen. De skolsvaga elever som låter sina tankarna stå still eller diskret sysslar med något annat märks inte.

Elever kan vara trötta, hungriga, ängsliga, olyckliga eller uttråkade. De kan ha svårt att fokusera på det läraren säger. Gör de inte det så lär de sig inte något av vad hen säger. De är inga öppna kärl som man bara kan hälla kunskap i. Att eleverna kan ha svårt att ta till sig det läraren säger kan också bero på brister i hennes framställning. Läraren kan ha tänkt igenom det hen ska säga för dåligt. Hen kan välja fel ord och tala otydligt och entonigt osv.

Björklund förkunnar att lärarens uppgift är att förmedla kunskaper till eleverna. Men det kan hen inte. Hen kan bara förmedla information. Det är först när eleverna tar informationen till sig som den blir till kunskap inom dem. Men det är svårt att genom katederundervisning förmedla information som alla elever kan ta till sig.

Alternativet till katederundervisningen är mer elevaktiva arbetssätt. Det är sant att det också förekommer mindre väl genomfört grupparbete eller enskilt arbete. Det kan bero på oklart formulerade uppgifter, dåligt genomtänkta direktiv, bristfälligt faktaunderlag och för lite handledning och hjälp till eleverna. Det kan säkert vara så att Skolinspektionen har kunnat se riktigt dåligt självständigt arbete. Elever som fått sitta och slussa siffror utan att förstå vad de gjorde. Det är lätt för en tillfällig besökare att upptäcka elever som inte lär sig något av ett elevaktivt arbete. Men det är svårt för en tillfällig besökare att upptäcka de skolsvaga elever som inte lär sig något av en katederlektion.

Det är enfaldigt att säga att katederundervisning eller självständigt arbete är bäst utan att nämna för vilka mål och för vilka ämnen arbetssättet är bäst. Det är det arbetssätt som är relevant för undervisningens mål som är bäst. Läraren behövs till exempel för att leda och motivera eleverna och förklara svårigheter för dem. Men det är otidsenligt att låta läraren förmedla information till eleverna genom katederundervisning. Eleverna kan nu få all tänkbar information genom nätet. Allt fler elever har nu en egen I-phone eller I-pad. Fördelen med detta är att även den skolsvaga eleven kan få läsa och tänka i egen takt. Men hen behöver hjälp av läraren att söka rätt på informationen och få förklaringar på det hen inte förstår.

När det gäller att lära elever att samarbeta, att ta ansvar eller tänka ut egna lösningar på problem så fungerar katederundervisningen också dåligt. Samma gäller när eleverna ska nöta in kunskaper som kräver repetition eller när de ska utöva olika former av estetisk verksamhet. Då är det elevaktiva arbetssätt som krävs.

Det är inte bara katederundervisning som kan vara både bra eller dålig. Man vänder sig till forskarna för att få veta vad elever behöver för att lära. Men forskning kan också vara bra eller dålig. Bra forskning utgår från iakttagelser av eleverna i arbete och försök att förstå deras tankar och känslor. Dålig forskning begränsar sig till att studera vad andra forskare skrivit. Det hjälpte inte att som den nya ikonen Hattie studera 500 andra forskares avhandlingar. Hans åsikter om vad eleverna behöver är ändå dåligt förankrade i verkligheten.

Det fattas också bra eller dåliga beslut om skolan. Besluten kan vara kloka och väl genomtänkta. Man har då förutsett vad de för med sig för konsekvenser för eleverna. Men vi har nu dessvärre fått se alltför många beslut som varken varit kloka eller väl genomtänkta. Beslut som lett till förödande konsekvenser för många elever och då särskilt de skolsvaga eleverna. Se mer om det i tankeställaren ”Vem är skolreformerna bra för” på www.perackeorstadius.se.

(Per Acke Orstadius har varit lärarutbildare i Göteborg)

5 Comments on “Per Acke Orstadius: Det finns bra och det finns dåligt

  1. Per Acke Orstadius.
    Din tro att elever kan lära via I-phone och I-pad bör du utveckla lite mer. På vilket sätt gynnar det de skolsvaga eleverna? Har de den förmåga att utöva källkritik som är nödvändig då man hämtar uppgifter på nätet ? Du är kanske en av dem som gillar IKTsidan med sina appar och QR-programmering. Detta och reklam för Matematiklyftet och det Digitala Skollyftet hittar du på Skolverkets hemsida. Talförståelse och språkförståelse kan redan förskolebarnen inhämta via appar.
    IKT tycks bara ha goda sidor. Ditt intresse för matematik är ju omvittnat. Tror du att Sverige kommer att klättra i PISA-ligan och TIMSS-rangordningen med de nya metoderna som är på väg in i skolan?
    Sture Sjöstedt

  2. I den ämnesplan för ämnet Samhällskunskap, kurs 1b, som Björklund och hans regering fastställt ska eleven bedömas efter 17 (!) kunskapskrav. Två av dessa lyder så här:

    “I arbetet med samhällsfrågor kan eleven
    /med viss säkerhet (betyget E, C)/med säkerhet (betyget A)/
    söka, granska och tolka information från olika källor, redovisa sina källor samt göra
    /enkla (E)/välgrundade (C)/välgrundade och nyanserade (A)/
    reflektioner om deras relevans och trovärdighet”.

    Hur i hela fridens namn ska eleven lära sig detta genom att läraren berättar hur de ska göra och sedan förhör dem om metoderna? Om det fungerar, så kan jag berätta för Tre Kronor hur man vinner VM-guld i ishockey. Sen kan de ju bara åka till prisutdelningen. Varför har ingen kommit på det före Björklund?
    Och varför ska de hålla på och läsa en massa sagor och grejs i lågstadiet, och öva sig på att skriva bokstäver, när det är mycket effektivare att läraren helt enkelt berättar hur man gör?

    Nej, katerderundervisning, eller föreläsning som jag föredrar att kalla det, är en utmärkt metod när det är information som ska överföras. Om föreläsaren är rimligt skicklig, kommer eleverna att lyssna och förstå. Dessutom får de en nyttig träning i att just lyssna, och att rikta sin uppmärksamhet mot läraren en längre stund.
    Att se en film kan vara ett bra sätt att få viktig information, men kan därtill ge ett känslomässigt engagemang som är svårt att skapa genom en katederföreläsning. Kan det vara därför så många skolelever fått se Hotel Rwanda och Schindlers List?
    Men läsning är också en bra metod för att överföra information, förutsatt att eleven har en för texten tillräcklig läsförmåga. Och läsförmåga får man inte genom att lyssna på en lärare, det får man genom att läsa, läsa, läsa och att diskutera texters innehåll med andra läsare och kanske sin lärare.
    Att själv hitta och välja ut relevant information lär man sig nog bäst genom att öva sig på just det.

    Det är helt enkelt så att för de flesta syften finns flera lämpliga metoder. Men det finns inte en metod som är bra för alla syften. Låt oss slippa en minister som föreskriver vilken metod vi professionella ska använda.

    Han kan väl åta sig att informera Tre Kronor istället, det vore ju trevligt med ett VM-guld 2015. Och om han berättar för mig hur jag ska göra (kanske det räcker med ett pressmeddelande?) så kan jag stå i mål. Tänk att få bli 2015 års Honken!

  3. Om några elever lär sig bäst genom “tavelundervisning” och “förmedlingspedagogik” och andra genom individuell handledning, så anser jag det vore en bra idé att ordna med olika undervisningsformer i olika klassrum. Men den åtgärden är tydligen det allra sista man är beredd att ta till. Antagligen blir den inte ens den allra sista åtgärden, utan man prioriterar väl den totala undergången.

  4. Nej, Sture, jag tror inte att alla skolsvaga elever har den mognad som krävs för att själva hitta och värdera det som står på nätet. Det är därför jag skrev att de behöver hjälp av läraren att finna informationen på nätet och få förklarat det som de inte förstår. Om svenska elever kan klättra i PISA- ligan finner jag mindre intressant. Det viktiga är att de mår bra och att de lär sig bra sådant som de kan ha nytta av. Dit hör inte stora delar av den skolmatematik som de nu måste försöka lära sig.

    • Per Acke Orstadius
      PISA-ligan är ju en överstatlig verksamhet som EU tvingat på Sverige så den är ju som du skriver mindre intressant. Men läget i TIMSS-statistiken är intressantare ty den mäter språkförståelse och talförståelse. Dessa båda begrepp anser man sig kunna mäta. Man ska dock som du påpekar ta hänsyn till de skolsvaga barnen och ta fram resurser så att de mår bra lär den matematik de behöver.
      Sture Sjöstedt

Lämna ett svar

Obs! Kommentarer begränsas till 500 tecken (inklusive blanksteg).

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Din e-postadress behövs för godkänd kommentar. S.O.S. sparar e-postadresser, men vidareförmedlar dem ej. På begäran kan din e-postadress tas bort ur vårt register, varvid kommentar/kommentarer raderas.

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Magnus Erlandsson
Sara Hjelm
Magnus Hultén
Malin Ideland
Björn Kindenberg

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

ISSN 2001-6727

S.O.S. på Twitter

KONTAKTA OSS