Stefan Bodén: Om jag hade blivit skolminister

Om jag hade blivit skolminister vad skulle jag genomföra då?

Betyg

Avskaffa betygen helt och hållet! Det är hål i huvet att samma lärare skall undervisa eleverna, konstruera prov, genomföra och slutligen bedöma och betygssätta dessa. Det är lika knasigt som att samma polis som fångade boven också är advokat, åklagare, domare och jury.

Visst behövs tydliga mål att sträva emot. Men det är den mottagande läraren som skall avgöra om eleven har tillräckliga förkunskaper för att klara nästa nivå. Absolut i samråd med den avlämnande läraren, men det är den mottagande läraren som ska ha veto. Om elevens kunskaper bedöms som otillräckliga, får eleven vackert göra om den förra nivån. Precis som i dataspel; du måste klara en nivå innan du får börja på nästa. Självklart skall utredning göras om det finns någon funktionsnedsättning eller annan diagnos och stöd skall sättas in därefter.

Som det är idag, finns det tyvärr många exempel där lärare sätter ett godkänt betyg för att ”bli av med problemet”. Det innebär ju en massa merarbete att underkänna en elevs prestation. På så sätt är det allt för många elever som kommer ända upp på högstadiet eller till och med till gymnasiet innan de får en utredning och rätt resurser kan sättas in. Det glunkas nog också en del på universiteten om att de där först måste lära studenterna att räkna och skriva uppsats, innan själva utbildningen kan ta fart.

Med ett ”antagningssystem till nästa nivå” blir det också möjligt att bättre jämföra lärares resultat och prestation. Exempel: lärare A får igenom 97 % av sina elever medan lärare B (på samma skola) bara får igenom 84 % av sina. Vem blir förstelärare? Vem ligger bäst till i nästa lönerevision (om det nu är ett strävansmål att ha differentierad lön för samma arbete). Viktigare är i så fall att ta reda på vilka didaktiska och pedagogiska verktyg och metoder som används av de båda lärarna. Varför lyckas den ene bättre än den andre?

Den enda dokumentation som behövs från avlämnande lärare är ett kursbevis som beskriver kursens innehåll och längd i timmar, samt elevens närvaro. Sen är det upp till mottagaren att avgöra om (grund)kunskaperna är tillräckliga för att kunna klara nästa nivå. Detsamma gäller för slutbetyg. En siffra eller en bokstav på ett papper säger inte mycket. När väl det första jobbet är bärgat så inleds det ändå med en provanställning. Är kunskaper och förmågor tillräckliga, blir det så småningom fast anställning. På så sätt blir ett papper med en siffra eller en bokstav ointressant.

Alltså, istället för slutprov och stora kunskapskontroller av avlämnande lärare när året är slut, tänker jag mig istället ett antagningsprov, typ högskoleprovet, fast mycket mer nyanserat och anpassat för respektive utbildning som eleven ämnar söka.

Läxor och läxhjälp med RUT-avdrag

Avskaffa läxor! Enda gången som jag kan se att hemläxa är motiverat är när alla i klassen måste titta på ett visst TV-program, för det kommer att utgöra diskussionsgrunden för nästa lektion i ämnet. Eller att de måste sätta en surdeg hemma på torsdagen och mata den över helgen för på måndag ska det bakas surdegslimpa. Det finns säkert fler exempel på samma måte.

Att som idag sitta i klassrummet och få kvadreringsreglerna förklarade, för att sedan gå hem och räkna ett antal sidor är förkastligt. Det är lika fel som att din arbetsgivare ger dig en bunt instruktioner strax innan dagen är slut och med självklarhet säger att det här ska du fixa hemma ikväll. Och det UTAN ersättning. Hål i huvet!

Skolarbetet skall göras i skolan och ledas av personal med rätt utbildning. Frågor på det? Nä, jag tänkte väl det. Och detta leder fram till del två i rubriken.

Lärare har äntligen blivit ett legitimationsyrke, en profession. Jag som lärare måste alltså ha formell utbildning och körkort för att få utföra mitt arbete. Det är bra! Men när ungdomarna kommer hem så kan de få hjälp av vem som helst! Och det ska även subventioneras via skattsedeln!

Jag måste bara få skriva det igen. Lärare måste ha legitimation. Läxhjälparen kan i princip vara vilket stolpskott som helst. Och du betalar för hjälpen via din skatt. Hål i huvet! Igen.

Lärarlön/lärartäthet

Som jag har förstått av det jag har läst i frågan, är den vanligaste motiveringen till att lärare hoppar av och byter karriär den, att de är så förbannat ensamma. De saknar kollegor, inte i lärarrummet utan i klassrummet.

Hattie, den senaste Guden på den pedagogiska himmelen menar att klasstorleken är av mindre betydelse för elevernas framgång. Den enskilt viktigaste faktorn för att eleverna skall lära sig är motiverade, kunniga och engagerade lärare som älskar sina ämnen och lyckas entusiasmera eleverna. Tänk vad bra det då skulle vara om det fanns två kunniga och engagerade lärare som älskar sitt ämne. I varje klassrum. På varje lektion. Det kanske får vara ett strävansmål, men en början är att stoppa in en pedagog och en assistent (eller lärarkandidat) i varje klassrum.

Nu i valtider, är väl det bästa budet jag har sett, att vi lärare skall få 10 000 kr mer i månaden. Det motsvarar en löneökning på 30-40 %. Avstå i den löneökningen och öka istället lärartätheten med 30-40 %. Med ökad lärartäthet menar jag INTE mindre klasser, utan FLER vuxna i varje klassrum.

Läsårets upplägg

Skolåret idag är i princip och praktik upplagd på samma sätt som efter 1864 års skolreform. Två långa terminer och ett potatislov. Ja, POTATISLOV! I skarven mellan bondesamhället och industrisamhället var det säkert ett bra upplägg på skolåret, men det händer en del på 150 år … Jag föreslår stället tre terminer om 13 veckor. Ett lov kring jul och nyår på 3 veckor, ett lov kring påsk på 3 veckor och ett sommarlov på 7 veckor. 13+(3)+13+(3)+13+(7)=52. (Om du lägger ut veckorna i en kalender, ser du att sommarlovet kommer att börja senare, men å andra sidan kommer inte höstterminen att börja förrän i slutet av augusti, kring vecka 37 istället för som idag, kring vecka 33).

Invändningen blir då hur detta ska funka med resten av familjen och mamma och pappa och semestrar? Antalet veckor i och utanför skolan är samma, men fördelningen är betydligt bättre än nuvarande:

12 v. skola (med start i augusti)
1v. höstlov (potatislov)
7 v. skola
2 v. jullov
7 v. skola
1 v. sportlov
5 v. Skola
1 v. Påsklov
7 v. skola
9 v. sommarlov

En annan tanke som jag leker med är att eleverna, likt föräldrarna, skall ha 6 veckor ledigt per år. Då slipper vi absolut styggelsen med läxor och skoldagarna skulle då rimligen kunna kortas ner betydligt, för att istället ge tid till att odla andra intressen som sport, friluftsliv, knyppling, schack och att spela Jenga.

Detta är den korta versionen. Må väl så länge!

//S

PS Glömde en grej. Flexibel skolstart. Mottagande lärare i ettan gör ett skolmognadsprov för alla barn mellan 6-8 års ålder.

(Stefan Bodén är yrkeslärare på gymnasiet i köksämnen. Arbetar idag på en gymnasiesärskola)