Sinan Celepli: Konsekvenser när utsatta barn utesluts ur förskolans gemenskap

Alla barn har inte lika möjligheter att gå i förskola. Trots att forskningen har visat på förskolans positiva effekter har barn till arbetslösa och föräldralediga inte tillgång till förskola fullt ut, skriver Sinan Celepli. (red)

År 1985 lade regeringen fram propositionen om en Förskola för alla, ett dokument som gjorde gällande ”barns rätt till förskola, utifrån dess pedagogiska roll och betydelse för barns utveckling och lärande” (SOU 1997:157, s30). 28 år senare är förskolan fortfarande inte tillgänglig för alla barn: de redan sårbara barnen med arbetslösa eller föräldralediga föräldrar.

”Barn, vars föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga enligt föräldraledighetslagen (1995:584) för vård av annat barn, ska från och med ett års ålder erbjudas förskola under minst tre timmar per dag eller 15 timmar i veckan.” (SFS 2010:800, kap 8. 6§)

Detta trots att forskningen visar att ”förskola kan ha betydelse för framgång i skolan och senare i livet” (Kärrby 2001, s83) och det faktum att ”a society is dependent to a large extent on the development of its human resources, and that this, in turn, rests on the support provided to young children and families” (Pascal & Bertram 2001, s21).

Vilka konsekvenser kan beslutet att utesluta redan utsatta barn ha för deras framtid?

Studier har visat på långvarig behållning av ”early childhood education” (Schweinhart 2002) som ”främjar hela barnets utveckling, intellektuellt, socialt, motoriskt och moraliskt” (Kärrby 2001, s84). En uppföljning vid 27 års ålder har visat att av förskoleeleverna hade 71 % tagit studenten, eller läst in motsvarande på vuxenutbildning, jämfört med 54 % av de i samma ålder som inte gått i förskolan. Förskoleeleverna hade även högre betyg, tjänade mer och begick långt färre brott än eleverna i kontrollgruppen (Schweinhart 2002).

Även The Chicago Longitudinal Study har visat “a clear advantage for preschool children” (Burger 2010, s158), där förskoleeleverna sällan behövt gå om en klass eller få specialundervisning (Burger 2010, s157). Forskning har visat på förskolans positiva effekter är särskilt märkbara bland barn med låg socioekonomisk status (Pascal & Bertram 2001, s24-25). Det är just i de segregerade förorterna som barn utesluts ur förskolan på grund av den förlegade skollagen. Bengt Erik Andersson gör gällande att barn med hög närvaro i förskolan visar på högre självständighet, bättre språkliga förmågor och snabbare anpassning till skolan än barn med låg eller ingen förskolenärvaro (Andersson 1992, s30-32).

Statens Folkhälsoinstitut har så sent som 2009 bekräftat att forskningen visar ”att förskolan befrämjar barns kognitiva utveckling” (Persson i Skolverket 2010, s94).

En närmare studie av dessa texter ger oss bilden av en omodern skola som påminner oss om ett ”industri-Sverige”, där syftet med utbyggnaden av barnomsorgen i första hand berodde på socialpolitiska och arbetsmarknadspolitiska behov.

Denna exkluderande skollag får segregationens rötter att sträcka sig ännu djupare. Förskolan är ovärderlig för barnet, familjen och samhället.

Hur betydelsefull är förskolan för barnet, familjen och samhället?

I förskolan uppmärksammas barnets mående och hälsa betydligt mer än någon annanstans i samhället, ett socialt skyddsnät för barn. I förskolan är barnet aktivt och äter en regelbunden bra kost.

I förskolan ingår barnet i en lärande miljö som lägger grundstenen för ett livslångt lärande. Forskning visar att de barn som utesluts från förskolan har betydligt sämre förutsättningar för att klara sig i grundskolan. En koppling kan göras till de sjunkande betygsresultaten i grundskolan som alltför ofta drabbar segregerade bostadsområden, med andra ord där flest arbetslösa föräldrar finns, finns också flest barn som utesluts ur förskolan. Likvärdig skola kommer aldrig uppnås så länge som förskolan är olikvärdig!!

I förskolan deltar barnet i ett socialt samspel med kamrater och vuxna. Här formas vår demokratiska värdegrund som bygger på alla människors lika värde. Det är viktigt att barnet i tidig ålder lär sig att interagera med sina vänner och får del av förskolans värdefulla pedagogik, då nästa steg är goda relationer med klasskamrater i grundskolan och förutsättningar för att få en lika chans i skolstarten. Förskolan hjälper familjen att fostra och lära barnet när familjer inte har kompetens, tid eller resurs för. För ensamstående arbetslösa föräldrar är förskolan extra viktig. Genom förskolan får ensamstående föräldern tid att samla sina krafter, få mod och styrka till att till exempel söka arbete och stå på egna ben. Likaså för småbarnsfamiljer med ett nyfött barn är det extra viktigt att äldre barnen får komma iväg till förskolan så att det nyfödda barnet får den omsorg och utrymme som det behöver.

Några texter att begrunda…

”I all utbildning och annan verksamhet enligt denna lag som rör barn ska barnets bästa vara utgångspunkt.” (SFS 2010:800: 10 §)

”Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet.” (Barnkonventionen art. 3)

”I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är.” (Lpfö 98 Reviderad 2010, s.12)

Regeringen borde ta lärdom av de kommuner som genom kommunreformer numer kan erbjuda barn mer än 15h per vecka i förskolan. Några exempel: Stockholm Stad erbjuder 30 timmar i veckan och Botkyrka kommun erbjuder 35 timmar i veckan, samt Södertälje Kommun erbjuder 24 timmar i veckan.

För barnets bästa!

Sinan Celepli.  Förskollärare

Lämna ett svar

Obs! Kommentarer begränsas till 500 tecken (inklusive blanksteg).

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Din e-postadress behövs för godkänd kommentar. S.O.S. sparar e-postadresser, men vidareförmedlar dem ej. På begäran kan din e-postadress tas bort ur vårt register, varvid kommentar/kommentarer raderas.

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Malin Tväråna
Magnus Erlandsson
Sara Hjelm
Janna Lundberg
Gunnlaugur Magnússon
Hanna Sjögren
Ola Uhrqvist

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

ISSN 2001-6727

KONTAKTA OSS

    Translate »