Sten Svensson: Vad ligger bakom sabotageförsöken i skolvalsdebatten?

Trots att utredningen “En mer likvärdig skola” inte förespråkar ett avskaffande av friskolor, så har ett antal borgerliga debattörer valt att göra en motsatt tolkning. Sten Svensson ifrågasätter motivet till dessa konspiratoriska läsningar av betänkandet. (red.)

Sedan Björn Åstrand presenterade sin utredning ”En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning”, har flera kända debattörer kommenterat utredningen med de mest märkliga påståenden.

En av dem är Inger Enkvist, professor i spanskspråkig litteratur, som regelbundet skriver på Svenska Dagbladets ledarsida. Enkvist har en helt egen tolkning av utredningens förslag.

”Utredningen har två huvudförslag: att förstatliga skolan och att få bort friskolorna – men utan att säga det.”

När inte Enkvist kan hitta några förslag om att Åstrand vill förstatliga skolan eller avskaffa friskolorna hittar hon på det. I Åstrands utredning är de fristående skolorna kvar, det fria skolvalet är kvar och skolaktiebolagen är kvar. Det som Åstrand föreslår är att dagens kösystem till fristående skolor ska ersättas med ett nytt där skolvalet ska ske samtidigt för alla och att man ska sträva efter en allsidig social sammansättning på eleverna. Blir det verklighet kommer de fristående skolorna att få lika många elever som idag, men de kommer att få en större andel elever vars föräldrar har kortare utbildningar. De ekonomiska villkoren för skolaktiebolagen blir också något sämre, beroende på att den ekonomiska överkompensation som de fristående skolorna får idag föreslås minska. I dag får de betalt för uppgifter de inte har. Det kan komma att påverka vinstmarginalen något.

Enkvist har dessutom en alldeles egen konspirationsidé om vad de ansvariga bakom utredningen egentligen vill göra.

”I bakgrunden till utredningsuppdraget finns idén att barnen tillhör staten, som har rätt att göra med dem det den vill.”
Detta märkliga påstående måste syfta på att utredningen föreslår att alla huvudmän ska sträva efter en allsidig social sammansättning av eleverna. Det är det som Enkvist är upprörd över.

Gunnar Hökmark, före detta moderat politiker, numera PR-konsult, har också kommenterat Åstrands utredning. Även han har en helt egen tolkning av vad utredningen föreslår.

”I stället för att ge förslag på hur elever ska kunna välja bättre skolor, och skolor som är bäst för den enskilde, mynnar utredningen ut i att det är god skolpolitik att hindra elever ifrån att välja bra skolor, motarbeta de skolor som elever väljer för att i stället lotta ut dåliga skolor mellan elever som inte vill gå i dem.”

Det finns inga förslag om att inskränka det fria skolvalet utan alla kan välja de skolor de vill även med Åstrands förslag. Det finns inget förslag om att lotta ut dåliga skolor. Åstrand förslag gäller när det är fler sökande än platser till en skola. Då ska huvudmannen ha fastställt vilka regler som ska gälla i förväg och ett av dem kan vara lika möjligheter, det vill säga lottning. En modell som tillämpas i gymnasieskolan om meriterna är lika hos de sökande.

Men det gillar inte Hökmark, att föräldrarna inte får sätta sina barn i kö redan på BB ser han som ett svårt ingrepp i det fria skolvalet.

”För det första innebär utredningens förslag om lotteri ett förkastande av att den enskilde elevens vilja och ansträngningar i skolan ska uppmuntras. Du må vilja göra det bästa av dina år i skolan men vi lottar bort dig från den väg och den utbildning du själv vill välja, är budskapet.”

Det är tydligen de synnerligen försigkomna barnen, de som redan som nyfödda vet att de har höga ambitioner för sin kommande utbildning, som Hökmark värnar om. De barn som är födda sent på året eller de som kommer inflyttande några år innan skolstart, bryr han sig inte om. Att alla ska behandlas lika är fastlagt i vår grundlag, men det tycker uppenbart inte Hökmark.

Ytterligare en som kommenterat Åstrands utredning är Johan Hakelius, politisk chefredaktör på tidningen Fokus. Han beskriver en utveckling där den svenska skolan havererade redan på 1960-talet när grundskolan infördes.

”Med start i sextiotalet frikopplades den svenska skolan från sin egen historia och sina egna erfarenheter. Steg för steg radikaliserades skolpolitiken och formades utifrån abstrakta ideologiska övertygelser och förment expertkunskap, snarare än från de lärdomar det internationellt sett framgångsrika svenska skolsystemet gav.”

I Hakelius historiebeskrivning blev den svenska skolan så usel att det till slut inte återstod annat för medelklassen än att rädda sig och det skedde med hjälp av det fria skolvalet.

”Svaret är att en bred medelklass ville rädda sina barn från att bli insatsvaror i ett gigantiskt experiment.”

När Åstrand föreslår att huvudmännen ska sträva efter en allsidig social sammansättning av eleverna menar Hakelius att de blir insatsvaror i ett gigantiskt experiment. Att beskriva barn som insatsvaror ansluter till den tanke som Enkvist har, att staten använder barnen i dunkla syften.

Dessutom är Hakelius historiebeskrivning märklig. De internationella jämförelserna började på 1960-talet och att påstå att den svenska skolan var framgångsrik i internationella jämförelser innan dess, finns det inget stöd för. Däremot var de svenska resultaten goda när undersökningarna gjordes fram till och med 1990-talet. Det vill säga under de år som Hakelius beskriver som ett stort misslyckande och ett gigantiskt experiment.

Införandet av den svenska grundskolan innebar att en majoritet av eleverna fick fler år i skolan och det bidrog till att höja kunskapsnivån hos det svenska folket. Det fanns heller inget utbrett missnöje med den svenska skolan under åren fram till 1990-talet. Föräldrarna i allmänhet var ganska nöjda. De som var missnöjda fanns främst hos moderaterna och på de borgerliga tidningarna ledarsidor. Det fanns ingen folkrörelse i medelklassen som krävde ett fritt skolval utan den idén lanserades uppifrån.

Man kan allvarligt fråga sig om dessa tre debattörer verkligen har läst utredningen. Och om de har läst har de missuppfattat det mesta. De gör egna konspirationsteoretiska tolkningar och de försöker revidera den svenska skolans historia.

Varför skriver dessa högutbildade och vana debattörer en sådan faktabefriad smörja? Varför diskuterar de inte det som utredningen föreslår? En tänkbar förklaring är att de inte vill att alla barn ska ha lika möjligheter i skolan. De vill fortsätta att segregera eleverna till olika skolor efter föräldrarnas utbildningsbakgrund och intresse för skolan. De struntar blankt i de elever som slås ut av dagens skolpolitik. Men det går inte att säga offentligt i en tidningsartikel. Det är därför de avsiktligt väljer att förvirra och sabotera debatten.

Sten Svensson är fristående skoldebattör och medlem i Nätverket för en likvärdig skola

 

Bild av Bruno /Germany från Pixabay

6 Comments on “Sten Svensson: Vad ligger bakom sabotageförsöken i skolvalsdebatten?

  1. Du skriver att införandet av grundskolan medförde höjda kunskapsnivån hos det svenska folket (generellt). Så är det, men innebar det inte även att en minoritet fick mindre kunskap – de som tidigare hade fått mer kunskap? Hans Albin Larsson skriver i Mot bättre vetande att

    [Lgr80] ”kan ses som ett försök att underlätta för de mindre studieinriktade eleverna, genom att understryka behovet av baskunskaper och samtidigt möjliggöra att lägga upp studierna i färdighetsämnen enligt tematiska principer och att minska undervisningstiden i så kallade orienteringsämnen. Därtill kom att praoperioden förlängdes avsevärt. Inga av dessa åtgärder var dock individuellt riktade, utan resurserna fördelades lika för alla och kursorganisationen skulle vara uniform och klassernas sammansättning skulle inte ha med elevernas förutsättningar att göra.”

    Är det ej förståeligt att man kan ha problem med en sådan reform, och rimligt att se på effekten av reformen för alla grupper? För en del tror jag det var bestämt negativt, även om den generella kunskapsnivån höjdes.

    Därutöver håller jag med om mycket.

  2. Om nu barnen inte är brickor i det politiska spelet, varför kan då föräldrar och skolor inte få välja fritt?

  3. Införandet av svensk grundskola innebar en höjd kunskapsnivå, menar Sten Svensson med en formulering i imperfekt. De lägst presterande skulle höjas, samtidigt som de bästa skulle hållas tillbaka. Det senare kan förstås ha triggat kraven på friskolor.

    En bestående nivåhöjning var dock beroende av om nivån i årskurs 1-6 kunde bevaras. En undersökning bakåt av skolböcker och nationella prov antyder att skolan idag arbetar i ca halv takt i matematik jämfört med tiden för grundskolereformen för drygt 55 år sedan.

    Utrymmet räcker bara till att räkna upp något av det som motverkat goda kunskaper i lägre årskurser: Avskaffat skolmognadstest, färre elever går om, överdrift av eget arbete, brist på speciallärare, läroböcker på undantag, orealistisk individualisering, sänkt lärarstatus, förtal av katederundervisning, försämrad läsinlärning, förtal av fakta- och minneskunskaper, tron på falska pedagogiska profeter, tjogtals meningslösa flyktiga experiment mm.

    • Utan någon som helst tvekan är kunskapsnivån hos dagens artonåringar högre än 1950. Huruvida det gäller matematik kan jag inte uttala mig om, men det gäller definitivt geografi, musicerande, datorhantering, språk och samhällsförhållanden.
      Däremot kan jag, med 30 års erfarenhet som gymnasielärare, se en markant sjunkande läskompetens. Den utvecklingen har accelererat de senaste tio åren.
      Vad det än beror på, kan vi se att fritt skolval, marknadsstyrning och starkare betoning på betyg inte varit till någon hjälp att motverka detta.
      Wieweg, du är enligt egen utsago bra på matte. Hur stor andel av årskullen gick i realskola 1955? Hur stor andel påbörjade gymnasiestudier? Hur stor andel tog studenten? Hur stor andel tog en universitetsexamen?

      • Kjell, vad är det du vill säga egentligen. Är det att du vill släta över alla de missgrepp som skett inom skolan? Det har varit mycket prat om grundskolereformen, men ingen fokus på att vårda och bevara nivån i årskurs 1-6.

        Ja, det är ju otroligt att dagens elever är bättre än 1950 års elever på datorer. Ja de är nog bättre på engelska också, eftersom den undervisningen infördes efter 1950. De svenska eleverna är dock mycket svaga på andra och tredje främmande språk. Närmare bestämt så är de sämst i Europa sa en undersökning för några år sedan. Annars finns något som heter kausalitet. Det kan handla om att identifiera förändringar och att identifiera vad dessa beror på.

        Att elever skickas vidare till gymnasium eller låtsasgymnasium kan inte ursäkta misslyckanden på tidigare nivåer. Vid förra sekelskiftet hade de flesta bara gått fyra år i folkskolan, men de kunde skriva långa brev till och från Amerika. Idag rapporteras om elever som varken kan läsa eller skriva efter fyra år i skolan.

      • Nej, jag vill inte skyla över missgrepp, men jag söker dem på annat ställe än du. Min tes är inte att problemet är att skolan har förändrats. Min tes är att skolan förändrats alltför lite när hela samhället runtomkring blivit ett helt annat. En del av förändringarna är negativa, och där har skolan inte kompenserat eller lindrat. En del av förändringarna väldigt positiva, och det är knappast skolans förtjänst. Däremot har utbildningssystemets utbyggnad, så att fler studerar längre, bidragit positivt till samhällets utveckling. Jämför t ex kompetensnivån hos en fjortonåring som travar brädor på sågen, med kompetensen hos en 19-åring som slutfört omvårdnadsprogrammet och arbetar i äldrevården. Dina nostalgiska drömmar om en skola som faktiskt aldrig har funnits, leder inte fram emot en skola som skulle ha särskilt mycket att tillföra dagens samhälle.

Lämna ett svar

Obs! Kommentarer begränsas till 500 tecken (inklusive blanksteg).

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Din e-postadress behövs för godkänd kommentar. S.O.S. sparar e-postadresser, men vidareförmedlar dem ej. På begäran kan din e-postadress tas bort ur vårt register, varvid kommentar/kommentarer raderas.

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Magnus Erlandsson
Sara Hjelm
Magnus Hultén
Malin Ideland
Anders Jönsson
Björn Kindenberg

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

ISSN 2001-6727

S.O.S. på Twitter

KONTAKTA OSS