Stefan Sellbjer: Analys från första klass, och grundläggande kunskaper i alla åldrar.

Förslag till bedömning av elevers kunskaper som förs fram i det nya läroplansbetänkandet är på rätt spår, menar Stefan Sellbjer, som i denna artikel presenterar en modell för hur en kunskapsprogression genom hela utbildningssystemet skulle kunna beskrivas (red.).

Nyligen publicerades betänkandet kring en ny läroplan, ”Kunskap för alla”. Betänkandet är i flera avseenden ett stort steg framåt. Äntligen har de fyra F:en fått stryka på foten som modell för hur olika former av kunskap kan förstås. Dessutom ingår fakta numera tillsammans med begrepp, idéer, teorier och modeller i vad som benämns som ”grundläggande kunskaper”. I det följande visas på hur några av förslagen i betänkandet kan placeras in i en taxonomi med verb som markörer för en progression genom utbildningssystemet. Därmed ger det också riktlinjer för vad som avses med mer eller mindre avancerade färdigheter och hur betygskriterier kan formuleras.

Verb har fått oförtjänt dåligt rykte. Det är inte förekomsten av verb i kunskapskrav som varit problemet utan formuleringarna som omger verben. I Lgr11 är delar av ett kunskapskrav i Geografi för sjätte klass och betyget C formulerat som ”Eleven har goda kunskaper om natur- och kulturlandskap och visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur. I resonemangen beskrivs förhållandevis komplexa samband mellan natur- och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad.” Att ”föra resonemang” och ”beskriva” förefaller rimligt för en sjätteklassare, däremot inte till exempel att begripa sig på ”förhållandevis komplexa samband mellan natur- och kulturlandskap”. Den doktorand som klarar allt detta har kommit långt.

Blooms taxonomi har sedan 1950-talet haft ett stort inflytande över hur kunskaper kan rangordnas med hjälp av vad gäller komplexitet, från lättare till svårare. I taxonomin, som är hierarkisk, är ”knowledge” placerad i botten. Detta innebär att sådan kunskap är en förutsättning för att uppnå färdigheter, uttryckta i verb som att analysera, tillämpa och värdera. ”Knowledge” har ofta felaktigt översatts med ”fakta”, vilket är vilseledande. ”Knowledge” innefattar enligt Bloom även sådant som kunskap om teorier, till exempel om fotosyntesen, och metoder för att göra undersökningar. Sannolikt har felöversättningen bidragit till att vurmen för faktakunskaper fått så stort genomslag i Sverige.

I början av 2000-talet publiceras en reviderad version av Blooms taxonomi, författad av Anderson med flera. Taxonomin är bland annat utvecklad för att lärare ska kunna göra en plan för vad eleverna förväntas lära sig av olika moment. En väsentlig förändring jämfört med Bloom är att ”knowledge”, liksom andra former av kunskap, placeras på en axel, och färdigheter uttryckta med verben beskriva, förstå, tillämpa, analysera, värdera och skapa (”create”) på en annan. Därmed upplöses den hierarkiska strukturen och, översatt till en svensk kontext, föreställningen om att faktakunskaper är en förutsättning för färdigheter.

Undervisning ska enligt betänkandet kring en ny läroplan behandla grundläggande kunskaper, färdigheter och förhållningssätt. Föreställ dig en taxonomi i form av en figur där alla nivåer/stadier i utbildningssystemet anges till vänster, från låg-, mellan och högstadium, gymnasium, kandidat till magister/master och forskarutbildningi . På varje stadium/nivå listas också de sex verben hämtade från Anderson, från att förstå till att skapa, inalles 42. Verben markeras med olika stilformat, för att åskådliggöra att samma verb innebär olika aktiviteter beroende på stadium/nivå.” Analys” kan därmed beteckna vitt skilda färdigheter både med avseende på komplexitet och i förlängningen ämne. Förstaklassarens analys är av ett annat slag än gymnasistens. I historia utförs andra analyser än i kemi. Föreställ dig vidare att ”beskriva” markeras med störst text i lågstadiet och minst i forskarutbildningen. Detta innebär att det ägnas mest tid åt just att beskriva i lågstadiet och följaktligen minst i forskarutbildningen. Med skapande förhåller det sig tvärtom; detta är något som är mest framträdande i forskarutbildning.

Att använda verb från just Anderson är inte självklart. Ett argument för tillvägagångssättet är att verben är inarbetade sedan länge, ett emot att det lika gärna kan vara andra verb.

Föreställ dig slutligen att ”grundläggande kunskaper” och ”grundläggande färdigheter” placeras på tvären i figuren och således omfattar alla stadier/nivåer. Detta ska tolkas som att det på varje stadium/nivå introduceras nya grundläggande kunskaper och färdigheter med hänsyn till elevens mognad och elevens och studentens förmodade förkunskaper. Grundläggande kunskaper och färdigheter ger således förutsättningar för att på nästa stadium/nivå introducera nya grundläggande kunskaper och färdigheter ända upp till forskarutbildning. För att ta ett exempel: Eleven lär sig grundläggande kunskap i form av nya glosor i engelska och tillämpar sedan glosorna genom att formulera nya meningar – en grundläggande färdighet. Därmed är den lärande mogen att ta sig an nya grundläggande kunskaper och färdigheter på nästa stadium/nivå. Rimligen finns också en ökande komplexitet inom varje i stadium/nivå från grundläggande till mer avancerad.

Av betänkandet framgår också att elever även ska lära sig ”förhållningssätt”, det vill säga ”att förhålla sig till innehållet i ett kunskapsområde på ett reflekterande och engagerat sätt” (s. 280). Här avses förmodligen i första hand att vara kritisk och pröva olika möjliga idéer. Formuleringen ”engagerat sätt” pekar mot inre egenskaper som förefaller svårbedömda. ”Förhållningssätt” kan antas ges större vikt på högre stadier/nivåer, då förmågan till exempelvis kritiskt tänkande rimligen ökar ju längre den studerande avancerar i utbildningssystemet. Bäst vore dock att helt ta bort förhållningssätt; ju färre och tydligare faktorer lärare har att förhålla sig till desto större sannolikhet att de förstår och tillämpar dem såsom avsetts. Dessutom kan ett kritiskt förhållningssätt ses som en färdighet bland andra.

Stefan Sellbjer, docent vid Institutionen för pedagogik, Linnéuniversitetet

Referenser

Anderson, L.W.,  Krathwohl, D.R., Airasian, P.W., Cruikshank, K.A., Mayer, R.E, Pintrich, P.R., Raths, J. & Wittrock, M.C. (red.)(2001). A Taxonomy for Learning, Teaching, and Assessing: A Revision of Bloom’s Taxonomy of Educational Objectives. Longman.

Bloom, B.S. (red.) (1956). Taxonomy of educational objectives: The classification of educational goals: Handbook 1: Cognitive domain. David McKay Company.

Sellbjer, S. (red.) (2024). Kunskapskriterier och kunskapsprogression genom det svenska utbildningsystemet. Studentlitteratur.

SOU 2025:1 Kunskap för alla – nya läroplaner med fokus på undervisning och lärande. Betänkande av Läroplansutredningen.