Den nutida debatten om ett traditionellt kontra ett progressivistiskt bildningsideal går långt tillbaka i tiden, visar J. Abne Peddiwell i en föreläsning som återges här på Skola och Samhälle. (red.)
Arne Engström ger en motreplik till Andreas Ryve med flera angående effekten av storskaliga matematiksatsningar. Effekterna är svåra att påvisa och matematikutvecklingsresurser ska därför inte slösas bort på ineffektiva satsningar, menar Engström (red.).
Snedfördelning av resurser, betyg med negativa följder för elever och kunskapsurholkande målstyrning. Per-Acke Orstadius reflekterar över de följder han ser av svartmålningen av skolan, i kunskapsrörelsens kölvatten (red.)
Vad kommer dessa fula skolbyggnader ifrån? Erik Cardelús reflekterar kring trenden med skollokaler inhysta i kontorsliknande komplex, som en manifestation av en strävan att göra skolan till en anonym marknadsenhet snarare än en anrik traditionsbärare. (red.)
I den fjärde och sista i en serie om upphovet till dagens kunskapsdebatt beskriver Sten Svensson hur argument från 1980-talets kunskapsrörelse idag fått en ny förpackning. När de borgerliga kritikerna av den sammanhållna skolan nu fått allt de vill ha: fritt skolval, fristående skolor, konkurrens, skolpeng, aktiebolag, målstyrning, fasta kunskapskrav och skarpa skolinspektioner – då används istället kunskapsargumenten för att skyla över skolmisslyckandet (red.)
Skolan har ett stort ansvar i arbetet mot våldsbejakande extremism, ett arbete som inte kan stanna vid att förmedla fakta. Trots att det ofta avfärdas som flummigt i den svenska skoldebatten, så visar en internationell utblick på att forskning för fram vikten av elevaktivt och helhetsinriktat värdegrundsarbete i skolan. (red.)
Arne Engström för en vilt svingande, men illa underbyggd argumentation om effekten av storskaliga satsningar på matematikutveckling i skolan, menar författarna i en replik till inlägget Lågpresterande elever i matematik – skolans blinda fläck. (red.)
Fler nationella prov löser inte likvärdighetsproblem i skolan, även om det är en ofta uttalad önskan i debatten inte minst från politiskt håll. Risken finns att såväl professionen som ämneskunskaperna urholkas när vi ensidigt fokuserar på fler prov i skolan. (red.)
I en serie bestående av fyra artiklar beskriver Sten Svensson historien bakom dagens kunskapsdebatt. I denna tredje del berättas om hur Hans Bergström och Dagens Nyheter, som en del av kunskapsrörelsens “andra våg”, ägnade sig åt intensiv svartmålning av den nybildade kommunala skolan (red).
Skolmatematiken är ett skolämne som har fått såväl hög status som uppmärksamhet och utvecklingsmedel i form av exempelvis Matematiklyftet. Samtidigt finns det brist på kunskap om varför de elever som presterar allra sämst i ämnet misslyckas. Arne Engström hävdar att man inte bara borde satsa på att utveckla matematikundervisningen i allmänhet, utan även i synnerhet för de elever som har svårast att klara ämnet. (red.)
Skola och Samhälle är en ideell förening. Vi som arbetar med S.O.S. gör det helt utan ersättning. Alla bidrag till en fortsatt kritisk debatt om skola och lärarutbildning mottages tacksamt!
Swisha till: 123 589 43 73
Skola och Samhälle
SENASTE KOMMENTARER