Lärarens undervisningskapacitet, kvantitativt som kvalitativt, har varit konstant under lång tid och kan inte ökas till nödvändig nivå. Skolproblemen kan därför bara lösas med modern digital teknik, skriver Lennart Swahn.
Förskolans reviderade läroplan är full av goda värden, visioner och mål. Men de tycks krocka med de förutsättningar många förskolor lever under. Och vad skulle egentligen krävas för att få läroplanens alla ambitioner realiserade, undrar Magnus Erlandsson.
Som skolledare behöver du vara medveten om att du har makt över din personal. Detta innebär att personalen kommer att ändra sitt beteende, så att de följer dina önskemål. Om du vill bryta dig ut ur denna “ledningsbubbla”, måste du få människorna i din omgivning att lita på dig, skriver David Didau.
Vad innebär det att vara en “demokratisk lärare” och finns det utrymme för ett sådant professionsutövande någonstans mellan gårdagens auktoritativa lärarroll och dagens produktionslogik, undrar Pål Christensson.
Relationen mellan personer som debatterar skolfrågor skulle behöva präglas mer av nyfikenhet och mindre av rätt/fel, skriver Lars-Christer Karlsson.
En skolpolitik, som begränsar elevers rätt till sitt första språk, kultur och identitet, får allt större plats i medierna. Detta trots att flera forskare varnar för vad en sådan skolpolitik kan ha för konsekvenser för flerspråkiga barn. Varningsklockorna borde höras hos lärare och alla andra som vill värna om de demokratiska värden som våra läroplaner vilar på, skriver Alma Memisevic.
Avsaknad av studiero, eller att flickor används som ”kuddar” mellan stökiga pojkar, är förvisso problem i vissa svenska klassrum, men innebär dessa problem att man bör ifrågasätta inkluderingsprincipen? Gunnlaugur Magnússon menar att det faktum att många skolor inte lyckas ta hand om elevernas mångfald, är ett samhällsproblem som snarare handlar om politisk vilja, huvudmännens resursfördelning och organisatoriskt nytänkande än om ett problem grundat i inkludering.
Flera debattörer beskriver progressiv undervisning i termer av “billig pedagogik”, i motsats till den dyra, lärarledda undervisningen. Men Joakim Landahl undrar om det verkligen finns någon undervisning som är enkel, billig och snabb, samtidigt som den är seriös. Kanske handlar detta om något helt annat än progressiv kontra lärarledd undervisning?
Bristande likvärdighet i målrelaterad betygssättning har lett till att röster nu höjs för återgång till relativa betyg. Det vore att förhasta sig, menar Anders Jönsson, och ger förslag på hur likvärdigheten kan förbättras. (red.)
Pedro de Bruyckere, forskare och lärarutbildare från Gent, tar sig an nästa av de mest seglivade myterna om inlärning och undervisning, den om Brain Gym/hjärngympa. Tidigare avsnitt kan du läsa här och här (red).
Skola och Samhälle är en ideell förening. Vi som arbetar med S.O.S. gör det helt utan ersättning. Alla bidrag till en fortsatt kritisk debatt om skola och lärarutbildning mottages tacksamt!
Swisha till: 123 589 43 73
Skola och Samhälle
SENASTE KOMMENTARER