Skola och SamhälleSten Svensson: Systemet fungerar
När JB koncernen gick i konkurs hävdade Anders Hultin, dåvarande vd för JB Education, att systemet fungerar. Det sätt som koncernen hade skött avveckling av sina skolor visade att friskolemarknaden fungerade som den skulle, skrev han i Dagens Nyheter. Skolbranschen är numera en del av det privata näringslivet och den fungerar som vilken annan bransch som helst.
Det innebär att det är fullt normalt att skolor går i konkurs och att elever ställs utan utbildning från en dag till en annan. När en skola går i konkurs får eleverna ordna sin fortsatta utbildning bäst de kan. Har eleverna tappat bort sina tidigare betyg får de skylla sig själva, det är helt enligt reglerna att det inte finns några betygskataloger kvar efter en konkurs.
Att ägarna trixar med olika bolagskonstruktioner, märkliga lån och räntesnurror för att kunna blåsa upp företagens värden och för att kunna plocka ut hundratals miljoner i vinst och avkastning, det är också helt enligt reglerna. I JB-koncernens fall plockade ägarna ut cirka 200 miljoner kronor av skolpengen. När de sedan sålde till ett riskkapitalbolag fick de ytterligare cirka 100 miljoner kronor. Det var inga rufflarföretag som gjorde detta utan högt ansedda och prisade företag. Så går det till i företagsvärlden och det är fullt normalt.
Inför JB-konkursen tömdes dessutom företaget på pengar och företagsledningen lämnade över alla obetalda fakturor till konkursboet och skattebetalarna. Bara lönegarantin för de anställda kostar samhället cirka 100 miljoner kronor. Det är helt enligt regelverket för företagskonkurser.
Att JB-koncernens vd Anders Hultin också plockade ut de bästa skolorna ur JB-koncernen och startade ett nytt bolag är också helt enligt spelreglerna. Anders Hultin vet hur regelverket fungerar för han var med i de innersta cirklarna när Moderaterna arbetade fram systemet för de fristående skolorna i början på 90-talet. Sedan dess har han tillämpat sina egna regler med stor ekonomisk framgång i olika skolföretag. Att skapa ett system som man sedan tjänar stora pengar på, det är helt enligt reglerna.
Att skolföretagens vinster uppstår genom att skolan segregeras är även det helt enligt regelboken. Genom det fria valet och skolpengen gynnas vissa skolor medan andra missgynnas. Det ska uppstå vinnare och förlorare både bland skolor och elever. Att Rosengårdsskolan i Malmö till exempel, måste läggas ner är således en följd av att systemet fungerar som det ska.
Att de anställda i privata skolföretag inte har någon grundlagsskyddad yttrandefrihet är också det enligt gällande lagstiftning. Om de anställa skulle berätta hur en ägare vansköter en skola riskerar de en uppsägning. Därför vågar de inte säga något. Vi som betalar verksamheten och vi som ska rösta i nästa val, vi ska inte veta någonting. För om vi visste hur det fungerar kanske vi inte skulle rösta på de partier och de politiker som skapat detta system.
Så alla vi som är upprörda över hur det numera fungerar inom skolbranschen, vi har således inte förstått någonting, det ska fungera så här. Skolan är inte till för eleverna längre utan den är till för företagen.
6 Comments on “Sten Svensson: Systemet fungerar”
Lämna ett svar
STÖD SKOLA OCH SAMHÄLLE!
Skola och Samhälle är en ideell förening. Vi som arbetar med S.O.S. gör det helt utan ersättning. Alla bidrag till en fortsatt kritisk debatt om skola och lärarutbildning mottages tacksamt!
Swisha till: 123 589 43 73
Ett viktigt inlägg nu när alla rusar till systemets försvar och försöker rädda vad som räddas kan. När ministern är “förbannad” för att företag beter sig som företag är det viktigt att påpeka att det inte finns någon speciell svensk marknadsekonomi som bara är snäll och gullig och altruistisk. Vill vi ha skolföretag så får vi skolföretag – och klagorop och tillfälliga regler lär inte ändra mycket på dem. Visst, lejonen på zoo brukar ha en köttfri måndag – men det betyder inte att de är på väg att bli vegetarianer.
Tyvärr hjälper det inte ens att skolan mot förmodan skulle vara bra, den kan gå i konkurs för att ägarna vill dra sig ur. Jag vet flera John Bauer som drevs med bra kvalitet, men risken med att tillhöra en kedja är att alla drabbas när man drar i en länk. De som drabbats allra hårdast är eleverna som troligen tappat en del tilltro till vuxenvärlden. Det är den viktigaste frågan i den här tragiska historien.
En välgörande, klargörande artikel. Detta är rent ut sagt för djävligt. Skolministern uttrycker det på samma sätt som vanligt, det är inte acceptabelt. Detta utan att han som vanligt varken kan eller ens vill göra något åt det.
Ett mycket bra inlägg som visar på den absurda situation svensk skola befinner sig i. Men än mer absurt är politikernas oförmåga eller vilja att stoppa denna utveckling. Jag är en av dem som är ansvarig för det första statliga stödet till en fristående skola. De visioner som då fanns hos riksdagens utbildningsutskott är milsvidder från hur det ser ut idag. Om det endast är ideologi som får styra och inget sunt förnuft är risken att det gamla militära talesättet råder: ” Stämmer inte kartan med verkligheten så gäller kartan.”
En framkomlig väg i detta låsta läge kan vara ett Moratorium för nystartande av friskolor under tex 5 år. Då kan man åtminstonde stoppa ytterligare överetablering av gymnasieskolor. Samtidigt ska tydliga krav på kvalitetshöjande åtgärder mot en likvärdig skola genomföras. Kraven bör vara de samma för såväl den kommunala som den fristående skolan. De skolor som ej klarar kraven får stängas.
Politikernas uppgift bör vara att svara på varför Sverige behöver vinstdrivande skolor i bolagsform. Efter 5 års moratorium ska även frågan ställas om det behövs fler fristående skolor eller räcker det med dem som vi redan har.
Det är min övertygelse att vinstdrivande skolor kan stoppas och även att inte fler fristående skolor behövs. Det handlar endast om vilja och kraft för att verka för en likvärdig skola, där ingen ställs utanför. Att säja usch och fy i efterhand när media avslöjer det ena eländet efter det andra visar endast på inkompetens och brist på handlingskraft
Jag skulle vilja se ett ihopklipp med alla de tillfällen som Jan Björkund fått säga saker i stil med “Nej, så här får det inte gå till”, Nu, är jag besviken, ja till och med förbannad!”, “Nu måste vi strama åt” Och så vidare. Då borde han väl själv se ett litet löjets skimmer över sin egen hårdnackade inställning att vinstdrivande skolor är det i sig inget fel på.
Det är inte konstigt att de vinstdrivande friskolorna agerar som de gör, det är deras skyldighet, Ett vinstdrivande aktiebolag har ett krav på sig att se till ägarnas vinstintresse och krav på avkastning i första hand. I ett “vanligt” företag kan dettta fungera då bra kvalitet på produkten/tjänsten ger utrymme för att ta ut ett högre pris. Det är därför vissa restauranger kan ta 500 spänn för en middag, medan andra bara kan ta 150 inkl en bärs.
I skolan fungerar inte detta. Anledningen är att intäktssidan är begränsad. Varje elev generara lika stor intäkt oavsett kvalitet på undervisningen. För vinstdrivande friskolor som har ett stort söktryck, vilket vi vet inte behöver ha med kvalitet att göra, finns därför inga incitament att förbättra undervisningens kvalitet då det ger ökade kostnader men inga ökade intäkter.
Tvärtom blir det naturliga steget att börja skära i kostnaderna. Det är ju ända sätta att ytterligare förbättra lönsamheten när “intäktstaket” redan är nått, och att förbättra lönsamheten är ju en skyldighet gemtemot aktieägarna.
Av denna anledning bör vi vara skeptiska till dessa vinstdrivande friskolor, det ligger ju i grundtanken med aktiebolag att jobba mot att ständigt förbättra lönsamheten och med en fullbelagd skola är enda alternativet att kapa kostnader eftersom intäktssidan redan är maxad.
Detta är sunt förnuft och det vet även alla friskoleförespråkare med lite ekonomisinne innanför pannbenet. Så frågan handlar inte om vad som är bäst för svensk skola utan vart de ideologiska preferenserna ligger. Och i denna fråga är “privatisering till varje pris” ett uttryck som bör ligga nära till hands.
Tyvärr har detta tänk även smittat av sig på de kommunala skolorna som också verkar ha anammat epitetet “hellre billig än bra”.