Sten Svensson: Att ha låg kvalitet som affärsidé

De fristående skolorna brukar framhäva att de har hög kvalitet och att de har bättre resultat än de kommunala skolorna. Det stämmer i många fall men det finns även exempel på motsatsen, skolor som har som affärsidé att ha låg kvalitet.

Anna* har varit lärare i många år i en av de större städerna i Sverige. Hon är utbildad gymnasielärare och hon har lärarlegitimation i ett par ämnen. Sitt första lärarjobb fick hon på en kommunal gymnasieskola men när elevantalet minskade blev hon övertalig och uppsagd. Efter en kort tids arbetslöshet fick hon ett jobb i en fristående gymnasieskola.

Men det nya jobbet blev inte som hon tänkt sig. Det är en hel del som inte fungerar på den nya skolan och kontrasten mot den förra arbetsplatsen är stor. Det är stora kvalitetsskillnader mellan skolorna och Anna menar att just kvalitetsfrågorna kommer bort i debatten om de fristående skolorna.

–       Det är för mycket fokus på vinster och riskkapitalbolag i debatten om de fristående skolorna. Vi måste börja tala om kvaliteten i skolan och kvaliteten på undervisningen, de frågorna försvinner i skoldebatten idag, säger Anna.

På Annas skola, som har flera program, är bara tre lärare legitimerade. De övriga, drygt 70 procent, är obehöriga och saknar pedagogisk examen. Det är vanligt med många obehöriga lärare på fristående skolor men Annas skola utmärker sig med en mycket hög andel obehöriga. Även rektorn saknar rektorsutbildning och erfarenhet av gymnasieskolan.

Den höga andelen obehöriga skapar svårigheter att föra de yrkesmässiga diskussionerna, menar Anna och beskriver hur hon försökt att ta upp olika pedagogiska och didaktiska frågor både på möten och enskilt med rektorn men mötts av ointresse och okunskap.

–       Det finns varken utrymme eller intresse för fortbildning eller för pedagogiska diskussioner på min arbetsplats.

Anna beskriver en skola där många elever inte kommer på lektionerna, där lektioner ställs in och där det är allmän oreda. Annas bild bekräftas av Skolinspektionens tillsynsrapport. Det är hög elevfrånvaro, låga betyg och brister i åtgärdsprogrammen.

Ett exempel på hur det fungerar på skolan är elevernas praktik. Den ska skolan ordna men det har hänt att eleverna fått fixa praktikplatser själva eller att de blivit utan praktikplatser. Även om skolan ordnar praktikplats sker ingen uppföljning.

–       Det kan hända att eleven tar vilken praktikplats som helst, som inte har med elevens utbildning att göra, trots det godkänns det som praktik.

Skolans hantering av elevernas praktik får kritik även i Skolinspektionens rapport. En kritik som Anna tycker är för försiktig. Enligt Anna beror det dels på att inspektionens lärarintervjuer genomfördes som en gruppintervju och dels på att inspektionen var för grund. Skolinspektionens besök blev en besvikelse för Anna och hennes förtroende för myndigheten är numera lågt.

Annas skola har uppenbara problem och det finns mycket som behöver åtgärdas. Men förbättringsarbetet går trögt och enligt Anna saknas det ambitioner att ta tag i problemen.

–       Eleverna är nöjda med att de inte behöver göra så mycket. De blir godkända ändå och föräldrarnas inblandning är marginell. Skolan har för låga krav på eleverna samtidigt som de får för lite stöd.

Och det verkar som om även skolans ägare är nöjda så länge de kan fylla elevplatserna och elevpengen kommer till företaget och ägarna. Enligt Anna saknas det pengar till att bedriva en bra verksamhet.

–       Det saknas pengar till fortbildningskonferenser och till stödresurser för eleverna. Skolan sparar även på lärarnas kompetensutbildning. När vi lägger fram förslag, bemöts vi antingen av bristande intresse eller så skjuts det upp till oviss framtid, säger Anna.

De senaste åren har Anna inte fått gå på någon kurs eller utbildning som har kostat pengar.

Men det borde inte vara så stora problem med resurser och pengar på skolan. Denna skola får lika mycket i skolpeng per elev som en kommunal skola och det borde finnas pengar till kompetensutveckling till exempel. Skolan har nästan 18 elever per lärare och det är en mycket låg lärartäthet. Riksgenomsnittet ligger på drygt 12 elever per lärare. Genom den låga lärartätheten får skolans ägare, ett aktiebolag som ingår i en skolkoncern, avsevärda belopp varje år som uppenbarligen går till annat att förbättra undervisningen eller till att kompetensutveckla lärarna. Hög kvalitet verkar således inte vara denna fristående skolas affärsidé utan snarare tvärtom.

Sten Svensson

*Anna heter egentligen något annat. I Sverige 2013 vågar hon inte träda fram öppet och berätta hur det fungerar på hennes arbetsplats, en offentligt finansierad skola. Därför har vi inte kunnat intervjua skolans ledning för att få ägarnas version. Skolinspektionens tillsynsrapport och Skolverkets databas SIRIS bekräftar de uppgifter som Anna har lämnat.

3 Comments on “Sten Svensson: Att ha låg kvalitet som affärsidé

  1. Oerhört viktigt perspektiv! Det är förstås sorgligt att det finns elever som väljer skola efter var det är lättast men det är tyvärr en verklighet vi behöver leva med. Det är rent förkastligt att skolor tillåts slå mynt av att elever har en så pessimistisk syn på värdet av att verkligen lära sig saker.

  2. Hur ska vi veta att detta är en sanning. Det slängs in en brasklapp om att bilden bekräftas av Skolverkets tillsyn, samtidigt säger Anna (kanske en påhittad personen) att hon är besviken på Skolverkets grunda inspektion. Så tydligt att här talar en person som driver en privat tes om att ordningen i dag är fel att personen ifråga (Sten Svensson) har rätt.

  3. Anders:
    Det finns väl mycket som är svårt att vara säker på.
    Man får fundera över vad Anna skulle vinna på att framföra brister som är uppdiktade.

Lämna ett svar

Obs! Kommentarer begränsas till 500 tecken (inklusive blanksteg).

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Din e-postadress behövs för godkänd kommentar. S.O.S. sparar e-postadresser, men vidareförmedlar dem ej. På begäran kan din e-postadress tas bort ur vårt register, varvid kommentar/kommentarer raderas.

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Magnus Erlandsson
Sara Hjelm
Magnus Hultén
Malin Ideland
Björn Kindenberg

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

ISSN 2001-6727

S.O.S. på Twitter

KONTAKTA OSS