Tor Nitzelius: Förslag om insyn i fristående skolor ej heltäckande

Utredningsförslaget är ett  steg åt rätt håll men en viktig rättighet saknas i utredningen, skriver Tor Nitzelius. (red)

Hittills har grundlagarnas regler om öppenhet och insyn inte gällt för privata företag inom skola, vård och omsorg. Men i takt med att dessa företag har blivit fler och att det förekommit olika missförhållanden, har kraven vuxit om att det ska gälla samma lagstiftning för dessa privata företag som för de offentligt drivna verksamheterna. Nu föreslår en utredning ”Ökad insyn i fristående skolor” (SOU 2015:82) att detta ska rättas till. Utredningen föreslår:

1. att anställd och uppdragstagare vid fristående skola ska ha meddelarskydd, det vill säga rätt att meddela sig i media som omfattas av Tryckfrihetsförordningen (TF) eller Yttrandefrihetslagen (YGL).

2. att efterforskningsförbud, dvs förbud att efterforska vem som läckt uppgifter till massmedia införs för fristående skolor

3. att repressalieförbud, dvs förbud att ingripa mot den som utnyttjat sin yttrandefrihet i medium som är skyddat av TF eller YGL, införs för fristående skolor.

4. att de fristående skolorna jämställs med myndigheter vid tillämpning av offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Offentlighetsprincipen blir gällande och avtal om tystnadsplikt blir ogiltiga.

Vd, Vice Vd och styrelsen föreslås vara undantagna.

Förslagen från utredningen motiveras av att den mer begränsade yttrandefrihet som gäller för privatanställda och de hinder som gäller för att få ta del av handlingar hos de fristående skolorna, är ett problem. Sammantaget har detta hindrat medborgarna från att få insyn i de privata företagen.

Utredningens utgångspunkt har varit att den yttrandefrihet som gäller för offentligt anställda även ska gälla för de privat anställda i fristående skolor. Ett uttryck för denna långtgående yttrandefrihet som inkluderar den allmänna kritikrätten för offentligt anställda, är uttalandet från Arbetsdomstolen (AD) i en dom (AD 2003 nr 51). Domen gällde om en kommun haft rätt att avskeda en hälsovårdsinspektör sedan han anmält kommunens miljöförvaltning till åklagarmyndighet och arbetsmiljöinspektionen:

”En myndighet kan i regel inte ingripa mot en anställd vid myndigheten för att den anställde genom att utnyttja sina grundlagsfästa fri-och rättigheter förorsakat störningar i verksamheten eller skadar myndighetens anseende och allmänhetens förtroende för myndigheten. Annat kan måhända gälla om det är fråga om en arbetstagare med utpräglad förtroendeställning och direkt ansvar för myndighetens beslut eller i andra ytterlighetssituationer.”

Den skillnad som råder mellan den kommunalt anställde lärare och den privat anställde läraren när det gäller yttrandefriheten beror på att grundlagarna (Regeringsformen (RF), TF och YGL) riktar sig mot det allmänna, dvs staten, kommuner och landsting, men inte mot privata arbetsgivare. Grundlagsskyddet gäller därför inte för läraren vid den fristående skolan i förhållande till sin arbetsgivare. Yttrandefriheten för den privatanställde läraren gäller endast som allmän rättsprincip, vilket innebär begränsningar i yttrandefriheten i förhållande till vad som gäller för en offentligt anställd lärare.

Syftet med utredningen är att vidga insynsmöjligheterna för medborgarna genom införandet av offentlighetsprincipen, stärkt meddelarskydd samt ett eftersöknings- och repressalieförbud. Så långt är det ett bra utredningsförslag.

Men det är förvånande att utredningsdirektiven och utredningen helt och hållet har ignorerat hur den allmänna kritikrätten ska ges ett stärkt skydd hos de fristående skolorna i det fall kritiken inte förs fram i ett grundlagsskyddat media. Den allmänna kritikrätten ger en offentliganställd lärare rätt att till exempel vid ett föräldramöte kritisera eller till en tillsynsmyndighet anmäla missförhållanden vid skolan. Denna kritikrätt är en del av yttrandefriheten som den bestäms i 2 kap. 1 § (RF) och den innebär ett starkt skydd för en offentligt anställd.

I förslaget saknas skyddet för denna kritikrätt för lärare vid en privat fristående skola, eftersom förslaget innebär att skyddet, dvs repressalieförbudet, endast gäller om läraren framfört kritik i media som skyddas av TF eller YGL. Annars innebär förslaget i denna utredning ett rejält steg åt rätt håll.

Nu återstår regeringens och riksdagens behandling av förslagen. Med tanke på att dessa frågor har varit föremål för ett flertal utredningar utan att några beslut har fattats, är det osäkert hur det går även denna gång. För den osäkerheten talar också den parlamentariska situationen i riksdagen.

Tor Nitzelius är före detta förbundsjurist vid Lärarförbundet