Sten Svensson: Vad innebär valresultatet för skolan?

Hur kommer skolpolitiken att kunna förändras med tanke på den nya mandatfördelningen i riksdagen? Vilka möjligheter resp. svårigheter erbjuds i det aktuella politiska läget. Sten Svensson reder ut begreppen. (red)

Valresultatet har medfört en mycket komplicerad parlamentarisk situation där utvecklingen kan gå åt en rad olika håll. Som det ser ut i skrivande stund kommer Socialdemokraterna och Miljöpartiet att bilda en ny regering. Men det blir en svag regering som måste få stöd av ett par andra partier för att få igenom sin politik. Det måste ske någon form av blocköverskridande överenskommelser.

När det gäller skolpolitiken kan dessa blocköverskridande överenskommelser gå längs några olika spår. En väg är att man försöker komma överens i fråga för fråga, en annan väg är att det sker en stor översyn av hela skolpolitiken.

Det parlamentariska läget tillsammans med det allvarliga läget för skolan, är starka argument för att genomföra en större översyn av hela skolpolitiken. Skolan, en av samhällets viktigaste institutioner, har i dag fallande resultat och allt större skillnader mellan skolor och elever. Lärarnas status har minskat och det är allt svårare att rekrytera de unga till läraryrket.

För att vända den trenden räcker det inte med de skolförslag som lagts i valrörelsen. Det behövs en grundlig utredning där man vänder på alla stenar och förutsättningslöst går igenom konsekvenserna av kommunalisering, privatisering, marknadsutsättning, mål- och resultatstyrningen och alla de andra frågor som kan ha påverkat skolans utveckling. En utredning där man noga lyssnar till vad forskningen och parterna säger och där man strävar efter ett brett samförstånd för att lägga fast en långsiktig ny skolpolitik. En sådan stor utredning skulle även inkludera Vänsterpartiets profilfråga om vinster i välfärden men då begränsat till skolan. Man skulle även utreda Folkpartiets hjärtefråga om ett återförstatligande av skolan. En annan stor fördel med en blocköverskridande skolutredning är att den ger regeringen mer tid till att lösa alla de andra frågorna som måste lösas i höst.

Väljer partierna att istället göra upp fråga för fråga finns det en rad områden där det råder relativt stor enighet över blockgränserna. Det gäller mindre barngrupper i förskola och fritidshem, mer pengar och mindre klasser i de första åren i grundskolan, fler speciallärare/specialpedagoger och att lärarna ska avlastas arbetsuppgifter. Partiernas förslag skiljer sig åt i detaljer men inriktningen är likartad och därför borde de kunna enas i dessa delar.

Det finns också en enighet över blockgränserna om att lärarnas löner behöver höjas. Här är skillnaderna emellertid större när det gäller hur det ska ske. Alliansens inriktning är att inrätta fler förstelärare och de vill också införa bonusar för olika lärargrupper medan de rödgröna vill satsa ett antal miljarder på lönehöjningar som parterna, arbetsgivare och lärarfacken, ska bestämma över. Ingen lätt fråga att lösa men om partierna ska behålla sin trovärdighet måste de samla sig i lönefrågan.

I gymnasieskolan är det större skillnader mellan de båda blocken. Det kommer att bli svårt att få till en blocköverskridande överenskommelse om att alla utbildningar ska leda till högskolebehörighet och att gymnasieskolan ska bli obligatorisk. Det gäller även synen på lärlingsutbildningarna, skillnaderna mellan blocken är stora. Det talar för att det inte kommer att ske några större förändringar i gymnasieskolan.

Vänsterpartiets profilfråga är stopp för vinster i välfärden. Den frågan kommer att bli en svår nöt att knäcka för den nya regeringen, som måste komma överens över blockgränsen, men de borgerliga kommer inte att gå med på några nämnvärda förändringar i dessa frågor. Samtidigt säger Vänsterpartiet att de villkorar sitt stöd till regeringen med att det måste till bindande skrivningar om stopp för vinsterna i välfärden. Löfvens regering måste hitta en lösning som både de borgerliga och Vänsterpartiet kan acceptera.

Om jag vore regeringsbildare skulle jag välja en kombination av de båda vägarna ovan. En del frågor behöver lösas direkt i höst som till exempel frågan om lärarnas löner och satsningar på förskola, fritidshem och de första åren i grundskolan. Men sedan ska man ta ordentligt med tid på sig och göra en grundlig genomlysning av hela skolpolitiken.

 

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Din e-postadress behövs för godkänd kommentar. S.O.S. sparar e-postadresser, men vidareförmedlar dem ej. På begäran kan din e-postadress tas bort ur vårt register, varvid kommentar/kommentarer raderas.

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Sara Hjelm
Magnus Hultén
Malin Ideland
Anders Jönsson
Björn Kindenberg

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

ISSN 2001-6727

S.O.S. på Twitter

KONTAKTA OSS