Sten Svensson: Hur kunskapsrörelsens andra våg fortsatte – Hans Bergström och Dagens Nyheter svartmålade den kommunala skolan

I en serie bestående av fyra artiklar beskriver Sten Svensson historien bakom dagens kunskapsdebatt. I denna tredje del berättas om hur Hans Bergström och Dagens Nyheter, som en del av kunskapsrörelsens “andra våg”, ägnade sig åt intensiv svartmålning av den nybildade kommunala skolan (red).

När systemet med de fristående skolorna, skolpengen och skolaktiebolagen hade börjat verka i mitten av 1990-talet startade en intensiv svartmålning av den sammanhållna kommunala skolan samtidigt som de fristående skolorna framhävdes som föredömen. Dagens Nyheters dåvarande chefredaktör, Hans Bergström, hade en ledande roll i den propagandan.

Matilda Wiklund, har i avhandlingen Kunskapens fanbärare. Den goda läraren som en diskursiv konstruktion på en mediearena gått igenom hur Dagens Nyheters ledarsida skildrade skolan under 1990-talet. Kort sammanfattat förmedlade Dagens Nyheter en bild av att utbildningen och skolan i Sverige var i ett kristillstånd. Utbildningspolitiken kännetecknades av kunskapsfientlighet och det var stora brister i elevernas kunskaper. Det var ingen ordning och reda och det fanns stora brister i värden och normer. Den svenska skolan var kravlös, slapp och flummig. Det som hade orsakat det eländigt dåliga tillståndet i skolan var den socialdemokratiska skolpolitik som slog igenom på 1960-talet. Beskrivningen är en kopia av Kunskapsrörelsens bild av skolan.

Enligt Wiklund var det nästan ingen med andra åsikter som fick bemöta denna bild av skolan. Dessutom hade DN:s debattsida inlägg med samma politiska linje som ledarsidan. Matilda Wiklund sammanfattar sin avhandling:

”När jag gick in i detta arbete var det med en förhoppning om att bli överraskad. Jag hoppades att Dagens Nyheters utbildningsdebatt skulle erbjuda mer mångfald än kritiska röster hävdat, att fler röster skulle höras och mer bredd i debatten skulle framträda.”

”Dock har jag under arbetets gång i viss mån kapitulerat inför att debatten under 1990-talet, på både debatt- och ledarsida, i mångt och mycket sett ut ungefär så som kritiken hävdat.” [1]

Bergström inspirerades av och hämtade en hel del av sina argument från 1980-talets kunskapsrörelse, som han även hänvisade till. Till exempel förde han fram samma uppfattning som Kunskapsrörelsen att den socialdemokratiska skolpolitiken inte satsade på ämneskunskaper. Ett exempel är Bergströms beskrivning av den nya lärarutbildning som föreslogs år 2000.

”De blivande lärarna ska – det tycks vara poängen i den föreslagna lärarutbildningen – så mycket som möjligt hållas på avstånd från rejäla kunskaper i ämnen. De blivande lärarna ska inte vara säkra på att det över huvud taget finns någon kunskap att förmedla och de ska vara mycket osäkra på om det finns några “ämnen” att bedriva undervisning i.” [2]

Bergström och kunskapsrörelsen delade också uppfattning om den centrala skoladministrationen, om den pedagogiska forskningen och om ledningarna för lärarutbildningarna. I antologin Kommunaliseringen av skolan, vem vann egentligen? från 2011, har Hans Bergström beskrivit sin syn.

”Skolverket togs över av flumvänstern. Detsamma skedde med pedagogikämnet på universiteten, liksom i nästa steg med ledningarna för lärarhögskolorna. Nya generationer lärare skolades i Rousseau, att misstro all traditionell kunskapssyn och all vuxenauktoritet. ”Barnet har alltid rätt och är till naturen gott”, blev föreställningen. Vuxna ska inte upprätthålla auktoritet i skolan, heller inte tala om för barn vad de bör lära sig. Trots att vad barn behöver lära sig definitionsmässigt är sådant de inte redan kan, förväntas eleverna i namn av ”skoldemokrati” kunna styra även undervisningen.” [3]

Hans Bergströms positiva alternativ till de dåliga kommunala skolorna var de fristående skolorna.

”Friskolorna hade inte blivit en sådan succé och kommit att expandera i en sådan takt, om det inte hade varit för att 68-riktningen av den svenska skolan hade varit så djupt ogillad av de flesta föräldrar. Friskolor kom som en befrielse och en öppning för föräldrar och elever som satt fast i skolor som de vantrivdes med.” [4]

Men Bergström skrev inga ledare om att han från och med år 2000 själv hade personliga intressen i friskolebranschen. I boken Kommunaliseringen av skolan, vem vann egentligen? beskriver han hur det gick till när han själv blev en del av denna bransch. År 2000 blev Hans Bergström kontaktad av en kvinnlig friskoleägare, Barbara Berg, som behövde hjälp av DN för att driva sina frågor gentemot Skolverket. Hennes fristående skola, Internationella engelska skolan, gav eleverna betygsliknande skriftliga omdömen från och med årskurs sex. Eftersom det inte var tillåtet hade skolan fått Skolverket på sig. Naturligtvis stödde Hans Bergström detta initiativ från en av friskolebranschens företrädare. Kontakterna dem mellan ledde till att de gifte sig. Hans Bergström var därmed en del av friskolebranschen samtidigt som han skrev ledare i DN där han stödde de fristående skolorna. Bergström beskriver i boken hur de arbetade tillsammans med att bygga ut företaget.

Kunskapsrörelsen hade fel i sin huvudtes om att den svenska skolan hade misslyckats med sitt kunskapsuppdrag och detsamma gäller för Hans Bergström. I rapporten Internationella studier under 40 år, har Skolverket sammanfattat de svenska elevernas resultat från 1964 till och med 2003.  I sju av tretton studier ligger de svenska eleverna klart över medelnivån och i ytterligare fyra ligger de på medelnivå. Endast två hade svaga resultat. Särskilt bra var eleverna i läsförståelse där de var bäst i världen i flera undersökningar. Kunskaperna i de naturvetenskapliga ämnena har varit något svagare men i de flesta studier låg eleverna på medelnivå eller strax över. Det stora problemet har varit matematiken där eleverna hade mycket svaga resultat fram till 1995 då de presterade på den internationella medelnivån. Den sammanhållna grundskolan lyckades således mycket bra i jämförelse med andra länder fram till och med 1990-talet. [5]

Bergström hade också fel i sitt påstående att lärarutbildningarna inte satsade på ämneskunskaper. De flesta lärarkategorier fick utökad tid för ämnesstudier i de lärarutbildningsreformer som gjordes under 1980-talet och i början på 2000-talet. Ingen lärargrupp fick minskad tid för ämnesstudier. Utbildningarna förlängdes och man gick över till en modell där alla blev ämneslärare.

Bergströms syn på Skolverket, skolforskningen och ledningarna för lärarutbildningarna kan väl närmast beskrivas som konspiratorisk. Några fakta som stöder hans uppfattning har han aldrig presenterat.

Hans Bergström slutade som chefredaktör för Dagens Nyheter 2003 men han är fortfarande aktiv som skribent i skolpolitiska frågor. Ett av hans mest uppmärksammade utspel var när han rådde Sverigedemokraterna att ”välta bordet” under regeringskrisen hösten 2014. [6]

 

Sten Svensson är skolpolitisk utredare för tankesmedjan Katalys och medlem i Nätverket för en likvärdig skola

 

Noter

[1] Matilda Wiklund, Kunskapens fanbärare. Den goda läraren som en diskursiv konstruktion på en mediearena, Örebro Universitet 2006.

[2] Dagens Nyheter 2000-05-28.

[3] Kommunaliseringen av skolan, vem vann egentligen? 2011.

[4] Kommunaliseringen av skolan, vem vann egentligen? 2011.

[5] Internationella studier under 40 år. Skolverket 2004.

[6] https://medieimperiet.story.aftonbladet.se/chapter/fall-regeringen/

 

En kommentar till “Sten Svensson: Hur kunskapsrörelsens andra våg fortsatte – Hans Bergström och Dagens Nyheter svartmålade den kommunala skolan

  1. Tack, Sten! Varit bedrövad och förbannad över tystnaden kring Bergströms och andras egoistiska illdåd mot skolan och eleverna. Se http://perackeorstadius.se/pdfArtiklar/skolpolitikensKonsekvenser.pdf

    Paret Bergström sålde skolan för 600 miljoner. Hur ska den affären löna sig för köparen? Ännu större vinst genom våra skattepengar! Bergström lär leva flott i Florida. Lär ha stött Trumps republikaner. Kvarnsten, tänker jag. Se
    http://perackeorstadius.se/pdfArtiklar/samvetetVakna.pdf

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Din e-postadress behövs för godkänd kommentar. S.O.S. sparar e-postadresser, men vidareförmedlar dem ej. På begäran kan din e-postadress tas bort ur vårt register, varvid kommentar/kommentarer raderas.

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Sara Hjelm
Magnus Hultén
Malin Ideland
Anders Jönsson
Björn Kindenberg

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

S.O.S. på Twitter