Skola och SamhällePer-Acke Orstadius: Klyftgrävarnas verktyg
Alliansregeringens allmänna politik har skapat klyftor i samhället och genom skolpolitiken kommer dessa klyftor att bestå och fördjupas, skriver Per-Acke Orstadius. (red)
I början av åttitalet var Sverige världsmästare i jämlikhet. Sedan början av nittitalet har inkomstklyftorna i Sverige enligt OECD vuxit snabbare och mer än i något annat västland. Till stor del har detta berott på politiska beslut. Klyftan i samhället har grävts allt djupare. Vem grävde och vilka verktyg använde man att gräva med?
Alliansregeringen grävde djupa hål i samhällssolidariteten. Genom jobbskatteavdragen fick de som hade arbete mera i plånboken. Men de som inte hade jobb fick mindre i plånboken genom försämringarna i a-kassan. Detta drabbade också de som var sjuka genom försämringarna i sjukförsäkringen. Denna så kallade arbetslinje byggde på uppfattningen att de som inte arbetar är lata och hellre lever på bidrag än på arbete. Inte för att det är brist på arbetstillfällen.
Det är de fattiga som är mest beroende av samhällets stöd som förlorar på att resurserna för välfärden dras ner. Genom jobbskatteavdragen minskades dessa resurser med 100 miljarder kronor årligen. Såväl förmögenhetsskatten som fastighetsskatten slopades på 2000-talet. De rika blev rikare. Resurserna för välfärden minskades drastiskt. Genom privatiseringen kom en stor del av samhällets resurser för skola, vård och omsorg att hamna i privata fickor. Genom rutavdragen blev de som hade råd att köpa hushållstjänster rikare genom att de behövde betala mindre i skatt. Detta bidrog också till att resurserna för välfärden minskades. Genom de slopade arbetsgivaravgifterna för ungdomar ökades företagarnas vinster. De ledde bara marginellt till fler arbetstillfällen för ungdomarna. Men de bidrog till att minska resurserna för välfärden. Och så vidare.
Klyftgrävarna har genom skolan säkrat att klyftan kvarstår och fördjupas i framtiden. Omkring en sjättedel av eleverna misslyckas i skolan. Det är elever som har bristfälligt språk och som saknar stöd och hjälp från hemmen. Genom många av de beslut som alliansregeringen fattade hindrades dessa elever att få de förutsättningar de behövt för att lyckas i skolan. Förutsättningar som språket, tiden att tänka, meningen, framgången och tryggheten.
Språket. Man har inte ökat resurserna i förskolan så att man där kunnat ge eleverna det språk med mera som de behöver i skolan. Tvärtom. Detta trots att alla politiker nu talar om nödvändigheten att förstärka förskolan.
Tiden att tänka. Man förordar en katederundervisning som ges i samma tempo och med samma svårighetsgrad för alla elever i klassen. Det går för fort och är för svårt för elever med dålig språkförståelse.
Meningen. Eleverna tvingas använda en sjättedel av grundskoletiden åt att förgäves försöka lära sig en matematik som de till större delen aldrig kommer att få användning av. Och det inser de.
Framgången. Genom de graderade betygen får eleverna tidigt klart för sig att de tillhör de sämsta eleverna i klassen. De tvingas ideligen delta på betygsprov på sådant de inte lyckats lära sig. Misslyckandena gör att de förlorar den viktigaste drivkraften för lärandet –framgången och lusten att lära. Genom en betygsspärr hindras de också att gå det gymnasieprogram de skulle vilja gå.
Tryggheten. Elevernas inlärning blockeras också av deras oro. Oron för att få frågan på läxan. Oron för att göra bort sig framme vid tavlan. Oron för att klandras av både lärare och föräldrar. Oron för det liv som väntar dem i framtiden. Oron för att det ska gå för dem som det har gått för många ungdomar i deras bostadsområde. Ungdomar som hamnat i gäng där man stjäl, rånar, säljer droger och prostituerar sig. Där man kan dödas i gängstrider eller dö genom en överdos av narkotika.
Dessa farhågor är inte gripna ur luften. Varje dag nås vi av rapporter om unga människor som mist livet genom våld, överdoser och självmord. Tidigare i vår visade TV-programmet Uppdrag granskning att detta hade hänt åtta ungdomar bara i det lilla samhället Grums. Samma dag fick vi veta att det även hade hänt sex ungdomar i Uddevalla. Hur många hundra ungdomar om året det rör sig i hela landet vet vi inte.
Elever med låga betyg löper tio gånger så stor risk att bli kriminella och tre gånger så stor risk att begå självmord enligt Socialstyrelsens rapport. Klyftgrävarna tar på sig ett stort ansvar när de hindrar elever att få de förutsättningar de behöver för att lyckas i skolan. De har ungdomars liv på sina samveten. Men om det talar inte allianspolitikerna. Om det skriver inte ledarskribenterna i de tidningar som under lång tid gett klyftgrävarna sitt helhjärtade stöd. Vem bryr sig? Det rör sig ju inte om deras barn. Bara om andras ungar.
(Per Acke Orstadius har varit lärarutbildare i Göteborg)
5 Comments on “Per-Acke Orstadius: Klyftgrävarnas verktyg”
Lämna ett svar
STÖD SKOLA OCH SAMHÄLLE!
Skola och Samhälle är en ideell förening. Vi som arbetar med S.O.S. gör det helt utan ersättning. Alla bidrag till en fortsatt kritisk debatt om skola och lärarutbildning mottages tacksamt!
Swisha till: 123 589 43 73
Mycket bra sammanfattning av läget!
Tummen upp Acke! Men måste vi plåga alla med språk, språk, språk… dvs borgarklassens språkliga normsättning! Det skulle gå att kräva EGNA KURSPLANER! Att skapa EGNA VÄRDERINGAR och se arbetslösheten som ett tillfälle till en MOTKRAFT!
Det som nu syns tydligt är motsättningen mellan varu- och tjänsteproduktionens samhälleliga karaktär och de privata formerna för tillägnandet!
Hur än det laboreras flyter Karl Marx ord upp till ytan!
Marrx är död och Marxismen harr dödat varje ekonomi där den prövats, det är inte arbete och material som är värt något utan värdet marknaden ger, Utan Västvärldensmarknad hade diamanterna i Kongo och oljan i Saudi, liksom Kinas industri varit värdelösa.Inget är värt mer än vad någon annan frivilligt betalar och bara de snillen som skapar vinstgiande företag, kan ge oss andra något att leva på, Precis som endast de bönder som poducerar mat till fler än sig själva, vi andra är värdelösa ekonomiskt!
Per Acke
Det faktum att du har en god tanke, att tala för de elever som har det svårt, ger dig inte rätten att dribbla med varken fakta eller det politiska ansvaret för skolans problem. Du beskyller alliansregeringen för allt – inte ett ord om socialdemokraternas ansvar. Det ifrågasätter din objektivitet!
När det gäller matematiken håller jag med om att det finns elever som inte behöver mer matematik än vad som krävs i grundskolan, men att det inte skulle vara mer än 10% som behöver mer matematik är ett absurt påstående. Redan NV –och T-programmen utgör 25% av eleverna – ska vi sluta med att utbilda ingenjörer? I vilken tidsålder resonerar du? När vi hade folkskola var det mellan tio och tjugo procent som gick gymnasiet. Idag vill socialdemokraterna att alla elever obligatoriskt ska vara behöriga till högskola och universitet. Vad är det för kvalitet i den högskoleutbildning du tänkt dig där det räcker med de fyra räknesätten och lite ”enkel” statistik?
Du skriver att man förordar katederundervisning och med det antyder du en undervisning som består i en monolog där eleverna inte är involverade. Har du haft kontakt med skolan de senaste 20 åren så borde du veta att det är de fria arbetsformerna, där eleverna lär sig på egen hand, som gäller. Alla elever har drabbats av denna pedagogik, men det är de svaga som drabbats mest. Det är socialdemokraterna som via vänsterpedagoger vid lärarutbildningarna spridit den ena pedagogiska farsoten efter den andra i den svenska skolan. Ylva Johansson reste land och rike runt med budskapet att lärarna skulle låta eleverna sköta lärandet på egen hand. Det är de elever du värnar som hamnat i ett hörn av en grupp och inte lärt sig ett dugg. Vad som behövs är lärarledd undervisning i dialog med eleverna, inte monolog som du insinuerar att alliansen förordar.
1995 avskaffade socialdemokraterna särskild kurs i bl.a. matematik i grundskolan. Det innebar att alla elever skulle läsa samma kurs. De högpresterande blev understimulerade och för de svaga eleverna blev det för mycket. I samma andetag blev det obligatoriskt med högskolebehörighet för alla elever. Var fanns logiken? I TIMSS internationella kunskapsmätning för grundskolan sjönk Sverige från en topposition 1995 till att ligga under OECD-medelvärdet 2003 och kunskaperna sjönk dramatiskt för alla elever. Det är bara en av flera socialdemokratiska reformer som drabbat de svaga eleverna och nu återinför man obligatorisk högskolebehörighet för alla elever. Varför nämner du inte detta om du värnar de svaga eleverna?
Liljenvall. Jag har aldrig varit medlem i något politiskt parti. Jag vill ogärna bli indragen i något partipolitiskt käbbel. Men jag är djupt bedrövad över att klyftan mellan fattiga och rika har vuxit så snabbt. Och att detta så hårt drabbar de svagpresterande eleverna och på sikt hela samhället.
Det finns politiska partier som mera värnar om den fattigare delen av det kluvna samhället. Som vill att klyftan ska minska. De talar i termer av solidaritet, jämlikhet, välfärd, skyddsnät åt de svaga och finner det naturligt att de som har pengar ska bidra till detta, om så behövs genom högre skatter. Dit hör bland andra socialdemokraterna. Andra partier värnar mera om den rikare delen av det kluvna samhället. De har inget emot att klyftan växer. De talar i termer av individuellt ansvar, valfrihet, privatisering, lägre skatter, minskade bidrag till sjuka och arbetslösa osv. Dit hörde alliansens partier. Det var de som införde jobbskatteavdragen och försämringarna i a- kassa och sjukförsäkring och slopade fastighetsskatten och förmögenhetsskatten. Det är inte att dribbla med fakta att konstatera att så var det.
Var det en vänsterregering som från 2006 och framåt såg till att grupperna i förskolan blev större och att speciallärarna och fritidspedagogerna blev färre? Var det inte Björklund som fick PISA-panik och förkunnade att det var lärarnas uppgift att bedriva katederundervisning så som i Sydkorea och Kina ? Var det inte samma Björklund som såg till att utrymmet för matematiken ökades till en sjättedel av grundskolans lektionsutrymme? Och som tidigarelade betygen och gjorde dem mera fingraderade? Allt detta har bidragit till så många elever nu misslyckas i skolan.
Läs mer om betygen och matematiken i nedanstående artikel så kanske du bättre förstår vad jag menar!
http://www.perackeorstadius.se/pdfArtiklar/otankbartOmSkolan.pdf