Jan Thavenius: Det är inte bra

Det är inte bra att svenska elever har allt sämre resultat i PISA-mätningarna. Vad man än tycker om internationella kunskapsmätningar, så är det inte bra

(Jan Thavenius: PISA 2009,  

Svein Sjøberg: PISA – bekymringsmelding fra skolen!,

Inger Eriksson: Katederundervisningen fungerar i Finland och Finland är bra i PISA … eller?,

Magnus Hultén: PISA PISA på väggen där… ,

Göran Levin: PISA kräver varsamhet, 

Mats Björnsson: PISA, TIMSS och PIRLS – det nya nationella utvärderingslandskapet?).

Det är inte bra att skolminister bara vill se framåt. Det är begripligt, eftersom det gamla talet om att allt som var fel berodde på den socialdemokratiska skolpolitiken inte längre är trovärdigt. Resultaten har fallit från topp- till bottennoteringar de senaste tio åren. Större delen av den tiden har vi haft samma skolminister som drivit samma folkpartistiska skolpolitik. Nu vill skolministern se framåt. Han har tillsatt en utredning som ska tala om när vi kan se resultat av hans skolpolitik. Han har inte satt till någon utredning om varför resultaten sjunker.

Det är inte bra att vi inte har någon klar bild av varför resultaten sjunker. Vi kommer att få en fortsatt kubbning om olika förklaringar som tar kraft från konstruktivt arbete.

Det är inte bra att PISA fortsätter att koncentrera intresset till läsförståelse, matematik och naturvetenskap världen över. När man nu utvidgar sina mätningar vad gör man då, undersöker femtonåriga elevers kunskaper i finansiell ekonomi.

Det är inte bra att media och den politiska debatten bara handlar om dessa begränsade mätningar och rangordningar. Även PISA innehåller värdefulla resultat som handlar om att jämlikhet och likvärdighet är viktiga mål för skolan och att sammanhållna skolsystem presterar bättre än mer uppdelade eller elitsatsande.  En annan välunderbygd kunskap är att en bred och allsidig läroplan gynnar undervisningen i alla ämnen och leder till att eleverna trivs bättre i skolan. En alltför ensidig satsning på tre av kärnämnena och avskaffande av andra kan få motsatt verkan.

(Jan Thavenius: Den engelska läxan,

Olle Holmberg: Konkurrens eller samarbete?

Kerstin Bergöö: Håll samman skolans mål med skolans undervisning

Kerstin Bergöö: En bred och sammanhållen läroplan

Jan Thavenius: Den finska modellen).

Det är inte bra att Dagens Nyheter inte gav ministern följande råd för tio år sen, då tidningen stödde han värsta period med tal om ordning och disciplin och kontroll och kepsarna rättvända på arbetarkillarna. Ur dagens ledare i DN (131204):

”Den skolpolitiska uppgiften är alltså inte att återskapa en svunnen guldålder. Det är att hitta en ny konstruktiv balans mellan tydligt ledande lärare och aktivt deltagande elever. Ett sådant projekt skulle kunna väcka hopp bland lärare. Talet om mer katederundervisning riskerar att få motsatt effekt. Det låter hotfullt, som om utbildningsministern lägger skulden för sjunkande resultat på lärarna.”

Det är bra att lyssna till goda råd.

7 Comments on “Jan Thavenius: Det är inte bra

  1. Det är mycket som inte är bra. Det är svårare att peka på vad – i utvecklingen i skola och samhälle – som är bra. Detta är kanske ett problem i sig. Vi synes så djupt nedgrävda i problemen, så ensamma mot regering, partier, organisationer och media, så splittrade vad gäller vad som konkret borde göras. Alla vet att marknadifieringen och segregeringen inte låter sig ‘tas bort’ den sitter djupare än så. Det som möjligen PISAdebatten kan leda till är en djupare nationell diskussion och en del bredare kompromisser om skolan som trots allt kan leda framåt. Fler behöver delta med konstruktiva inlägg, så att det inte blir på ‘akademisk’ nivå, dvs enbart konflikter, konkurrens och grälsjuka.
    För övrigt har faktiskt, till skillnad från vad som sägs i artikeln ovan, en utredning tillsatts om varför; Levins utredning som ska visa att kommunaliseringen var dålig för skolan. Kommer med betänkande i januari.

    • Det stämmer, kommunaliseringen ska utredas. Det vet jag inte om det är bra. Jag vet bara att ministern redan har bestämt sig för varför resultaten sjunker, kommunaliseringen, brist på betyg och katederundervisning. Bara inte privatiseringen av delar av skolan. Den ska inte utredas. Den är alla ansvariga politiska parter överens om. Det är inte bra.

      • Håller i stort med. Men det var faktiskt så att riksdagen, via en (v)-motion gav regeringen tillkänna att den borde föranstalta en utvärdering inte bara av kommunaliseringen utan också av friskolereformen och det fria skolvalet. Det uppdraget lades på Institutet för arbetsmarknads- och ubildningspolitisk utvärdering, som kommer att redovisa det under 2014. Sannolikt blir det då körning av data i datamaskinen om man känner IFAU rätt. Någon mer kontroversiell fråga just nu finns knappast i svensk utbildningspolitik. Professorn vid Sofi Anders Björklund tycks iaf ha bestämt sig för att man avskriva allt tal om fritt skolval som en delorsak till de försämrade resultaten, i polemik mot Skolverket som lutar sig mot andra data. För egen del är jag inte så optimistisk kring hur man ska kunna ‘mäta’ sig ur denna dispyt. Här kommer nog vinnaren att skriva historien.

  2. Det är mycket som inte är bra.

    Är media bra eller inte bra?

    I “public service” kunde vi igår kl. 20.00 se ett program i serien “Korrespondenterna”. Denna serie tog igår upp en globaliserad barnsyn där barnen blir ett projekt, i berörda fall sades det att det blir ett projekt för föräldrarna. Exemplen kom från Storbritanien, Indien och Japan.

    I “public service” kunde vi i går kl. 22.30 se ett program som handlade om “framgångsfällan” som tog upp och problematiserade den materiella tillväxttanken i en global ekonomi att den riskerar att såga av den gren vi alla är beroende av.

    I båda fallen fanns en underton av att vi nu lever i den bästa av materiella världar som mänskligheten någonsin har stått inför men att vi inte blir lyckligare för det utan snarare mer stressad, oroad etc.

    Och under dagen fick vi ta del av PISA-resultaten där Sverige tycks vara den största förloraren under de senaste åren, följt av Finland. Ser vi till de största segrarna i PISA-mätningarna, t.ex. Sydkorea eller Shanghai, så har mediabilden av dessa regioner inte förmedlat ett framtida “lyckorike” utan i stort samma problem som finns i andra delar av vår globaliserade värld. (Granskar vi mer ingående ser vi stora skillnader i problem vad gäller olika regioner.)

    Men någon framtidstro, t.ex. att om vi bara tar i så blir det bättre och vi blir lyckligare, får bättre hälsa etc., förmedlade inte dessa tre nedslag i mediabevakningen av vår globaliserade värld.

    Ändå är det väl framtidstro, på ett eller annat sätt, som vi behöver förmedla till kommande generationer. Och varför inte börja i skolan.

  3. Om man ska göra en utredning för att ta reda på vad som påverkat, kanske man inte ska ge svaret innan, då är det väl i högsta grad en subjektiv utredning?? (Levins utredning som ska visa att kommunaliseringen var dålig för skolan)

  4. Vad gäller utredningar i relation till PISA-resultat så kan man tänka sig tre huvudvarianter.

    Variant A) Fokus ligger på vad som kan förklara förändringar, uppgång eller nedgång, i ett lands medelvärden i PISA-resultaten. Eftersom det i Sverige har skett stora förändringar inom vårt utbildningssystem under de senaste decennierna så är detta en diger uppgift att peka på vad som orskar vad och vad som sammantaget antas kunna förklara förändrigar i PISA-resultatens medlevärden för Sveriges del. Studiedesignen är komparativ så tillvida att jämförelser görs över tid.

    Variant B) Fokus ligger på att förklara varför vissa länder får höga resultat och vissa länder får lägre resultat. Studiedesignen är komparativ så tillvida att det sker jämförelser mellan olika utbilndingssystem i syfte att finna framgångsfaktorer (eller “lågresultatfaktorer”). Designen kan göras på många olika sätt, t.ex. ett strategiskt urval utifrån principen om maximal likhet där skillnaden är i resultat, alternativt ett strategiskt urval utifrån principen maximal olikhet etc.

    Variant C) En kombination av variant A och variant B där hänsyn tas till både det egna landets utbildningshistoria (variant A) och till en globaliserad värld (variant B).

  5. Det är bra att som påpekas i inlägget DN på ledarsidan idag anstränger sig att göra mer sakliga analyser i frågor som rör skola och utbildning i stället för att som tidigare ägna sig åt att formulera politiska pamfletter.

Lämna ett svar

Obs! Kommentarer begränsas till 500 tecken (inklusive blanksteg).

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Din e-postadress behövs för godkänd kommentar. S.O.S. sparar e-postadresser, men vidareförmedlar dem ej. På begäran kan din e-postadress tas bort ur vårt register, varvid kommentar/kommentarer raderas.

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Malin Tväråna
Magnus Erlandsson
Sara Hjelm
Janna Lundberg
Gunnlaugur Magnússon
Hanna Sjögren
Ola Uhrqvist

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

ISSN 2001-6727

KONTAKTA OSS

    Translate »