Sten Svensson: SOS 10 år – Marknadsskolan

När Skola och Samhälle startade hade den marknadsdrivna skolan verkat i närmare femton år. Under dessa år var det fria skolvalet populärt i breda kretsar och tillväxten av fristående skolor var mycket snabb, skriver Sten Svensson i ett utdrag ur Skola och Samhälles kommande jubileumsskrift. (red.)

Det var den borgerliga regeringen med Carl Bildt i spetsen som införde marknadsskolan 1992 och när Socialdemokraterna och Miljöpartiet höjde nivån på skolpengen 1997 satte utvecklingen extra fart. Samtidigt började det komma allt fler rapporter om att det även fanns nackdelar med att låta marknadskrafterna styra skolpolitiken. Skolsegregationen ökade och resultaten sjönk i de internationella studierna PISA med flera.

Under början av 2000-talet hade riskkapitalbolag börjat köpa upp en del av skolkoncernerna. Många upplevde det som stötande att dessa bolag tjänade stora pengar på den skattefinansierade skolan samtidigt som de undvek att betala skatt. Kritiken mot den vinstdrivna skolpolitiken började bli allt tydligare.

En av de första marknadskritiska artiklarna i Skola och Samhälle var skriven av Ingrid Carlgren och hade rubriken Vad gör vi åt de växande klyftorna?

”Växande klyftor i skolan hänger samman med växande klyftor i samhället. Sambandet verkar åt bägge håll – skolans klyftor speglar klyftor i samhället men skapar också dessa klyftor. Det är inte ofarligt med ett skolsystem där alltfler elever blir utsorterade. Utsorterade, frustrerade och arga elever är lätta att rekrytera till kriminella verksamheter. När den växande kriminaliteten diskuteras i Sverige, är det dock Beatrice Ask [justitieminister 2006-2014] och inte Jan Björklund som avkrävs åtgärder. Om skolan överhuvudtaget diskuteras i det sammanhanget så ges den en roll att i viss mån motverka men framförallt övervaka eleverna. Att skolan själv skulle kunna vara en del av orsaksbilden till den ökande kriminaliteten verkar inte ha fallit någon politiker in.”

En beskrivning som är lika giltig i dag.

Det började också komma allt mer fakta om hur den marknadsstyrda skolan fungerade. 2010 presenterade Lärarförbundet rapporten ”Perspektiv på skolan – Om det fria skolvalets effekter på skolans likvärdighet”. Rapporten visade att aktiebolagen hade mycket låg lärartäthet i kombination med ett positivt segregerat urval av elever och att det fanns ett klart samband mellan lärartäthet, vinst och ägarform.

Bryter man ner den punkt som kanske är viktigast för verksamhetens kvalitet, lärartätheten, på olika ägarformer finner man att det finns ett klart samband mellan lärartäthet, vinst och ägarform.

En rapport som fick mycket stor betydelse för debatten om skolans marknadsutsättning var SNS-rapporten Konkurrensens konsekvenser. Vad händer med svensk välfärd? som kom 2011. Rapportens huvudbudskap var att det inte gick att visa att privatiseringen och marknadsutsättningen av den offentliga sektorn hade medfört de stora kvalitets- och effektivitetsvinster som förespråkarna hade sagt.

I mars 2013 skrev Carl Lindberg och Ulf P. Lundgren en artikel med rubriken Vinstförbud! De pekade på de vinstdrivna skolornas affärsidé är att ha ett segregerat elevurval. De ville ha bort aktiebolagen från skolan.

”Skolans viktiga bidrag till den framtida samhällsutvecklingen avgörs i mycket hög grad av om och hur elever med vitt skilda bakgrunder kan utveckla vänskap och tidigt vänja sig vid att samverka med varandra. I kontrast till detta bygger en mycket stor andel av de vinstdrivande friskolorna på idén att privilegierade grupper ska kunna välja bort skolor, där många barn och ungdomar från underprivilegierade grupper studerar. Den segregation, som dessa fristående skolor bidrar till, kommer med säkerhet att få allvarliga konsekvenser i framtiden genom ökade spänningar mellan människor och grupper.”

En annan fråga som kom att påverka debatten var att det började dyka upp konkurser i friskolebranschen. När JB-koncernen gick i konkurs våren 2013 sände det en chockvåg över skolsverige. Över 11 000 elever vid 36 skolor och 1 900 anställda fick i början av juni reda på att de inte längre hade någon utbildnings- eller arbetsplats att gå till efter sommarlovet.

I mars 2014 hade Tomas Englund en artikel med rubriken: Det fria skolvalet är den främsta orsaken till skolans kris.

”Vad som skett är att svenska skolors klassrum faktiskt förändrat karaktär i ett avgörande avseende under senare år, påverkat av det fria skolvalet och det fristående skolsystemets tillkomst. Detta framgår mycket tydligt i rapport efter rapport från Skolverket. Denna förändring handlar om en förskjutning från mer heterogent sammanhållna skolklasser med såväl hög-, medel- som lågpresterande elever till alltmer homogena skolklasser, där endast en eller två av dessa grupperingar dominerar.”

Englund pekade på att den sortering av eleverna som sker i den svenska skolan i första hand drabbar de lågpresterande eleverna.

Under de tio år som Skola och Samhälle har verkat har det skett en omsvängning i synen på de fristående skolorna. Det har det kommit allt fler forskarrapporter som visar på olika effekter av den marknadsstyrda skolan. Det har inneburit att Socialdemokraterna och Miljöpartiet har ändrat sin politik i frågan om skolans marknadsutsättning. Även de båda lärarfacken har blivit tydligare i sin kritik mot skolans marknadsutsättning och de har samarbetat med LO i frågor kring skolans likvärdighet.

Även allmänhetens inställning har blivit mer negativ till marknadens effekter. I en enkätundersökning från Ipsos som Dagens Nyheter presenterade i november 2016 tyckte 46 procent att företag hade en negativ effekt på skolan och 64 procent var emot att de får dela ut vinst. När det gäller skolan är kritiken mot företagsvinster stark i alla läger.

Samtidigt finns det inget parlamentariskt stöd för att ändra något avgörande i marknadsstyrningen av skolan. I januariöverenskommelsen mellan regeringen, Centern och Liberalerna står det att:

”Regeringen kommer inte att driva eller arbeta vidare med förslag om vinstförbud eller andra förslag med syftet att införa vinstbegränsningar för privata aktörer i välfärden.”

Sten Svensson är fristående skoldebattör och medlem av Nätverket för en likvärdig skola.

Referenser

Dagens Nyheter (2016). Väljarna mest kritiska till skolföretag, DN den 4 november 2016.

Svensson, Sten (2010). Perspektiv på skolan – Om det fria skolvalets effekter på skolans likvärdighet. Lärarförbundet 2010.

SNS (2011). Konkurrensens konsekvenser. Vad händer med svensk välfärd?

Socialdemokraterna (2019). Sakpolitisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna.

Bildkälla: MichaelGaida

2 Comments on “Sten Svensson: SOS 10 år – Marknadsskolan

  1. Utmärkt sammanställning av historik och effekter, framförallt de tidiga prognoserna beträffande sambandet mellan skolsegregation och kriminalitet.

  2. skolan har inte bara blivit sämre. den har också blivit dyrare. Detta framgår av diagram jag sammanställt från skolverkets databas SIRIS. Finns på de flesta FB-sidor om vinstfri välfärd.- eller på min FB-sida; lasse.maansson@telia.com

Lämna ett svar

Obs! Kommentarer begränsas till 500 tecken (inklusive blanksteg).

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Din e-postadress behövs för godkänd kommentar. S.O.S. sparar e-postadresser, men vidareförmedlar dem ej. På begäran kan din e-postadress tas bort ur vårt register, varvid kommentar/kommentarer raderas.

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Magnus Erlandsson
Sara Hjelm
Magnus Hultén
Malin Ideland
Hanna Sjögren
Malin Tväråna

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

ISSN 2001-6727

KONTAKTA OSS

    Translate »