Jan Thavenius: ”Var tredje lärare överväger branschbyte”

Tisdagen den 29 april var den här rubriken stort uppslagen i Hufvudstadsbladet. Universitetet i Jyväskylä hade frågade ett antal finländska lärare och fått ett lite överraskande resultat. Några av de orsaker lärarna angav var att arbetsförhållandena är tyngande, eleverna stökiga och stödet för lärarna dåligt. Samtidigt tynger de ökade kraven från föräldrarnas håll. Utöver detta läggs allt fler byråkratiska uppgifter på lärarna.

Tidningen publicerade i anslutning till de här uppgifterna intervjuer med tre lärare som lämnat yrket. Deras motiv är i långa stycken de samma:

”låg lön, gammalmodig arbetsbild, stagnerad skolmiljö som inte anpassats till en ny verklighet, avsaknad av utmaningar, svårigheter att avancera, hårda externa krav, dålig respekt för lärarens yrkeskunskap”.

Det är klart att läraryrket är svårt, säger en av de intervjuade, och det har många orsaker: ”En av dem är helikopterföräldrarna – de där som anser sig ha rätt att kontakta läraren när som helst då det gäller just deras barn”.

Mycket borde vara annorlunda säger en annan intervjuad lärare: ”lärare borde vara mindre låsta, lönen mer jämlik och konkurrenskraftig. Skolvärlden borde diskutera alla nya uppgifter som kommit till utan att andra tas bort, samtidigt som alla extra resurser minimerats.”

För den tredje läraren är nedskärningarna det allvarligaste: ”de tär på precis allting – utbildningskvaliteten, lärarnas och elevernas framtid. Toppstyrningen som berövar läraren möjligheter att påverka beslut, avsaknad av förankring framåt och visioner, för att allt sparas bort.”

3 Comments on “Jan Thavenius: ”Var tredje lärare överväger branschbyte”

  1. Låt oss hoppas att den finska skolan slipper samma kavalkad av felbeslut som drabbat den svenska.
    De blir inte mindre skadliga bara för att de sker med en eftersläpning mot Sverige med 20 år.

  2. Den nordiske og europeiske skolen taper i konkurransen med CHINA. Derfor mislykkes skolen i den vestlige verden, og derfor mistrives lærerne der. Mens skolen i China og “THE EMERGING MARKETS” (de fremadstormende nye økonomier = land med rask økonomisk vekst), bl.a. BRICS-landene (= Brasil, Russland, India, China og Sør-Afrika) har større fremtidstro enn skolen i Norge

    • PISA-resultaten stöder detta antagande vad gäller delar av Kina, t.ex. Shanghai, Hongkong.

      Samtidigt kommer det reportage från Kina, t.ex. Ola Wongs “Pekingsyndromet”, som tyder på en vacklande framtidstro. Dels kan man undra om Wong har rätt i sin beskrivning av Kinas samhällsklimat, dels kan man undra på vilket eller vilka sätt skolan i Kina är kopplad till dess samhälle. Det sistnämnda ställer också frågor om skolan för Kinas befolkning har satsat på jämlikhet eller om det satsas på vissa storstadsområden/megastäder.

      De senaste PISA-resultaten ger vid handen att i t.ex. Matematik är det 57% av eleverna i Shanghai som kommer över svårighetsgraden 5, motsvarande siffra för Finland är 17% och Sverige 8%. Men om vi räknar på medelvärden så är skillnaden inte så stor, även om den finns, mellan t.ex. Shanghai och Finland.

Lämna ett svar

Obs! Kommentarer begränsas till 500 tecken (inklusive blanksteg).

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Din e-postadress behövs för godkänd kommentar. S.O.S. sparar e-postadresser, men vidareförmedlar dem ej. På begäran kan din e-postadress tas bort ur vårt register, varvid kommentar/kommentarer raderas.

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Magnus Erlandsson
Sara Hjelm
Magnus Hultén
Malin Ideland
Hanna Sjögren
Malin Tväråna

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

ISSN 2001-6727

KONTAKTA OSS

    Translate »