”Skuggan” får svar

I torsdags publicerade vi en text här i S.O.S. som deklarerade att vi bildar en “skuggkommission” för att hjälpa till att formulera frågor, göra analyser och komma med förslag när det gäller det uppdrag som givits till Skolkommissionen. Under två dagar har flera kommentarer kommit in till tidskriften. En kommentar föreslår ett kort och kärnfullt namn: Skuggan. Här förtecknas kommentarerna och efter texten några svar från redaktionen. 

 

Per Kornhall

Skuggkommissionerna duggar tätt… Men den här är en viktig sådan. Debatten i Sverige har hamnat långt från de viktiga frågorna om vad vi har skola till för egentligen. Uppskattar också mycket att ni ber människor berätta om vad de ser av segregation och andra effekter. Det är en märklig realitet i Sverige. Var jag än kommer så berättar personal i skolan om detta och om ser man till de undersökningar som gjorts så har de professionella en väldigt negativ bild av skolvalet i dess nuvarande konstruktion. Men samtidigt så syns detta väldigt lite i den allmänna debatten trots att det också har starkt stöd i statistik och forskning.

 

Göran Fransson

Per sätter fingret på flera viktiga aspekter, bl.a. detta om segregation och skolval. Så – varför syns vissa saker i ”den allmänna debatten” och andra inte? Vi kan väl ställa oss lite retoriska frågor såsom t.ex. handlar det om okunskap? Makt? Negligering av vissa perspektiv och fakta? eller helt enkelt om att (de flesta) politikerna tänker att valfrihetsfrågan är något som man inte vågar röra (för då är ”motståndarna” där och vrider debatten)…. 
I den internationella skolforskningen skriver t.ex. Olson & Craig (2009) om ”small stories” and ”mega-narratives” – där de personliga vittnesbörden om systems tillkortakommanden framträder i ”small stories”, vilka kämpar om uppmärksamhet mot de dominerande synsätten (”mega-narratives”) som återberättas av tunga politiska, ideologiska, ekonomiska och massmediala intressenter. 
Så vad är det så som kan få ”the small stories” att bryta hegemonin som ”the mega narratives” har? Många söker efter den tråden…

Olson, M. R. & Craig, C. J. (2009). “Small” Stories and Mega-narratives: Accountability in Balance. Teachers College Record, 111(2), 547–572.

 

Per Kornhall

Ett viktigt sätt är helt enkelt att börja berätta dem. Ofta hindras de små berättelserna av just berättarens upplevelse av att vara lite. Vad betyder min upplevelse i det hela medan det i själva verket nog ofta är tvärtom. Det är de små berättelserna som innehåller de stora berättelsernas innehåll som ger konkretion och som får människor att förstå vad det är som händer. Men – de måste berättas. De som ser det måste våga lyfta frågorna och inte tro att de är obetydliga eller att det inte spelar någon roll. En typisk dimension av skolvalet som till exempelvis inte belyses/berättas i media är det som jag varje gång jag nämner det under en föreläsning ser ett antal rektorer nicka igenkännande till är hur skolvalet utnyttjas av föräldrar som INTE vill att deras missförhållanden ska upptäckas. Dvs att när skolan börjar komma något på spåren – att det är något som inte står rätt till och är beredda att börja jobba med socialen så flyttar eleven till en annan skola. Ett annat spår som inte är en liten berättelse är ju själva det faktum att en av de starkast negativa effektstorlekarna i hela Hatties studie kommer från byte av skola. Och då har vi ett skolsystem som är uppbyggt kring tron att skolbyten ska skapa kvalitet. Men vem berättar historierna om eleverna som i verkligheten drabbats? Det pratar man om i lärarrum. Men där är det få som lyssnar.

 

Susanne Andersson specialpedagog

Har arbetat som pedagog i 21 år samt specialpedagog i 15 år inom all skolverksamhet inkl förskola.Jag ser en tydlig koppling på förskolans arbete, samhällsutvecklingen i stort i hur det kommer att påverka skolprestationerna framåt men var finns den kopplingen i denna undersökning???

 

Nils Westberg

Översynen måste givetvis även omfatta den allmänna förskolan från fyra års ålder. Utgångspunkt måste vara barns utveckling och behov. Därför måste åren före puberteten ses i ett helhetsperspektiv. Det är då grunden läggs för demokratin som är, precis som Tage Erlander hävdade i direktiven för 1946 åra Skolkommission, en frågan om medveten demokratisk fostran.

 

Lars Dahlström

Det här låter intressant och nödvändigt. Både små och stora berättelser måste granskas kritiskt. I första hand gäller det då följande frågor:

 1) Vilka personer kommer att ingå i skuggkommissionen?

 2) Hur kommer ”Skuggan” att kommunicera sina tentativa förslag till de som vill vara med och bidra till en bättre och mer rättvis skola i ett bättre och mer rättvist samhälle? Denna kommunikation är nödvändig för att undvika en toppstyrning även i detta fall.

 3) Hur kommer ”Skuggan” att kommunicera med den av staten tillsatta Skolkommissionen för att kunna påverka beslut innan de är rekommenderade till beställaren?

 

Roger J Danielsson

Under våren och hösten har jag i min blogg berört några frågeställningar. Tar vi punkterna 2 och 4 ovan i ämnesområden tror jag det är ytterst viktigt att skapa en modell eller metafor över hur man bygger en skola. Några tankar finns här:

http://pluraword.blogspot.se/2015/04/skolkommissionen-nagot-nytt-under-solen.html

När det sedan gäller den interna styrningen och skolutvecklingen är det viktigt att fokusera på att minska variationen i systematik och struktur. De två största bristerna i dagens skola är analysen och utvärderingen av resultaten i förhållande till målen i undervisningen (process och struktur). 
Detta framgår tydligt i IFAU rapport om skolvalet och skolsegregationen. Där det största problemet ligger inom skolan. Hela 78 procent av segregationen beror på bristande ”pedagogisk struktur” som gör variationen på kunskapsresultatet stor. Givetvis finns det en skolsegregationen mellan skolor men den är futtiga 3,4 procent. Ytterligare funderingar kring detta här:

http://pluraword.blogspot.se/2015/09/forlat-att-jag-besvarar.html

 

Majken Humle

Susanne. Du ser en tydlig koppling mellan samhällsutvecklingen – förskolan – grundskolan, och du anser att din spaning är både väsentlig och bortglömd. Skriv om det och sänd till SOS. Vänta dig inte att andra ska peka på det samband som du har sett. Det finns en redaktion som bollplank före publicering. Du har erfarit och du har tänkt men vill inte dela med dig? Nej, så är det förstås inte. Du vill säkert dela med dig, liksom många andra vill berätta om sina erfarenheter och tankar. 
Jag hoppas många skriver utifrån förskoleklassens, grundskolans, gymnasieskolans vardag. Korta berättelser ”small stories” är lika värdefulla och intressanta som långa artiklar. Det är stimulerande att få läsa olika sorters texter i en tidning.

 

Susanne Andersson

Hej! Vad kul att ni är intresserade! Jag återkommer gärna!

Med vänlig hälsning Susanne

 

Per Acke Orstadius

Förslaget om en alternativ skolkommission är välkommet. Dennas uppgift blir att peka ut färdriktningen för en ny och bättre skola. Många uppmuntras att komma med synpunkter och förslag. En svårighet uppstår när man ska ta ställning till alla förslag och låta dem mynna ut i en konkret handlingsplan. Det finns många med egenintressen av skolbesluten. I värsta fall får vi uppleva en huggsexa där de starkaste vinner. För att undvika detta vore det klokt att redan vid starten bestämma vems perspektiv som ska användas som bakgrund till alla förslag och åtgärder. Den minsta gemensamma nämnare som man kan enas om borde vara att utgå från elevernas perspektiv. Det som är bra för eleverna ska gälla. Detta är också det som Barnkonventionen föreskriver.

Många med egenintresse i skolbesluten kan komma att känna sig förbigångna. Men det är smällar man får ta. Det kan gälla ämnesföreträdare som vill ha större utrymme på schemat för sina ämnen. Eller lärare som tycker sig behöva betygen för att få eleverna att lyssna och anstränga sig. Eller näringslivet som slår vakt om den mål-och resultatinriktade skola som formar de kuggar de vill se på olika nivåer i det ekonomiska maskineriet. Det kan gälla talföra föräldrar som vill slå vakt om det fria skolvalet. Och som vill behålla betygen för att de ska kunna hjälpa sina privilegierade barn till platser främst i kön till eftertraktade utbildningar Etcetera. Alla dessa särintressen måste träda tillbaka. Det är elevernas intressen som ska gälla.

Vi vet vem som fattade beslut om flertalet av de reformer som nu gäller. En man utan kunskaper om inlärning och pedagogisk historia och utan erfarenhet av arbete med elever i skolan. Så gick det också som det gick. Detta får inte upprepas. Men risken för det är obefintlig. Det finns många engagerade, kunniga och erfarna skolmänniskor som kan smälta ihop kommissionens åsikter och förslag till en ny färdriktning för skolan. Det känns bra att veta detta.

 

Majken Humle

Jag har tillförsikt inför att SOS´ redaktion har begrundat upplägget för hur Skuggkommissionen kan arbeta. I artikeln skrivs fem konkreta punkter fram, som ska granskas och ges förslag till åtgärder.

Nu kan skrivandet av artiklar eller small storys börja. Att kommentera på metanivå om hur detta ska hanteras – eller inte ska hanteras – är kontraproduktivt (jag minns alla dessa sammanträden när man aldrig kom till själva saken). Elevperspektivet är ett särintresse men det döljs av att värderingen “fint” ofta medföljer. Av de fyra perspektiven som beskrivs i artikeln kan två innefatta elevperspektivet, det är gott och väl.

För min del tänker jag printa ut artikeln och hålla mig inom de givna ramarna – om jag skriver någonting för SOS. Skuggkommissionen, liksom den av regeringen tillsatta kommissionen, måste hålla sig till givna direktiv och inte börja arbetet med att diskutera direktiven.

 

SOS ger några svar:

– I flera av kommentarerna (Kornhall, Fransson, Humle) återkommer en önskan om att många av de som skriver texter till Skuggan gör det i form av “small stories”, alltså korta berättelser, personliga vittnesbörd om hur det fungerar i skolan. Hur har vissa av de många reformerna under senare år landat? Hur fungerar det på er skola? Vad skulle behöva göras? Vi har inte haft sådana små korta texter i S.O.S. tidigare, men nu behövs de, om vi ska kunna ge en mångfasetterad bild av skolan. Dessutom är de roligare att läsa. Som Majken Humle säger i kommentarsfältet: “Det är stimulerande att få läsa olika sorters texter i en tidning.”

– Vi tackar Lars Dahlström för namnet Skuggan.

–  Både Susanne Andersson och Nils Westberg uttrycker viss oro för att förskolan hamnar utanför den här diskussionen. Vi ska se till att det inte händer. Ni som läser det här kan också bidra till att vi får många texter med berättelser och perspektiv från förskola till gymnasieskola.

–  Vi tänker skicka länkar till det som publiceras i S.O.S. till var och en av ledamöterna i Skolkommissionen.

–  Roger J Danielsson publicerar länkar till sin blogg. Det påminner oss om att vi måste vara generösa med länkar – både nationella och internationella – så att perspektiven vidgas och våra förslag blir ordentligt underbyggda.

–  Lars Dahlström frågar vilka personer som kommer att ingå i skuggkommissionen. Vi har inte riktigt tagit ställning till hur vi skulle vilja ha det men det lutar åt att svaret blir detta: Vår kommission är alla som skriver under rubriken “Skola & Samhälles skuggkommission”.

–  Vi vill absolut inte ha en toppstyrning av detta arbete. Inskickade texter publiceras i S.O.S. Men till sist måste ändå all text smalnas av och resultera i en sluttext med förslag. Per Acke Orstadius är inne på svårigheterna med det. Sluttexten kommer dock redaktionen att skriva. Att göra det betraktar vi som en förmån.

 

Redaktionen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lämna ett svar

Obs! Kommentarer begränsas till 500 tecken (inklusive blanksteg).

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Din e-postadress behövs för godkänd kommentar. S.O.S. sparar e-postadresser, men vidareförmedlar dem ej. På begäran kan din e-postadress tas bort ur vårt register, varvid kommentar/kommentarer raderas.

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Magnus Erlandsson
Sara Hjelm
Magnus Hultén
Malin Ideland
Björn Kindenberg

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

ISSN 2001-6727

S.O.S. på Twitter

KONTAKTA OSS