Per Acke Orstadius: Mina sanningar
Per Acke Orstadius är en av den tidigare alliansregeringens skarpaste och flitigaste kritiker. Hans granskningsobjekt har varit skolan – och minister Björklund den som tagit emot de flesta smällarna. Men Orstadius´ kritik går utöver de aktuella politiska maktförhållandena. I botten av kritiken finns ett starkt socialt patos för dem som har det svårast i skolan, de ”skolsvaga” eleverna. (red)
När jag ser tillbaka på mina insatser i skoldebatten finner jag att jag har tagit till vana att säga sanningar om det mesta. Det vill säga mina sanningar. Andra kan ha andra sanningar. Följande påståenden är länkade till artiklar med argument som jag grundar påståendena på:
Att kräva lärarlegitimation var ett stort misstag. Lärarlegitimationerna har lett till försämringar för såväl eleverna som lärarna och samhället. De utgör en av de sämst genomtänkta reformerna på senare år. Mina argument
Jämlikheten urholkades genom medvetna politiska beslut. Alliansregeringen sänkte såväl skatterna för dem som hade jobb som bidragen till de arbetslösa och sjuka. Genom att inte ge skolsvaga elever det stöd som de behöver för att lyckas i skolan medverkade man till att klyftan mellan rika och fattiga består och vidgas. Mina argument
Elever lär sig sämre och mår sämre när de får graderade betyg. Ingen forskning visar att eleverna skulle lära sig bättre genom graderade betyg. De fyller bara funktionen att sortera eleverna. Betygen kan vara förödande för de skolsvaga elevernas liv och framtid. Mina argument
Det finns ingen Gud. Det finns inget liv efter detta. Det är människor som skapat Gud. Inte tvärtom. I religionens namn har det begåtts och begås ohyggliga grymheter. Det borde vara skolans uppgift att motverka rekryteringen till krigförande religiösa samfund. Mina argument
Det är inte för lönens skull man väljer läraryrket. Som lärare får man sin belöning i pengar. Men också i form av den upp-skattning man kan få av eleverna. Lönerna behöver höjas. Men viktigare är att ta bort det som hindrar läraren att känna tillfredsställelse i arbetet. Mina argument
Hänsynen till elevernas behov väger lätt i skolbesluten. Barnkonventionen tas inte på allvar. De förbättringar i skolan som eleverna behöver hindras av hänsyn till andras intressen. Mina argument
Valfriheten har förstört för solidariteten i skolan och samhället. Det är de starka som kunnat utnyttja möjligheten att välja bästa skola, vård o ch omsorg. De svaga har fått nöja sig med det som blivit över. Mina argument
Lösningen på skolans problem finns i de svenska klassrummen. I Pisa-panik har man sökt lösningen på skolproblemen i länder där man har helt andra förutsättningar i ekonomi och traditioner, bland annat i Kina och Sydkorea. Mina argument
Hänsynen till näringslivet har lett skolan fel. Man kan inte driva en skola som man driver en fabrik. Eleverna är inte tomma kärl som man kan ösa kunskaper i. Varken elever eller lärare mår bra av att stressas in i en konkurrens om betyg respektive löner. Mina argument
Kraven i matematik leder i onödan till elände för många elever. Det är en myt att alla människor behöver kunna mycket mer matematik i framtiden. Mängder av elever får inte gå i gymnasiet för att de har misslyckats att lära sigen matematiksom de ändå aldrig kommer att få användning av. Mina argument
Forskningen leder bara i undantagsfall till att eleverna lär sig bättre. Forskarna utgår sällan från försök med metoder och material i klassrummen. De flesta verkar vara mera inriktade på att skaffa sig meriter än att bidra till bättre kunskaper för eleverna. Mina argument finns i artikeln Håller den vetenskapliga grunden att stå på? i boken Tankeställare om skolan
Den nya lärarutbildningen är ingen egentlig yrkesutbildning. Utbildningen kan ge en hel del teoretiska kunskaper men lite beredskap att klara situationer i klassrummen och förmåga att fatta och genomföra bra beslut i undervisningen. Mina argument finns i artikeln Så slaktades en lärarutbildning i boken Tankeställare om skolan.
Tack Per Axel
det är verkligen trevligt att veta att fler än man själv har samma attityder och värderingar om skolan och gör samma analys.
Men tror du inte att frågan om guds vara eller inte vara mest är en semantisk fråga. Definierar man gud som den som skapar liv i universum så är det ju universum själv/ helheten som är gud. Mellan materia och ande finns en syntes som många gånger yttrar sig som en tro, om inte annat på ett rådande vetenskapligt paradigm. Se WHOs definition om existentiell hälsa.
http://wellness-wisdom-wealth.se/halsa/existentiell-halsa/
och även Cecilia Melders avhandling om existentiell hälsa. http://www.avhandlingar.se/avhandling/9166efc973/
I den viktiga bildningen ingår nog också existentiell medvetenhet och insikt om livets mening.
Stort tack för de orden.
Jag håller med Per Axel till 100% i hans analys av skolans problem.
Det är majoriteten av eleverna i en klass, de som benämnes ”skolsvaga” som vi måste värna om. De duktiga eleverna skulle klara sig precis lika bra utan skolan. De får idag sin information och kunskap från helt andra källor än skolan. De duktiga eleverna är inte duktiga på grund av skolan, utan snarare trots att de måste gå i den ineffektiva och förlegade skola vi har.
De skolsvaga har fått det epitetet på grund av skolans oförmåga att förse dem med det stöd de behöver.
Genom modern teknologi kan vi idag ge de nuvarande ”skolsvaga” eleverna precis det stöd de behöver för att bli lika duktiga som de ”duktiga”. Vi kan även skapa skolor som är precis likvärdiga oavsett om de är lokaliserade i Smygehuk eller Abisko, på Östermalm eller djupt inne i Finnskogarna.
Det tål att sägas om.
Lennart Swahn
http://www.sweducation.eu
Orstadius ”Sanningar”.
1. Lärarlegitimation.
Ett alldeles för snabbt beslut från Björklunds sida. Tanken är god, men rent praktiskt kan man väl konstatera ett fiasko.
2. Jämlikheten.
Ett barn med föräldrar som har svag inkomst är predestinerat att misslyckas,
påstår O. Betyder inte läraren något? Ofattbart resonerat av Orstadius. Det som
kallas klassresa förutsätter ju en bra lärare. Föräldrars inkomst skulle ju inte
betyda något om alla skolor vore bra. Varför är dom inte
det? På 60-talet spelade inkomsten ingen större roll för en elevs skolgång. Är det
inte sossarnas politik som åstadkommit detta?
3. Graderade betyg.
Att det finns bevis på detta är ju en sanning med mycket modifikation. Skulle hela
världen ha betyg om detta vore dåligt. Visst innehåller betygen också en
sorteringfunktion. Denna är ju till
för att studenter ska hamna rätt i fortsatt utbildning. Betygen är garanten för att
barn till föräldrar med låg inkomst inte blir överkörda av rika föräldrar som skulle
kunna köpa sig in på attraktiva utbildningar. Betygen har alltid gynnat de vars
föräldrar har låg inkomst. Självklart finns det avigsidor också, men inga betyg
innebär anarki.
4. Religionsfrihet.
Här finns mycket att tillägga. ”Religionssanningen” borde vara en vidräkning med
allt vad religion heter. Och det hade ju varit bra. Dock, inte ett enda ord om att
förbjuda religiösa friskolor. Vore inte detta viktigare än att varje år ha en eller två
avslutningar i en kyrka.
Alliansförslaget innebär inte att tvinga elever att be böner, som O sedan
argumenterar emot. Det vore ett rejält övergrepp om så vore fallet.
Den försmädliga relativiseringen av islams härjningar idag jämför O med
kristendomens medeltida våld. Naturligtvis med rätta, men att inte kunna skriva att
IS halshugger folk i islams namn utan i religionens blir överslätande i kubik.
Kristendomen och andra religioner är inte inblandade i Islamiska Staten.
5. Lönen och Läraryrket.
Förstelärarefunktionen är inte bra. Där är vi också överens. Min lön var efter 45 år
29 500 kr/ mån. I och med detta så har jag tappat 50 % i köpkraft sedan jag fick
min första lön.
Lärarförbundet har skrivit på dåliga avtal i över 40 års tid. Inte ett enda varsel!! Ett
trauma för läraryrkets status.
Eftersom jag tillhörde de 15% som på min tid tog studenten så hade jag inte valt
detta yrke idag. Jag hade valt ett mer lönsamt. Lönen spelar stor roll när man KAN
välja. Varför lyfter inte
Fridolin den frågan? Bra lån, bonus vid examen och hög ingångslön skulle locka
de bästa studenterna till yrket. Men icke. O skriver att ” det är inte för lönens skull
som ungdomen väljer lärarbanan”.
Där har O alldeles rätt, de som kan välja, väljer en annan bana.
6. Valfrihet och Solidaritet.
Att så tydligt avfärda GP’s ledarsida och sedan rekommendera läsaren att köpa
ETC gör att P-A O tappar i trovärdighet. Det blev inte skola utan bara plakatpolitik.
Den som vänstern är så bra på. Jag vet för jag var med på den tiden då C.H H och
Lars W var mina favoriter. ETC, som när kommunisten Johan Ehrenberg vid sin
barm, har satt i system att göra konkurser med alla sina tidskrifter för att sedan
få ut lönegarantin till sina anställda. Och sedan starta på nytt. Presstödet är bara
grädde på moset.
Först kommer maten och sedan moralen, sa redan Berthold Brecht.
7. Nyckeln till Kunskap.
Jonas Frykman skrev Ljusnande framtid 1998 och kunde berätta att klassresorna i
Sverige var som störst på 50- och 60- talen. På 90-talet hade det sjunkit tillbaka
samma nivå som i början på
seklet. Den borgerliga skolan var alltså mer gynnsam för mig, en smedsson, än
den skola som finns idag.
Det socialdemokratiska skolbygget blev tyvärr ett misslyckande.
P-A O’s beskrivning om hur skolan var för 50 år sidan stämmer inte alls överens
med min verklighet. Pojkarna hade lika bra betyg som flickorna, ofta till och med
bättre. Flumskolans stora förlorare är låginkomsttagarnas pojkar.
8. Matematiken.
Eleverna ska bara lära sig det som man har nytta av. O problematiserar ingenting utan konstaterar bara att matte är överreklamerat och ställer egentligen bara till problem. Att matte innebär en otrolig mängd med logiskt tänkande tycks i Orstadius värld inte ha någon som helst betydelse. Ganska magstarkt av en företrädare för skolan.
9. ”Orstadius sanningar”.
Dessa har han ju rätt att ha, självklart, men det problematiska blir att så många i det pedagogiska etablissemanget tycks tro att detta faktiskt är, just, sanningar.
Till Staffan Berg.
Jämlikheten. Fakta. Över 40 % av eleverna med lågutbildade föräldrar misslyckades att få tillräckliga betyg för att komma in på gymnasiet. Samtliga dessa elever hade lärare.
Graderade betygen. Tror någon på allvar att de elever som får lägst betyg gynnas av betygen vid antagningen till attraktiva utbildningar? En skola utan graderade betyg leder inte till kaos, tvärtom. Se artikeln ”Den betygsfria skolan” på sidan122 i följande
http://www.perackeorstadius.se/pdfBocker/tankestallareOmSkolan.pdf
Religionsfriheten. IS uttyds Islamiska staten. Vilken religion som står bakom dessa grymheter är alltså självklart.
Lönen. De som värderar yrken efter hur mycket man får i lön väljer knappast läraryrket. Men många av dem som värderar yrken mera efter den tillfredsställelse yrket kan ge gör det. Ännu fler skulle göra det om de slapp den tvångströja i jobbet och det merarbete som de sentida skolreformerna lagt på dem.
6. Valfrihet och Solidaritet. Jag vidhåller att de värderingar som GP:s ledarsida ger uttryck för är skrämmande i motsats till de som jag tycker mera jysta värderingar som kommer till uttryck i exempelvis tidningen ETC:
7. Någon flumskola har aldrig funnits. Den är en demagogisk uppfinning av debattörer som vill föra skolan tillbaka till den autoritära urvalsskola som gällde på läroverkstiden.
8. Matematiken. Forskare fastslog redan på sjuttitalet att det inte sker någon överspridning av logiskt tänkande från vare sig latinämnet eller matematikämnet även om lärare i dessa ämnen gärna vill tro det. Om så vore skulle lärarna i dessa ämnen äga en tankeskärpa som vore överlägset deras kolleger. Är det så?