Eva-Lotta Hultén: Björklunds skolreformer saknar forskningsstöd

I några nyligen gjorda intervjuer med Jan Björklund (senast i Expressen måndag 10/6) hävdar han att den av honom själv tillsatta utredningen ”Det tar tid” visar att det finns forskningsstöd för hans reformer. Stämmer det? I utredningen gås reformerna systematiskt igenom och detta är vad den har att säga:

Om tidigare mål och kunskapskrav: ”Vad gäller de tidiga skolåren konstaterar utredningen att det varken finns forskningsresultat eller utvärderingar som mot bak- grund av läroplansreformer diskuterar betydelsen hur mål konstrueras, till exempel betydelsen av antalet målnivåer för elevernas kunskapsutveckling.”

Om fler betygssteg: ”Huruvida fler betygssteg kan bidra till att stärka elevernas motivation och vilja att öka sin arbetsinsats och höja sina betyg kan alltså varken verifieras eller falsifieras med stöd av befintlig forskning.”

Om högre krav för de högsta betygen: Motsägelsefulla resultat, enligt de rapporter man valt att titta på. Och då har man ändå valt att bortse från en hel del forskning som visar på negativa effekter av betyg.

Om lärarlegitimationer: ”Det är svårt att hitta forskning som har direkt relevans för den reform som genomförts i Sverige”.

Om stärkt pedagogiskt ledarskap: ”Mot bakgrund av ovanstående konstaterar utredningen att det i stor utsträckning saknas forskning om det mesta som skulle kunnat bidra till att belysa effekterna av den obligatoriska rektorsutbildningen respektive Rektorslyftet på studieresultaten och skolans måluppfyllelse. ”

Om stöd till särskilda satsningar: Forskning saknas.

Om ökad tillsyn (skolinspektion) och stärkta sanktioner: Begränsat med forskning men utredare Per Thullberg konstaterar att den som finns visar att ”varje förbättring som är en följd av extern inspektion riskerar att vara av kosmetisk natur och att inspektion underordnar de professionella, politiserar arbetet samt uppmuntrar en bestraffande attityd till skolan”, samt att ”vissa forskare till och med rapporterar något försämrade resultat.”

Så var det med det forskningsstödet. Som i själva verket är svagt, oklart eller rentav obefintligt.

Vi har en utbildningsminister som gärna talar sig varm för kunskap men är sorgligt ointresserad av att själv skaffa sig behövlig sådan. Hans relation till fakta och till sanning är det uppenbarligen också lite si och så med.

Eftersom journalister i allmänhet inte har tid att läsa rapporter utan nöjer sig med pressutskick och politikernas påståenden, så förvandlas Björklundska lögner lätt till sanning.  Och skolpersonal och elever får fortsätta att betala priset för hans infall och nycker.

 

10 Comments on “Eva-Lotta Hultén: Björklunds skolreformer saknar forskningsstöd

  1. Det finns inte forskning om allt. Ibland kan man ta till åtgärder som sunt förnuft talar för. Det fanns t.ex. ingen forskning som visade att valfrihet inom skolan skulle öka mångfald och pedagogisk idérikedom. Verkligheten har nu sagt sitt. Betyg, som Hulthén anför, har egentligen ingen motiverande betydelse, utan är endast informerande. Legitimation har ingen betydelse utan är en politisk-facklig konstruktion för att få tyst på lärarna och låtsas en statushöjning. Det pedagogiska ledarskapets betydelse är överdrivet. Bättre är att satsa på medarbetarskap. Det gynnar samarbetet i kollegiet och ökar därmed chanserna till en god arbetsmiljö.

    Hulthén, som själv är journalist, påpekar mycket riktigt att pressfolk inte läser forskningsrapporter. Att tro att där ingen forskning finns skulle utesluta reformer vore att ställa orimliga krav på myndigheterna.

    Det är trist att Hulthén som i mångt och mycket visat sig vara en god och insiktsfull journalist nu sällar sig till det PK-inriktade motståndet mot Björklund är sorgligt att betrakta.

  2. Kort, koncist, korrtekt! Undrar vilka motargument Björklund kan mobilisera när (om) han ser detta. Dessvärre rinner det kanske av som vatten på bekant fågel.

  3. Håller med till 100 %.
    Tyvärr har vi en populistisk minister. Vi behöver någon som tar till sig den kunskap som finns och omsätter den kunskapen i blocköverskridande förslag, så att vi får en långsiktig skolpolitik. Jag har för övrigt gjort en beräkning av hur mycket mer tid de nationella betygen i klass 6 tar för en lärare som har Ma/NO i två klasser. De visar att det åtgått 5,5 veckor a 45 timmar för att planera, genomföra, rätta och dokumentera. Detta har med fört att kunskapen gått bakåt speciellt för de elever som har svårigheter i matematik, då vikarier har fått sättas in som inte har tillräcklig pedagogisk kunskap.

  4. Bengt

    Det efterfrågas hela tiden forskning från vissa debattörer och från Hulthén. Du har gjort beräkningar av hur lång tid NP har tagit att rätta. Finns det forskning på det? Eller krävs bara forskning av dem som har motsatt åsikt.

  5. Kloka synpunkter från Bertil Törestad. Dessutom verkar det som vissa glömmer att politiker inte är forskare. Det finns därtill mycket få tvärsäkra forskningsresultat över huvudtaget i forskningsvärlden. Och när den ofta hårt kritiserade pedagogiska forskningen i Sverige står svag, så kanske det inte är det starkaste argumentet?

  6. Uselt av Björklund att ljuga men är inte förvånad. Vad som jag häpnar över är att forskningsläget är så dåligt. Frågorna i rapporten låter som uppenbara forskningsfrågor. Vad sysslar skolforskarna med?!

    • Karin + andra

      Skolforskarna sysslar inte med skolans värld. De är i många fall långt ute i det blå och studerar presudofilosofiska frågor som elevers och lärares föreställningsvärld eller gör intervjuer med ett fåtal respondenter inom ett begränsat geografiskt område om attityder till både det ena eller det andra. Det finns dessvärre inte mycket forskning som har direkt bäring på skilans inre arbete, utvärderingar eller experiment.

  7. Bertil Törestad menar att Björklunds reformer kan förstås utifrån sunt förnuft och konstaterar bl.a. att betyg inte har någon motiverande betydelse utan är endast informerande. Jan Björklund å sin sida har bl.a. i sin motivering för tidigare betyg framhållit att elever tar skolan mer på allvar om de får betyg. Det vill säga i Jan Björklunds sunda förnuft ingår betygens motiverande funktion liksom dess informerande, medan i Bertil Törestads sunda förnuft ingår endast betygens informerande funktion.

    Sunt förnuft är kanske ingen säker ledstjärna för skolans övergripande styrning. Om vi inte kan tolka Jan Börklunds/regeringens reformer utifrån sunt förnuft eller utifrån befintlig forskning, hur ska vi då tolka dem? Utifrån ideolologiska aspekter? Utifrån politiskt strategiska aspekter? Utifrån en blandning av olika aspekter?

  8. Varför hävdar Jan Björklund att det i utredningen ”Det tar tid” finns forskningstöd för de reformer han har iscensatt? Om det inte finns forskningsstöd, som Eva-Lottas artikel indikerar, så förstår jag inte Jan Björklunds uttalande.

    Trots att Jan Björklund hävdar något som inte är helt sanningsenligt, vad gäller forskning, får han ändå stöd av andra debattörer. I detta stöd ingår i sin tur en kritik av befintlig skolforskning. .

    Men om Jan Björkluind får stöd av debattörer för att inte utgå från forskning, varför hävdar då Jan Björklund att han har stöd i forskningen för sina reformer?

Lämna ett svar

Obs! Kommentarer begränsas till 500 tecken (inklusive blanksteg).

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Din e-postadress behövs för godkänd kommentar. S.O.S. sparar e-postadresser, men vidareförmedlar dem ej. På begäran kan din e-postadress tas bort ur vårt register, varvid kommentar/kommentarer raderas.

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Malin Tväråna
Magnus Erlandsson
Sara Hjelm
Janna Lundberg
Gunnlaugur Magnússon
Hanna Sjögren
Ola Uhrqvist

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

ISSN 2001-6727

KONTAKTA OSS

    Translate »