Therese Rosengren: Det skenbara skolvalet – för de som blir över.

Gymnasieläraren Therese Rosengren pekar i sin artikel på en nyanserad syn på tillvals- och frånvalsskolor men också på hur valen blir en självförstärkande process in i en ojämlik skola. red.

Vilka elever “väljer” att gå på skolor som präglas av låga resultat, bristande studiero och otrygghet?

Debatten om friskolor har kommit att handla om skolor som attraherar lättundervisade elever, med välutbildade föräldrar som erbjuder stimulans och stöd hemmavid. Ett elevunderlag som innebär att skolorna kan hålla låg lärartäthet och undvika kostsamma stödinsatser, eftersom eleverna ändå når målen (med marginal). Utan större ansträngning upprätthålls en god arbetsmiljö, för såväl lärare som elever.

Det finns dock en annan kategori av friskolor, inom gymnasiesektorn, vars elevunderlag är raka motsatsen. För dessa elever, som knappt klarat grundskolan, är gymnasievalet en illusion. De kan inte konkurrera med betygen till de bra gymnasierna, varför endast de sämre alternativen återstår. Dessa frånvalsskolor ratas – helt rationellt – av resursstarka elever samtidigt som resurssvaga elever i en självförstärkande process rekryterar dit vänner och släktingar med lika låga betyg.

Situationen förvärras av att skolorna med det krävande elevunderlaget inte rustar verksamheten utifrån behoven. Även de drivs med låg lärartäthet och minimalt stöd till eleverna. Lärarna måste på egen hand hantera situationen i klassrummet, där endast det fysiska utrymmet sätter gränsen för hur många elever som plockas in. Kan man pressa in 35-36 studiesvaga elever i ett klassrum med en lärare, så gör man det. Alla problem som därefter uppstår möts med verkningslösa utredningar, krismöten, anpassningslistor från elevhälsoteamet, fler möten och så vidare. Skolorna hankar sig fram med ständiga adhoc-insatser, i väntan på att någon yttre faktor ska “lösa” problemet. Kanske minskar pressen om några elevers frånvaro ökar. Kanske lugnar några elever ner sig med tiden. Fram till dess gäller det att trampa vatten, hålla ryggen fri och undvika lösningar som kostar.

I Stockholms innerstad kan en frånvalsskola ligga bredvid eller rentav i samma byggnad som betydligt populärare tillvalsskolor. Trots närheten utgör skolorna isolerade, vitt skilda världar med helt olika förutsättningar och studiemiljöer. På den ena skolan råder studiero, trygghet och ordning. På den andra kämpar lärarna för att få bukt med kaoset, som påverkar såväl undervisningen som den gemensamma miljön. I samma byggnad kan den ena skolan erbjuda eleverna en trevlig takterrass, medan den andra skolan håller sin stängd eftersom eleverna har kastat ner föremål på trottoaren. Av samma anledning är även fönstren i klassrummen helt eller delvis låsta.

År efter år agerar frånvalsskolan på samma sätt, trots kunskap om läget. Det räcker med att titta på elevernas låga antagningspoäng, i kombination med bakgrundsfaktorer som andel pojkar, elever med utländsk bakgrund och föräldrar utan postgymnasial utbildning. Dessa siffror, som Skolverket tillhandahåller, är nödvändiga att ta hänsyn till när man planerar utbildning och tilldelar resurser. Om man varje läsår upprepar samma misstag saknas antingen viljan eller förmågan. I värsta fall både och. Oavsett vilket, så är resultatet detsamma.

Tack vare medierapporteringen vet vi vilka några av dessa skolor är. Övriga, som hittills flugit under radarn, är inte svåra att identifiera utifrån tillgänglig statistik. När det är gjort, måste kontrollen skärpas och leda till betydligt tuffare sanktioner än idag. Annars kommer dessa skolor fortsätta leverera undermålig kvalitet bakom en kuliss av hålla-ryggen-fri-insatser. Priset betalas av de elever som inte kan göra andra val. Och av oss, som samhälle.

Therese Rosengren, gymnasielärare, Stockholm

Lämna ett svar

Obs! Kommentarer begränsas till 500 tecken (inklusive blanksteg).

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Din e-postadress behövs för godkänd kommentar. S.O.S. sparar e-postadresser, men vidareförmedlar dem ej. På begäran kan din e-postadress tas bort ur vårt register, varvid kommentar/kommentarer raderas.

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Malin Tväråna
Magnus Erlandsson
Sara Hjelm
Janna Lundberg
Gunnlaugur Magnússon
Hanna Sjögren
Ola Uhrqvist

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

ISSN 2001-6727

KONTAKTA OSS

    Translate »