Skola och SamhälleJan Thavenius: Skampåle och böter i Skolsverige
Häromdan läste jag en artikel om en skola i Västsverige. Över den svävade hotet om ett vite på 1,5 miljon. Det hade enligt Skolinspektionens inspektioner varit stökigt och bökigt på skolan under en tid. Nu fick man ett år på sig att rätta till felen. Om inte det skedde, skulle skolan få böta 1,5 miljon. Jag frågade Skolinspektionen om det inte vore bättre om skolan i stället fick en och en halv miljon för att försöka göra något åt sina problem. Svaret jag fick var att Skolinspektionen hoppades att den inte skulle behöva mäta ut någon bot.
Jag känner inte till de närmare detaljerna i ärendet. Men jag undrar hur man tänker. Hur påverkas en skola som hängs ut i offentligheten? Detta är en skola som inte klarar av de krav som Skolinspektionen ställer på skolor. Men vi får inte veta vilka de egentliga svårigheterna är. Hur besvärliga förhållanden skolan arbetar under. Vad man gjort utan att lyckas få bukt med problemen. Kort sagt, ett stort komplext problem reduceras inför ögonen på föräldrar, elever och skolpersonal till ett enkelt misslyckande, ni duger inte.
Hur reagerar en skola som hotas med böter? Hur som helst blir det ett hål i budgeten. Hur tänker Skolinspektionen om att utmäta straff? Tänker den någonsin att det är lite fattigt att komma med hot när man skulle behöva erbjuda hjälp. Jag har viss förståelse för att myndigheten sitter och hoppas på att den inte ska behöva driva in 1,5 miljon från en skola. Men varför bara hoppas? Varför inte sluta hota och börja hjälpa?
6 Comments on “Jan Thavenius: Skampåle och böter i Skolsverige”
Lämna ett svar
STÖD SKOLA OCH SAMHÄLLE!
Skola och Samhälle är en ideell förening. Vi som arbetar med S.O.S. gör det helt utan ersättning. Alla bidrag till en fortsatt kritisk debatt om skola och lärarutbildning mottages tacksamt!
Swisha till: 123 589 43 73
Men vad ska de ansvariga göra om skolsystemet utvecklas rakt åt fanders? Och vad beror den negativa utvecklingen på och vilka är ansvariga? Svaret är väl att det har varit en lekstuga utan like från främst fackpedagoger och skolpolitiker. Man har lanserat idéer som helt saknat vetenskaplig grund och dessutom har de lösa uppkasten ofta implementerats i full skala. När man läser John Hatties forskning och slutsatser märker man att de flesta av dessa satsningar varit direkt felaktiga och kontraproduktiva.
På denna sajt verkar många av de mest ansvariga för skolans nedgång och sönderfall ha samlats. Men var finns ödmjukheten? Var finns analysen av de egna felgreppen? Det kunde nog vara bra för trovärdigheten om man även granskade de egna misstagen!
Inte heller jag känner till detaljerna som ligger till grund för Skolinspektionens beslut. Jag utgår från att de missförhållanden som tycks föreligga har påpekats (eller framgått) tidigare och att boten på 1,5 miljoner är ett sätt att sätta press på skolan och huvudmannen. Jag litar på att Skolinspektionen har grund för sitt beslut.
Bättre att hjälpa än att hota! Jag är enig i detta, samtidig kan vi konstatera att en stort antal barn befinner sig i utsatta situationer i skolan, det kan bland annat gälla mobbning. Barnen är beroende av att vuxna och samhället griper in för att hjälpa i situationer då de blir utsatta för övergrepp av olika slag.
När vuxna och samhället fallerar, saknar kompetens eller i värsta fall inte bryr sig krävs det påtryckningsmedel att initiera åtgärder. Dessa påtryckningsmedel
syftar till att skolledning, lärare, skolstyrelser och andra ansvariga påtar sig uppgiften att utbilda sina medarbetare, utveckla sina rutiner, leda verksamheten från ”att inte bry sig” till att engagera sig.
I det aktuella fallet utgår jag från att de åtgärder som krävs för att skydda eleverna inte har implementerats trots att det finns kunskap om hur man kan agera.
Om inte argument biter så gör pengar det!
Det är inte den enskilda läraren, skolledaren eller skolan som hängs ut, snarare hängs vårt samhälle ut för att vi inte tar dessa frågor på allvar!
Det intressanta är vögen till att nå tillräckligt bra resultat. Som vanligt kommer inte Skolinspektionen med några förslag till lösning. Trubbigt och otidsenligt. Det borde vara så att skolan kommer upp med förslag till lösning presentarar det för SI och sen när dessa förslag är implementerade kommer inspektionen återigen undersöker utfallet.
Men Bengt, det är precis det handlar om. När jag hjälper huvudmän och skolor är det just för att lyckas presenterar lösningar på problemen som uppdagats. Det brukar rendera i att SI släpper sin kritik och godkänner åtgärderna. För det är inte SI som har mandatet med att komma med lösningar utan huvudman eller rektor att se till att lösa sina problem. Ofta beror det på att de inte har analyserat resultaten av elev kunskaper på gruppnivå och enhetsnivå, processnivå (undervisningen) och strukturkvaliteten och förbättrat utbildning och undervisning.
Det finns ett starkt statistiskt samband mellan Skolinspektionens införande och ökad frekvens av ”kaotiska” skolenheter såväl som kraftigt sjunkande skolresultat. Jag påstår inte att sambandet med nödvändighet är kausalt. Det bör ändå kunna betraktas som en indikator på Skolinspektionens (i nuvarande form) begränsade nytta?
Bäste Jan Nu är det så att det inte är Skolinspektionens regelverk utan av riksdagen fastställda skollag som är regelboken. I den finns möjligheten till sanktioner enligt 26 kap. Så skjut inte budbäraren.
Dessutom är det inte skolan som får betala vite om kammarrätten fastställer ett vite. Det är huvudmannen, alltså den kommunfullmäktige som inte sett till att skolorna får de förutsättningar som krävs enligt regelverket.