Pontus Edenberg: Skolan behöver en ny målbild

Målet för den svenska skolan idag är att så många elever som möjligt ska nå kunskapsmålen. Men en generell höjning av kunskapsnivån har begränsad effekt på individerna och samhället. Vi bör istället fråga oss hur en skola bör ser ut som tar sin utgångspunkt i elevens egna intressen och passioner, skriver Pontus Edenberg. (red.)

Vårt samhälle står inför tuffa utmaningar. Den psykiska ohälsan har enligt Socialstyrelsen ökat med över 100 procent på tio år hos barn i åldern 10–17 år i Sverige. Det uppskattas att det finns cirka 500 000 missbrukare i Sverige och förra året anmäldes 300 000 ”Brott mot person”, det vill säga misshandel, ofredande, olaga hot, sexualbrott med mera. Dessa brott ledde till att 50 000 personer sökte vård efter att de utsatts för fysiskt våld.

De här utmaningarna tar mycket energi från den enskilda individen samtidigt som de kräver stora resurser från samhället. I nästan varje enskilt fall av psykisk ohälsa, missbruk och brottslighet känner vi till orsakerna bakom. Vi försöker reparera skadorna efter hand som de dyker upp istället för att i förebyggande syfte komma till rätta med den verkliga orsaken – människan bakom.

Som tur är har vi skolan, en institution i samhället där samtliga individer passerar under flera år av deras liv. Där har vi en enorm möjlighet att ge individerna det stöd som behövs för att hantera de här utmaningarna i samhället. Målet i skolan idag är att så många elever som möjligt ska nå kunskapsmålen. En generell genomsnittlig höjning av kunskapsnivån har dock begränsad effekt på individerna och samhället. För att utveckla den skola vi har idag bör vi istället fråga oss: hur kan skolan på bästa sätt bistå oss som individer och det samhälle vi lever i?

Vi kan börja med vilken målbild vi vill rita upp för de nya individerna i vårt samhälle. De ska till exempel ha god självkänsla, känna sig älskade och känna att allt är möjligt. De ska förstå vikten av att ta vara på, och utveckla, goda relationer och inte låta dåliga relationer stjäla för mycket energi. De ska ha förutsättningar att så småningom kunna livnära sig på en sysselsättning som de är intresserade av.

De ska ha nära till fantasi och kreativitet samt ha en naturlig nyfikenhet som hjälper dem att utvecklas hela livet. De ska ha en god allmänbildning för att kunna förstå sin omvärld, diskutera den med andra och vara nyfiken att lära sig nya saker genom hela livet. De ska vara generösa mot andra individer i sin omgivning och ha tålamod, vilket underlättar när man ska fatta beslut med konsekvenser på lång sikt.

Med ett samhälle där fler individer växer upp med dessa egenskaper kommer vi frigöra resurser för många individer. Individen kommer känna sig mer accepterad av sin omvärld, trivas bättre i sin tillvaro och löpa mindre risk för till exempel psykisk ohälsa. Det gör att hen känner större hopp och tillförsikt för framtiden, har större förståelse för hur hen ska påverka sin egen situation och har mer energi att våga uppfylla sina drömmar.

Individer som i större utsträckning hittar en meningsfull och passande sysselsättning känner sig mer tillfreds i tillvaron. De får bredare kunskap inom sitt yrke och en bättre känsla av att bemästra det. De ser i mindre utsträckning sitt arbete som en belastning eller ett ”måste” för sin överlevnad. Människor som trivs med sin sysselsättning mår fysiskt och psykiskt bättre.

En av de viktigaste drivkrafterna för människor i deras vardag är passion, det vill säga tillfredsställelsen att sysselsätta sig med något som man känner ett stort engagemang och lust för. Det kan till exempel vara att hitta tekniska lösningar, att kommunicera med andra människor, att laga mat, att skapa fantastiska trädgårdar, att gräva ner sig i siffror, att försvara målområdet på en fotbollsplan eller bara att känna friheten av att driva sin egen verksamhet. När människor har en passion för något så överskuggar det ofta annat i vardagen som upplevs som hinder eller som inte är stimulerande.

För att stimulera elever så mycket som möjligt i själva lärandet, underlättar det att utgå från varje enskild individs passion. Genom att låta utbildningen kretsa kring elevens intresse och passion visar man också respekt för eleven och bekräftar elevens intresse. Den bekräftelsen stärker elevens självkänsla på ett naturligt sätt löpande under hela utbildningen.

För att i grunden bygga en utbildning kopplad till elevers passion behöver vi gå från dagens gruppbaserade skola till en individanpassad skola. Det innebär att vi istället för att lära ut samma kunskaper till samtliga elever, bör anpassa den kunskap som lärs ut efter varje enskild elevs intresse och passion i största möjliga mån. Skolan behöver baseras på en läroplan med vissa generella kunskapsmål, men vägen dit bör skilja sig för respektive elev, på grund av deras skilda intressen, och slutmålet behöver inte vara detsamma för alla elever.

Utbildningen kan fortfarande utgå från ämnen som idag. I språkämnena är det till exempel väldigt enkelt att anpassa utbildningen efter elevernas passion, såväl i ämnen som till exempel samhällskunskap, historia, geografi, matematik, fysik och bild.

I praktiken kan det för ett arbete om andra världskriget innebära att bilintresserade Christine får i uppgift att skriva om fordonen som var mest populära innan, under och efter kriget. Kovan som gillar att skriva fiktiva berättelser får författa en fabel med de olika huvudaktörerna under kriget. Anna är fascinerad över matematik och logik, medan Robert gärna tecknar när han än får chansen. Tillsammans får de göra ett pararbete som består av en spännande tecknad serie om kryptoapparaten Enigma.

En sådan här anpassning av läroplanen ställer nya krav på lärare. Dels behöver de definiera respektive elevs passion, dels behöver de anpassa sitt ämne efter respektive elev. Det är fortfarande viktigt vid individanpassad utbildning att läraren driver utbildningen. En elev kan aldrig lämnas ansvarig för sin egen utbildning.

För att det ska kunna genomföras behöver lärarna generellt få fokusera på färre elever, det vill säga ha möjlighet att undervisa i mindre grupper. Det behövs även ett centralt digitalt stöd till lärare i form av förslag och undervisningsmaterial för att kombinera elevers passion och delar av läroplanen.

Genom att bygga in en bekräftelse av respektive individ i vårt skolsystem ger vi skolan en ännu större roll i samhället. Det kommer frigöra stora resurser hos enskilda individer och samtidigt spara våra gemensamma resurser i samhället.

Pontus Edenberg är författare till boken ”Skolans större roll i samhället – Ett kärleksfullt förslag”.

4 Comments on “Pontus Edenberg: Skolan behöver en ny målbild

  1. Det är ju en fin tanke som jag till stora delar håller med. Till stora delar sker detta redan då man med hjälp av elevdemokratin försöker närma sig deras viljor. Märks dock att författaren inte är lärare. Så som det ser ut idag är det redan problematiskt att, inom de stora ämnesramarna, att anpassa undervisningen. I bästa fall kan man med hjälp av tekniken hålla igång en handfull elever med speciella behov.

    Finns en berömd TED-pratare som pratade om detta redan för många år sedan. Låter jättefint i teorin, men skolan behöver reformeras kraftigt för att det ska fungera i praktiken. Jag är villig att vara med på resan, men tänker inte vara med på det så som det ser ut idag. Eller vad sägs om detta exempel? Regeringen/Skolverket rullar ut en reform, lärarna hinner inte ens utbilda sig och vips ska man sätta betyg i det. Senast var det programmeringen.

    • Tack Philip, det var kul att höra. Jag håller helt med om att det här inte går att genomföra i dagens skola utan breda reformer. Vi behöver en ny ansats till vad syftet med skolan är i vårt samhälle. Bland annat kommer lärarens roll behöva justeras vilket kräver en ny arbetsbeskrivning och så klart även en vidareutbildad lärarkår. I min bok ”Skolans större roll i samhället – Ett kärleksfullt förslag” beskriver jag mer i detalj och stegvis vad som krävs för att nå dit, samt vilket resultat vi kan förvänta oss.

  2. Edenberg skriver om psykisk OHÄLSA. Han föreslår att vi bygger en utbildning kopplad till ELEVERS PASSION. Utopin går helt i otakt med Skolverkets och kommunernas ambitioner.
    För det 1:a är elevens intresse/passion i regel inte stabil förrän i 16 årsåldern.
    För det 2:a är NPM och Big Data redan inarbetade verktyg i Skolans Top-down-makt.
    För det 3:e kommer den nya prisade UTVECKLINGSKEONOMIN, att inspirera nuvarande maktinnehavare till nya höjder av evidensforskning.
    Se min blogg http://www.kunskapsvetenskap.se /Ekonomipriset 2019 och 2018 …/ Där lyfter jag fram att ekonomiforskarna ställer lärarnas ANSTÄLLNINGSFORM mot LÄRARNAS MOTIVATION.
    Och se DN artikeln den 10.11 2019 (Bo Rothstein), som tangerar Edenbergs felaktiga “tro” på de enskilda fallen av OHÄLSA.
    Skolan kan, av den nya utvecklingsekonomin förvänta randomiserade experiment som ställer elevernas medicinering mot SKOLRESULTAT och HÄLSOTILLSTÅND.
    Det är hög tid, att Lärargruppen genomskådar och diskuterar den politiska maktutveckling som tydligen går helt under radarn idag hos lärarprofessionen.

    • Hej Kerstin!

      Dina insiktsfulla kommentarer är stimulerande att läsa.

      Dock tror jag att de flesta inom lärarprofessionen har uppfattat den ekonomiska styrningen av skolan. En allt starkare trend är att se bakåt, t.ex. i boken “Glädjeparadoxen”, och finna lösningar där. En tredje trend är att söka lösningar i aktuell hjärnforskning. En fjärde trend är att anamma ett “åklagarperspektiv” och söka skyldiga till skolans problem (postmodernism etc.). Och över allt svävar en ekonomisk rationalitet.

Lämna ett svar

Obs! Kommentarer begränsas till 500 tecken (inklusive blanksteg).

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Din e-postadress behövs för godkänd kommentar. S.O.S. sparar e-postadresser, men vidareförmedlar dem ej. På begäran kan din e-postadress tas bort ur vårt register, varvid kommentar/kommentarer raderas.

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Magnus Erlandsson
Sara Hjelm
Magnus Hultén
Malin Ideland
Anders Jönsson
Björn Kindenberg

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

ISSN 2001-6727

S.O.S. på Twitter

KONTAKTA OSS