Sten Svensson: Vilse i statistikdjungeln

Med oklara utgångspunkter riskerar statistikrapport att bli vilseledande, skriver Sten Svensson (red)

I pressmeddelandet till rapporten ”När skolan själv får välja – en ESO-rapport om friskolornas etableringsmönster” av Nikolay Angelov och Karin Edmark skriver ESO att:

”Friskolor startas oftare i invandrartäta områden

En ny ESO-rapport visar att friskolor oftare etableras i områden med många högutbildade – men också i invandrartäta områden. Friskolor etableras också i högre utsträckning i områden där intäkterna förväntas bli högre och lokalkostnaderna lägre. Men förvånande nog tycks inte vinstsyftande friskolor påverkas av de ekonomiska förutsättningarna när de väljer var de etablerar sig.”

För alla som följt friskolebranschen är några av uppgifterna uppseendeväckande. Startas det nya fristående skolor i invandrartäta områden? Påverkas inte de vinstsyftande skolbolagen av de ekonomiska förutsättningarna när de väljer var de ska etablera en ny skola? Det är helt nya och mycket märkliga resultat.

Rapporten är en registerstudie där Angelov och Edmark har utgått från befintlig statistik för skolor med årskurs 9. De har analyserat vilka faktorer som påverkat var fristående skolor har valt att etablera sig från 1992 och framåt. För att kunna göra sin analys har de utgått från ett par antaganden. Först har de konstruerat något som de kallar skolmarknadsområden.

”Vi tänker oss alltså en situation där grundskolor konkurrerar om elevunderlaget inom relativt små skolmarknader, där varje marknad i praktiken som mest kan innehålla en handfull konkurrerande grundskolor.”

Angelov och Edmark har antagit att dessa områdens socioekonomiska sammansättning har haft betydelse för etableringen av skolorna. Men är antagandet om små skolmarknadsområden en rimlig utgångspunkt? Är skolornas upptagningsområden verkligen så små som rapportförfattarna tror? De kan de naturligtvis vara men oftast är de betydligt större. I många fall är hela kommunen ett upptagningsområde. Eleverna reser lätt med kollektivtrafiken och de har ofta fria busskort. Det finns också regioner där upptagningsområdena är betydligt större än kommunen. I Stockholmsregionen pendlar flera tusen elever från kranskommunerna till skolor i Stockholm varje år.

Med sitt antagande om små upptagningsområden riskerar hela rapporten att hamna vid sidan om de frågor som författarna vill ha svar på. Med fel utgångspunkt blir rapportens resultat irrelevanta.

En betydligt bättre metod hade varit att fråga de fristående skolornas ägare om vad de tycker är viktigt när de ska etablera en ny skola. Enligt min erfarenhet är den avgörande frågan om huvudmannen kan fylla sina elevplatser. Ägarna tittar på hur stort elevunderlaget är, om det är en inflyttningskommun och om det finns konkurrenter med samma inriktning. De undersöker också hur kommunikationerna ser ut och de väljer en plats där det är lätt att resa kollektivt. De vet att eleverna vill in till centrum av kommunerna och därför lägger de sig så centralt som möjligt eller på vägen in mot centrum. Slutligen är frågan om lokal en mycket viktig fråga och när huvudmännen finner en lämplig är den ofta avgörande för skolans placering. Om det är ett område med många högutbildade är det naturligtvis bra men enligt min uppfattning väger de andra faktorerna jag pekat på ovan, tyngre när ett skolföretag väljer etableringsplats.

När rapportförfattarna skriver att ”Friskolor startas oftare i invandrartäta områden” får man intrycket att detta händer i dag. Det framstår som de stora skolkoncernerna startar nya skolor i invandrartäta områden i dag 2016. Men det som rapporten beskriver är vad som hände under 1990-talet. Då startades relativt många fristående skolor i invandrartäta områden. Det var dels många konfessionella skolor och dels skolor startade av skolledare, lärare och entusiaster som hade en pedagogisk modell som de ville prova. Men i dag startas inga nya konfessionella skolor och det är inga lärarentusiaster som kör igång. I dag startas nästan alla nya skolor av de stora skolkoncernerna och de etablerar sig bara undantagsvis i invandrartäta områden.

En annan märklig slutsats i rapporten är att det verkar som om de ekonomiska förutsättningarna inte spelar någon roll för de vinstdrivande skolföretagen när de ska välja etableringsplats. Ekonomin är bara viktig för de icke vinstsyftande, enligt rapporten.

”Rapporten visar också att förväntan om höga intäkter och låga lokalkostnader tycks spela roll när icke-vinstsyftande friskolor väljer var de ska etablera sig. För de vinstsyftande skolorna verkar däremot de ekonomiska förutsättningarna inte påverka etableringen.”

Denna slutsats är naturligtvis nonsens och beror på att författarna har utgått från att nivån på skolpengen är avgörande för etableringsbeslutet. Och när den inte är det drar Angelov och Edmark slutsatsen att de ekonomiska förutsättningarna inte påverkar etableringen för vinstdrivna skolbolag. Naturligtvis kan nivån på skolpengen vara avgörande men det viktiga för ett skolbolag är om de kan få tillräckligt många elever till sin skola. Nivån på skolpengen är likadan per elev i de allra flesta kommuner och kan ett friskoleföretag fylla sina elevplatser räcker den väl till för både skolans verksamhet och till vinst. Och vinst gör skolbolagen. Academedia, till exempel, hade ett resultat före skatt på 248 miljoner kronor under 2015.

Denna rapport är ett utmärkt exempel på det som jag pekade på i min artikel ”Konsten att beskriva skolan med hjälp av statistik” Använder man bara registerdata och har man dessutom valt utgångspunkter som endast delvis ringar in de frågor man vill undersöka, får man en mycket fragmentarisk bild av verkligheten. Problemet är att dessa rapporter används i den allmänna debatten som om de står för sanningen.

Sten Svensson

3 Comments on “Sten Svensson: Vilse i statistikdjungeln

  1. Tack för kommentarerna om vår rapport, det är kul att den har skapat debatt! Några förtydliganden kan vara på plats.

    1. Att diskutera vad en skolmarknad är, som Sten Svensson gör i inlägget, är naturligtvis mycket relevant. Av den anledningen har vi i rapporten använt tre olika definitioner av ”skolmarknader”, som ett slags känslighetsanalys. En av dessa definitioner utgår från boende i geografiskt begränsade områden, och det är denna som Sten Svensson kritiserar i sitt inlägg. Våra resultat håller dock även om vi tar hänsyn till faktiska pendlingsmönster (detta bygger de resterande två marknadsdefinitionerna på). Jag beklagar att Sten Svensson missade detta under ESO-seminariet som han var med på, men det står tydligt i rapporten, och beskrivs även i mina bilder från seminariet. Här är en länk med inspelning av hela seminariet, där det också går att ladda ner bilder samt hela rapporten:
    http://eso.expertgrupp.se/seminarium/hur-friskolor-valjer-att-etablera-sig/
    2. Sten Svensson skriver att ”Men det som rapporten beskriver är vad som hände under 1990-talet.” Detta är direkt felaktigt. Våra data sträcker sig till 2009. Jag beklagar återigen att Sten Svensson har missat detta, trots att jag var tydlig med det under seminariet och det finns bland bilderna (databeskrivningen på s. 13) och i rapporten. Att de etableringar som vi tittar på i rapporten skulle vara irrelevanta är ett mycket märkligt påstående. Som framgår av Figur 5.1 i vår rapport etablerades den absoluta majoriteten av de friskolor som finns idag under perioden 1992—2009. Detta innebär att den geografiska struktur på friskolesektorn som vi ser idag är väsentligen ett resultat av de etableringar som skedde 1992-2009. En analys av de etableringar som har skett efter 2009 skulle för mig som forskare vara mycket intressant att se (våra data slutar 2009 tyvärr), och det kan naturligtvis inte uteslutas att mönstren är annorlunda jämfört med dem som vi fångar i ESO-rapporten. Men denna analys saknas för närvarande, och den empiriska evidens som finns idag talar starkt mot Sten Svenssons påståenden.
    3. ”Denna slutsats är naturligtvis nonsens och beror på att författarna har utgått från att nivån på skolpengen är avgörande för etableringsbeslutet.” Detta stämmer inte – vi har inte utgått från det, vi har testat om det finns empiriska belägg för detta. Det är så forskning går till. Och vi finner inte empiriskt stöd för att vinstsyftande skolor, i högre grad än icke-vinstsyftande, drivs av variabler som har direkt koppling till vinst (dvs. skolpengen och lokalkostnader). Snarare verkar det som om det är de icke-vinstsyftande skolorna som drivs av dessa variabler i sitt val av etableringsställe, medan variablerna inte är viktiga för vinstsyftande. Här behövs bättre data, som vi påpekar på många ställen i rapporten, men det behövs definitivt inte fler lösa påståenden.

    Till slut en allmän kommentar: Sten Svensson verkar ha problem med att skoldebatten bedrivs med hjälp av fakta. Där avviker min uppfattning helt och hållet. Jag tror på en faktabaserad debatt, och med fakta i detta fall menas hur skolor faktiskt etableras, och inte hur vi tror eller tycker att de etableras. För en faktabaserad debatt behövs data (register- eller enkätdata t.ex.) och statistisk analys för att kunna hantera dessa data. Allt annat blir tyckande, och bör då få rätt etikett.

    Eftersom Sten Svensson har gjort en rejäl ansträngning för att missförstå mig tidigare (se ovan) kommer jag inte att svara på fler inlägg av honom. Jag gillar sakliga debatter. I stället hänvisar jag alla till vår rapport – det är bra läsning, jag lovar! Rapporten finns på http://eso.expertgrupp.se/seminarium/hur-friskolor-valjer-att-etablera-sig/

  2. Ja Angelov har rätt, en saklig debatt är vad vi behöver. Efter att ha läst Angelovs rapport, deltagit i seminariet och nu läst denna debattväxlingen finns det fortfarande frågor som jag ser som obesvarade. Eftersom rapportens slutsatser fått kraftig spridning via pressmeddelande, debattinlägg i Dagens Industri och reportage i Dagens samhälle är det angeläget att reda ut vad som kan vara korrekta slutsatser och vad som inte är det.

    Svensson redogör för varför ett lokalt område inte är relevant skolmarknadsområde för en vinstdrivande skola. Kunskapsskolans representant Mikaela Waltersson, bekräftar detta på seminariet, när hon säger att ingen av deras 36 skolor har närområdet som sitt upptagningsområde. Angelov framhåller då att också en marknadsdefinition har använts där hänsyn tas till pendlingsmönster. Men det är den närmsta kommunala skolans faktiska elevers pendling som görs till friskolans marknad. Men Svenssons poäng är att just vinstdrivande friskolor har en betydligt större geografisk marknad än kommunala skolor och det är denna större marknad som Angelov bortsett ifrån i sin undersökning. För mig framstår fortfarande Svenssons kritik av undersökningens marknadsdefinitioner som relevant. Jag har ingen vilja att missförstå Angelovs rapport och hans svar, men förstår fortfarande inte Angelovs avfärdande av Svenssons kritik.

  3. Nikolay Angelov

    Tack för detta tillrättaläggande! Jag uppskattar påpekandet om sakliga debatter eftersom denna blogg domineras av ideologier. De verkliga orsakerna till sjunkande kunskaper i den svenska skolan skyms av helt orimliga och ogrundade påståenden om det fria skolvalets och friskolornas negativa inverkan på skolresultaten.

Lämna ett svar

Obs! Kommentarer begränsas till 500 tecken (inklusive blanksteg).

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Din e-postadress behövs för godkänd kommentar. S.O.S. sparar e-postadresser, men vidareförmedlar dem ej. På begäran kan din e-postadress tas bort ur vårt register, varvid kommentar/kommentarer raderas.

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Magnus Erlandsson
Sara Hjelm
Magnus Hultén
Malin Ideland
Björn Kindenberg

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

ISSN 2001-6727

S.O.S. på Twitter

KONTAKTA OSS